Nedsatt hörsel

Skriv ut (ca 11 sidor)

Nedsatt hörsel kan vara medfödd eller utvecklas med åren. Nedsättningen kan också vara tillfällig, som till exempel vid öroninflammation eller en vaxpropp. Sjukdomar, skador, ärftliga förändringar och buller kan leda till bestående nedsatt hörsel. Det går alltid att få hjälp och stöd när du har nedsatt hörsel.

Skriv ut

Samspelet med andra människor blir svårare när du har nedsatt hörsel eftersom det är lätt att tappa information och missa nyanserna i det andra säger. I Sverige har nästan en miljon människor någon form av hörselnedsättning.

Tema hjälpmedel kan du läsa om hur det går till att få hörapparat och andra hörhjälpmedel, och söka fram vilka som finns att få där du bor.

Symtom

Symtom

Vanliga tecken på hörselnedsättning är att

  • du märker att du har svårare för att höra än andra människor
  • du tycker att andra börjat tala otydligt och svagt
  • andra tycker att du har högt ljud på teven 
  • du märker att du har svårare att höra med det ena örat, till exempel då du pratar i telefon
  • det känns som om du har lock för örat
  • det susar eller piper i örat, du har så kallad tinnitus 
  • du har svårt att uppfatta då många pratar samtidigt.
Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du får besvär med att höra vad människor säger eller om andra klagar på att du inte hör vad de säger kan du kontakta en vårdcentral. Du kan också vända dig till en så kallad audionommottagning för kontroll och eventuell utprovning av hörhjälpmedel. En audionom är specialist på utredning av hörsel och hur du kan få hjälp att förstärka ljud.

Det kan vara bra att först ha fått öronen undersökta av en läkare innan du kontaktar en audionommottagning. Då går det att utesluta vaxproppar eller behandlingskrävande sjukdomar i hörselgång, trumhinna eller mellanöra.

Det finns situationer då du ska vara särskilt uppmärksam och söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Det gäller om du

  • plötsligt får svårare att höra med ena örat
  • har nedsatt hörsel efter dykning eller efter ett slag mot örat eller huvudet
  • har nedsatt hörsel och samtidigt får ont i örat eller huvudet
  • plötsligt får nedsatt hörsel och samtidigt känner dig yr.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Hur kan jag minska risken för nedsatt hörsel?

Hur kan jag minska risken för nedsatt hörsel?

Det går att minska risken för att få nedsatt hörsel genom att inte utsätta öronen för alltför starka ljud. Du bör ha hörselkåpor på dig om du använder högljudda maskiner som borrmaskiner och gräsklippare. Du bör också skydda öronen med öronproppar, så kallade musikproppar, när du går på konserter eller besöker andra ställen där ljudet är högt. Om ljudnivån är så hög att det inte går att prata som vanligt bör du skydda öronen.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Om du har fått nedsatt hörsel finns det alltid hjälp att få i någon form. Vårdcentraler eller läkarmottagningar med allmänläkare, öronläkare, audiologer eller audionomer samarbetar för att ge rätt behandling. En audiolog är en läkare som arbetar speciellt med hörselnedsättningar. En audionom sköter hörselmätningar och provar ut hörapparater och andra tekniska hjälpmedel. Audionomen förklarar också mätningarna och hur du ska använda hjälpmedlen.

Först berättar du för läkaren om besvären

Vid läkarbesöket brukar du få berätta om problemen med örat och hörseln. Du brukar också få svara på frågor om du har besvär med snuva, nästäppa eller snarkningar. Även tal, språkförståelse och sömn diskuteras och det är bra att berätta om andra i familjen har märkt av att du hör sämre.

För att ta reda på vilken typ av hörselnedsättning du har får du genomgå flera olika hörselundersökningar. En undersökning av hörselgång och trumhinna görs alltid för att utesluta att hörselnedsättningen beror på till exempel en vaxpropp.

Exempel på vanliga hörselundersökningar är

  • undersökning av trumhinnan
  • tonaudiometri, när du lyssnar på toner
  • talaudiometri, när du lyssnar på tal.

De frågor som läkaren ställer vid läkarbesöket tillsammans med undersökningarna och mätningarna leder fram till en diagnos. Vilken sorts hörselnedsättning du har och hur allvarlig den är har sedan betydelse för vilken behandling du får och din framtida förmåga att höra. Ibland kompletteras undersökningar med skiktröntgen, som även kallas CT, eller undersökning i magnetkamera, som även kallas MR.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vilken behandling du får beror på orsaken till hörselnedsättningen. Om du är yngre än 18 år har du möjlighet att få råd, stöd och behandling på barn- och ungdomshabiliteringen och den lokala hörcentralen. På habiliteringen jobbar personal från olika yrkesgrupper, till exempel arbetsterapeut, läkare, kurator, sjuksköterska och specialpedagog.

Behandling av ledningshinder i hörselgången, trumhinnan eller mellanörat

Om du har någon sjukdom eller skada i hörselgången, trumhinnan eller mellanörat, så att ljudet inte kan ledas in i örat som det ska, behandlas grundorsaken till problemen. I många fall kan hörseln förbättras eller helt återställas. Om besvären beror på en vaxpropp blir hörseln oftast helt bra nästan genast. En del sjukdomar i mellanörat kräver operation som ibland men inte alltid återställer hörseln. Om hörseln inte helt kan återställas kan tekniska hjälpmedel behövas.

Här följer de vanligaste behandlingarna av sjukdomar i hörselgången, trumhinnan och hörselbenen. Beroende på besvär kan behandlingen antingen förstärka hörseln eller återställa den helt.

Skador i trumhinnan och mellanörat

Ibland kan skador i trumhinna och mellanörat orsaka nedsatt hörsel. Det går till exempel att laga ett hål i trumhinnan eller ersätta ett skadat hörselben. Om hörselbenen lossnat från varandra eller från sina fästen går det ofta också att operera.

Otoskleros

Otoskleros innebär att en förbening gör att hörselbenen inte kan röra sig som de ska. En hörapparat fungerar oftast mycket bra vid den här typen av hörselnedsättning. Många med otoskleros föredrar ändå en operation eftersom den i de flesta fall kan återställa hörseln nästan helt. Om du väljer att operera dig kan du klara dig utan hörapparat i många år. Vid en operation lösgörs stigbygeln och ersätts med en protes av metall.

Medfödd missbildning i hörselgång och mellanöra

Medfödda missbildningar i hörselgången och mellanörat kan oftast opereras så att ljudet kan ledas till innerörat. Ibland används en så kallad benförankrad hörapparat där ljudet leds via en titanskruv i skallens ben direkt till innerörat.

Behandling vid nervskador

Om hörselnedsättningen beror på skador i nervsystemet, till exempel på grund av buller eller någon sjukdom, behövs hörapparater och tekniska hjälpmedel som förbättrar möjligheterna att kunna kommunicera med andra.

När du får en skada på själva innerörat, hörselnerven eller hjärnan får du oftast en bestående hörselnedsättning. Vanligaste orsaken är åldersförändringar, buller eller en kombination av båda. Men även sjukdomar kan ge problem. Ibland visar sig inte ärftliga sjukdomar med hörselpåverkan förrän senare i livet. Tekniska hjälpmedel kan förbättra situationen och i de flesta fall finns god hjälp att få.

Hörapparat

Om du har bestående problem med kraftigt nedsatt hörsel blir du ofta hjälpt av en hörapparat. Vanligast är hörapparater som sitter i hörselgången eller bakom ytterörat och förstärker ljudet in mot trumhinnan. Om trumhinnan eller mellanörat fungerar dåligt eller om det är mycket problem med eksem i hörselgången används ibland i stället en benförankrad hörapparat, så kallad BAHA. Då leds ljudet till innerörat genom en titanskruv i skallens ben.

Om du har hörselnedsättning på grund av att de små nervcellerna i snäckan inte fungerar kan du kan få återskapad hörsel med hjälp av ett inopererat kokleaimplantat. Barn som föds med mycket dålig hörsel opereras redan under första året. Kokleaimplantatet brukar också kallas CI, som är en förkortning av namnet på engelska. Efter en sådan operation behövs träning för att vänja sig vid det nya sättet att höra.

Andra tekniska hjälpmedel

Förutom hörapparat finns det många andra tekniska hjälpmedel som kan vara till hjälp. Extra förstärkning till telefon och dörrklocka kan underlätta. Det går även att koppla ljussignaler från telefon och dörr. En vibrator under huvudkudden som kopplas till väckarklockan kan också vara till hjälp. Från radions och tevens extrahögtalaruttag kan du trådlöst koppla ljudet till hörlurar eller pluggar i öronen. Du har då en egen volymkontroll och de som sitter med och tittar kan ha ljudet på vanlig nivå.

Teckenspråket nödvändigt om du är döv

Teckenspråket är ett mycket bra sätt att kommunicera och används inte bara hos personer med gravt nedsatt hörsel utan också vid andra funktionshinder. Även för personer med hörapparat eller CI kan det vara en fördel att kunna kommunicera med teckenspråk.

Tecken som stöd, TSS, är ett stöd när du kan uppfatta lite tal. Det är lättare att lära sig och kan användas av vänner och anhöriga.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Trumhinna hörselben och snäcka

    Ljudvågorna går in via trumhinnan (grå), hörselbenen och når innerörats snäcka. Därifrån går impulser vidare upp till hjärnan.

    Mer information
    ytteröra,mellanöra,inneröra,hörselben,snäcka,örontrumpet,trumhinna,hörselnerv,ovala fönstret

    Ytterörat består av örats synliga delar på utsidan och hörselgången. Längst in i hörselgången sitter trumhinnan, som är övergången till mellanörat. Mellanörat är ett luftfyllt litet hålrum där hörselbenen, hammaren, städet och stigbygeln, sitter.

    Örontrumpeten är en tunn gång som leder från svalget bakom näsan till mellanörat. Genom denna kanal passerar det normalt luft när vi sväljer eller gäspar.

    Innerörat består av snäckan och de tre båggångarna. Snäckan är den del av innerörat som stimuleras av ljud, medan resten av innerörat hör ihop med balanssinnet.

Örat består av 

  • ytterörat
  • mellanörat
  • innerörat.

Ytterörat består av örats synliga delar på utsidan och hörselgången. Ytterörats viktigaste uppgift är att fånga upp ljud och leda in det i örat. Längst in i hörselgången sitter trumhinnan, som är övergången till mellanörat. Mellanörat är ett luftfyllt litet hålrum där hörselbenen, hammaren, städet och stigbygeln sitter. Funktionen hos ytterörat, hörselgången, trumhinnan och hörselbenen är att förstärka och leda ljudvågorna från luften till vätskan i innerörat.

Örontrumpeten är en tunn gång som leder från svalget bakom näsan till mellanörat. Genom den här kanalen passerar det vanligtvis luft när du sväljer eller gäspar. Den behövs för att hålla trycket likadant på insidan och utsidan av trumhinnan så att den kan röra sig fritt.

Innerörat består av snäckan och de tre båggångarna. Snäckan är den del av innerörat som stimuleras av ljud, medan resten av innerörat hör ihop med balanssinnet.

Ljudvågor aktiverar örat

Ljud består av tryckvågor. När ljudvågorna når trumhinnan sätts den i rörelse. Vågrörelsen förmedlas vidare av de tre hörselbenen, som även förstärker rörelsen. Stigbygelns svängningar i det ovala fönstret fortplantas till snäckan.

Ljudvågorna som satt vätskan i rörelse i och omkring hinnsnäckan påverkar de sinnesceller som kallas hårceller. På sin yta har cellerna små tunna hår. När håren böjs på grund av vågrörelserna aktiveras sinnescellerna. Höga toner aktiverar hårcellerna vid snäckans bas, medan låga toner gör att hårcellerna i snäckans topp reagerar.

Informationen från sinnescellerna leds sedan som nervimpulser genom hörselnerven till hörselcentrum i tinningloben. Först när impulserna når hörselcentrum blir du medveten om ljudet.

Fäll ihop

Vad beror hörselnedsättning på?

Vad beror hörselnedsättning på?

Att du hör sämre kan bero på många saker. Den vanligaste orsaken är att kroppen och hörselorganen åldras. Den här typen av hörselnedsättning märks mest när du lyssnar till ljud med hög frekvens, det vill säga i diskanten. Konsonanter innehåller ofta höga toner så därför har du inte bara svårt att uppfatta syrsor och småfåglar utan också konsonantljud i talet. Det här gör i sin tur att språkförståelsen kan bli lidande. Det kan också vara svårt för dig att skilja ut vem det är som talar.

Både arv och miljö påverkar vid vilken ålder man får problem med hörseln. Det kan finnas ärftliga problem men hörseln påverkas också av buller, sjukdomar, skador, vissa läkemedel och andra yttre faktorer.

Var i örat besvär uppstår har betydelse för hur besvären behandlas och hur det går med hörseln i framtiden. Problem med hörsel brukar delas in i ledningshinder och neurogen hörselnedsättning.

Ledningshinder

Problem kan ha uppkommit i hörselgången, trumhinnan eller i hörselbenen, det vill säga hammaren, städet eller stigbygeln. Örats förmåga att leda in ljud från omvärlden in till innerörat fungerar inte som det ska. Ofta går det att helt avhjälpa problemen eller kraftigt förbättra hörseln med olika tekniska hjälpmedel eller med kirurgi. Denna typ av hörselnedsättning kallas för ledningshinder.

Neurogen nedsättning

Du kan ha fel på själva innerörat, hörselnerven eller hörselcentrat i hjärnan. Denna typ av nedsatt hörsel kallas för neurogen hörselnedsättning. En skada på innerörat, hörselnerven eller hörselcentrat är oftast bestående, men du kan använda olika tekniska hjälpmedel för att försöka förbättra hörseln. Hörapparat kan vara till hjälp om du har nedsatt funktion på innerörat. Ibland behövs ett så kallat kokleaimplantat eller CI, som opereras in i innerörat. I sällsynta fall kan sjukdomar orsaka övergående neurogen hörselnedsättning. Om du plötsligt får neurogen hörselnedsättning bör det utredas så snart som möjligt.

Orsaker till ledningshinder i örat

Ett ledningshinder orsakas vanligtvis av sjukdomar i hörselgången, trumhinnan, hörselbenen eller mellanörat. Hur stor hörselnedsättningen blir varierar, men den går ofta att behandla. Ibland kan även den här formen av hörselnedsättning bli så stor att du bara hör tal på nära håll.

Det finns olika orsaker till att du får ett ledningshinder i örat, till exempel

  • vaxpropp
  • öroninflammation
  • öronkatarr
  • skador på trumhinnan och hörselbenen
  • otoskleros, en sjukdom som gör stigbygeln orörlig
  • missbildningar i hörselgången, trumhinnan och mellanörat.

Vaxpropp i örat

Öronvax är oftast mjukt och tillverkas av körtlar i yttre delen av hörselgången. Vaxets uppgift är att hålla hörselgången ren. Vaxet rinner långsamt ut och tar med sig skräp. Hos en del människor blir vaxet segare när det kommer vatten i öronen. Om huden i hörselgången blir inflammerad kan du få hörselgångseksem.

Om du har för vana att peta in vaxet med fingret, handduken eller med en bomullspinne kan det orsaka en vaxpropp. Om örat blir helt tätt av en vaxpropp, blir hörseln sämre. Ett tidigt tecken kan vara att det slår lock när du har duschat eller badat, eftersom vattnet hålls kvar i hörselgången av vaxproppen.

Öroninflammation

Öroninflammation är en infektion i mellanörat som framförallt drabbar små barn. Om du har en öroninflammation samlas varig vätska i mellanörat och du får då tillfälligt nedsatt hörsel. Om du misstänker öroninflammation bör du söka läkare. Barn kan ofta avstå från antibiotikabehandling men vuxna behöver alltid behandlas.

Öronkatarr

Har du öronkatarr, så kallad sekretorisk otit, samlas icke-varig vätska bakom trumhinnan och gör att du får svårare att höra och upplever lock i örat. Det här händer oftast i samband med förkylning eller efter en öroninflammation och är särskilt vanligt hos barn.

Utrymmet innanför trumhinnan, det vill säga mellanörat, ska vara fyllt med luft. Varje gång du sväljer eller gäspar förs ny luft in i mellanörat från svalget via örontrumpeten. Om slemhinnan i örontrumpeten svullnar, kommer det ibland för lite luft till örat. Det blir undertryck, vätska bildas och fyller helt eller delvis mellanörat. Följden blir att trumhinnan inte blir lika rörlig, ljudvågorna dämpas, och hörseln blir sämre. Det kan kännas som om du har lock för örat. Oftast försvinner vätskan ganska snart av sig själv, men om den blir kvar länge blir den seg. När besvären behandlats hör du bra igen.

Problem kan också uppstå vid snabba tryckförändringar som till exempel vid flygning eller dykning. Oftast går det att tryckutjämna genom att blåsa upp luft i mellanörat och lösa problemet. Sök vård om hörselnedsättningen kvarstår och är kraftig och kombinerad med yrsel.

Skador

Slag på örat eller huvudet kan orsaka hål på trumhinnan och nedsatt hörsel tills hålet har läkt. Våld mot örat eller huvudet kan också ge skador på mellanörat eller innerörat. Du bör därför söka läkare om du har fått nedsatt hörsel efter slag mot skallen.

Otoskleros innebär att stigbygeln blir orörlig

Otoskleros innebär att stigbygeln och förbindelsen mellan mellanörat och innerörat blir allt mindre elastisk på grund av förbening. Ljudet kan då inte ledas in till innerörat. Så småningom kan du också få otoskleros i innerörat.

Det är oftast vuxna kvinnor som får otoskleros, men även män och ungdomar kan få det.

Missbildningar i ytter- och mellanörat

Du kan vara född utan ytteröra, hörselgång eller mellanöra. Du kan också ha missbildningar i mellanörat. Då är hörseln mycket nedsatt redan från födseln.

Orsaker till att nervsystemet i örat blir skadat

Sjukdomar, slag mot huvudet eller något i den yttre miljön, exempelvis buller, kan skada nervcellerna i snäckan, hörselnerven eller hjärnan. Det är ofta allvarligt när delar av det nervsystem som skickar vidare hörselimpulser till hjärnan skadas. En skadad nerv kan oftast inte bli hel igen. Här nedan återges några vanliga orsaker till nedsatt hörsel på grund av nervskador.

Bullerskador

Om du utsätts för buller kan de små nervcellerna i snäckan skadas för alltid. Hur allvarliga besvär du får med hörseln beror på hur omfattande skadorna har blivit.

Hur du reagerar mot buller och vad som är skadliga nivåer varierar från person till person. Du kan även få hörselskador av kraftigt ljud som du tycker om.

Både en plötslig smäll eller långvarigt buller kan skada hörseln tillfälligt. Det brukar börja med en tillfällig hörselnedsättning som förbättras efter timmar, dagar eller veckor. Vid upprepade smällar eller upprepat starkt ljud, till exempel från rockkonserter eller ljud i hörlurar, kan inte örat återhämta sig utan den nedsatta hörseln kan bli bestående.

Om du utsätts för långvarigt buller genom ditt arbete kan hörselskadorna också bli bestående. Hur allvarliga besvär du får beror på ljudnivån, hur många timmar per dag och vecka du är utsatt för bullret och hur länge det pågår.

Ljud som kommer plötsligt, så kallat impulsljud, är extra farligt för hörseln. Nervcellerna i snäckan kan skadas direkt och hörselnedsättningen kan bli bestående. Ibland är ena örat mest utsatt. Impulsljud kan komma från till exempel skjutvapen, knallpulver, instrument, verktyg, maskiner eller fyrverkerier.

Om du har fått hörselnedsättning eller tinnitus på grund av buller har du lättare för att få ytterligare hörselnedsättning, antingen på grund av medfödd känslighet eller på grund av skadorna. Därför ska du vara extra noga med att skydda dig mot högt ljud i fortsättningen.

Rubbningar i blodcirkulationen

Hårcellerna i snäckan skadas om innerörat för längre eller kortare tid får försämrad blodcirkulation. Hörseln kan då bli nedsatt en kort tid eller för alltid.

Menières sjukdom

Om du har Menières sjukdom får du yrselattacker som varar några timmar åt gången. Sjukdomen beror troligen på för mycket vätska och salter i innerörat. Samtidigt med yrselattackerna har du sus i örat och tryckkänsla. Symtomen från örat finns vanligen  kvar längre tid än yrselanfallen. Mellan anfallen är hörseln oftast som vanligt. När åren går brukar yrselanfallen lugna sig, men hörseln blir ofta nedsatt. Vanligtvis får du sjukdomen på ett öra. Sjukdomen kan behandlas på många olika sätt, men så småningom kan du behöva hörapparat.

Medfödda skador i örats nervsystem

Medfödda nervskador som orsakar hörselnedsättning kan bero på arv, påverkan under fosterlivet eller skador i samband med födseln. Den vanligaste orsaken är genetisk, det vill säga att du har ett arvsanlag för hörselnedsättning. Detta arvsanlag kan finnas hos en eller båda föräldrarna även om de inte har någon hörselnedsättning.

Infektioner hos den blivande mamman kan ge barnet hörselskador. Den infektion som oftast förknippas med medfödda hörselskador är cytomegalovirus, CMV. Innan allmän vaccination mot röda hund infördes var det den vanligaste orsaken till medfödda hörselskador hos barn.

Syrebrist och andra komplikationer i samband med förlossningen och nyföddhetsperioden kan också skada hörseln, särskilt hos mycket för tidigt födda barn.

Även läkemedel kan orsaka nedsatt hörsel

Ämnen som kommer in i mellanörat kan ge upphov till skador på hörseln. Det är därför viktigt att inte använda örondroppar eller andra kemiska ämnen i hörselgången utan att kontakta sjukvården först. Till exempel är klorhexidin, som ofta används för desinfektion, skadligt för innerörat.

Det finns också en del läkemedel med biverkningar som kan orsaka nedsatt hörsel, till exempel vissa antibiotika som ges med dropp och en del cytostatika. Det är viktigt att prata med läkaren om dina läkemedel så att du känner dig trygg med hur läkaren vägt fördelar och nackdelar med de olika läkemedlen.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av nedsatt hörsel?

Hur påverkas livet av nedsatt hörsel?

Om du har nedsatt hörsel kan samspelet med andra människor kännas svårt. Du kan tappa information och missa nyanserna i det som andra människor säger. Speciellt svårt blir det när flera pratar samtidigt. Många undviker sådana situationer och kan då känna sig utanför. Du kan även få en känsla av att andra tycker att du är omständlig eller ouppmärksam. Det tar också mycket energi att ständigt koncentrera sig mycket för att höra och det kan göra att du blir trött.

Sök hjälp i tid

För många människor kan det kännas väldigt jobbigt att ha nedsatt hörsel. Hur du klarar av problemen beror på hur nedsatt din hörsel är, vilket stöd du får från din omgivning och hur du är som person.

Det gäller att söka hjälp i tid, prata om dina problem med en läkare, kurator eller psykolog. Det finns också organisationer som arbetar för personer med nedsatt hörsel, där du kan få mer råd och stöd.

Berätta för andra

Det är också bra att fundera på vilka situationer du tycker känns jobbigast och vad du själv kan göra för att underlätta. Bara att berätta för personer i din omgivning att du hör dåligt kan underlätta mycket och förhindra missförstånd. Det kan också kännas bra att berätta hur du påverkas av hörselnedsättningen och ge råd om vad andra kan göra för att du lättare ska uppfatta vad de säger.

Fäll ihop

Att vara närstående till någon med nedsatt hörsel

Att vara närstående till någon med nedsatt hörsel

Om du har inte har en hörselnedsättning kan det vara svårt att sätta dig in i hur en person med hörselnedsättning har det. Men det finns en hel del du kan göra själv för att hjälpa. Du kan underlätta för den som har nedsatt hörsel genom att

  • vända dig mot den du talar med
  • om möjligt gå några steg närmare den du pratar med
  • se till att den som har en hörselnedsättning märker att du börjar prata
  • prata långsamt och tydligt med tydliga läpprörelser
  • se till att en person åt gången pratar om ni är flera
  • tänka på att personer med hörselnedsättning har speciellt svårt att höra om det är sorl eller buller i omgivningen
  • försöka träffas i en lugn miljö.
Fäll ihop
Skriv ut (ca 11 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-09-12
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Ann Hermansson, läkare, specialist i öron-, näs- och halssjukdomar, Universitetssjukhuset i Lund.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge