Musarm

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Musarm kallas sådana besvär som man kan få från handen och armen om man ofta använder datormus.

När man arbetar med musen håller man handen i ett onaturligt läge och gör många små upprepade rörelser. Det kan leda till att muskler, ledband, senor och ibland nerver blir överbelastade, vilket kan göra att man får ont.

Oftast blir man helt bra igen men ibland kan besvären sitta i mer än ett halvår. Det är ovanligt att musarm leder till att man måste byta arbete.

Symtom

Tecken på musarm kan vara besvär i axeln, armen, armbågen, underarmen, handleden eller handen i form av

  • ömhet, smärta eller stelhet
  • värk som molar eller pulserar
  • en känsla av svaghet eller obehag
  • domningar och försämrad känsel
  • stickningar, känsla av kyla eller värme.

Behandling

Det finns några råd som både kan förebygga och minska besvären om man redan har besvär:

  • Använd kortkommandon på tangentbordet i stället för musen.
  • Använd musen med den andra handen.
  • Sitt rätt framför bildskärm och tangentbord. Ställ in bord, stol och eventuellt armstöd på rätt sätt.
  • Arbeta med armarna nära kroppen.
  • Hålla handleden rak, inte vriden mot lillfingret, när man använder musen.
  • Använda hjälpmedel vid behov, till exempel en ergonomisk styrplatta som man har placerad mitt framför sig.
  • Sitt inte i samma ställning för länge och ta små pauser ofta. Man kan växla arbetsställning mellan att stå och sitta.
  • Försök minska stressen i arbetet.

När ska man söka vård?

Om besvären inte går över eller inte blir bättre inom några veckor kan man kontakta en sjukgymnast eller en vårdcentral. I stället för en sjukgymnast kan man vända sig till en naprapat eller en kiropraktor. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Musarm kan visa sig på olika sätt

Musarm är ett samlingsnamn för olika besvär som man kan få från handen och armen om man ofta använder datormus. Man kan få ont antingen i axeln, armen, handleden, handen eller i flera av de kroppsdelarna samtidigt. Oftast blir man bra även om det kan ta lång tid.

Besvären kan visa sig på olika sätt, dels beroende på vilken del av armen eller handen som man har ont i, dels om det är muskler, ledband, senor eller nerver som gör ont.

Många små rörelser orsakar musarm

Musarm orsakas av att man gör många upprepade små rörelser med musen. Smärtan beror på att muskler, ledband, senor eller nerver blir överbelastade.

När man arbetar med musen håller man handen i ett onaturligt läge. Handleden är böjd bakåt och fingrarna är spända, dels för att kunna hålla i musen, dels för att kunna klicka på den. Dessutom brukar handen vikas lite åt sidan, med en vridning mot lillfingret, vilket både gör att det blir ett större tryck på vissa nerver och att man arbetar på ett onaturligt sätt med musklerna i underarmen. Den största belastningen är inte när man klickar eller rör musen, utan när man håller handen beredd att klicka.

Risken att få musarm ökar om man till exempel ofta drar och släpper bilder med musen, eftersom det kräver mindre och mer känsliga rörelser. Det gör i sin tur att spänningen i musklerna ökar. Även stress kan öka risken eftersom man ofta spänner musklerna mer när man är stressad.

Musarm är vanligare hos kvinnor

Det blir mer och mer vanligt med musarm eftersom fler använder datorer i arbetslivet. I Sverige arbetar var tredje person med kontorsarbete och de flesta av dem sitter regelbundet framför en bildskärm.

Musarm är vanligare hos kvinnor än män, men det är inte klarlagt varför.

Minst var tredje person som arbetar regelbundet framför datorn har ont i nacken minst en vecka per år. Ungefär var femte person har ont i armen och runt var tionde har besvär med handleden visar forskning.

Kan man förebygga musarm?

Det finns mycket man kan göra själv för att förebygga och lindra sådana besvär. Till exempel kan man lära sig fler kortkommandon för att inte behöva använda musen lika mycket. Det finns också hjälpmedel som kan avlasta handen och armen. Läs mer om vad man kan göra själv i kapitlet Diagnos och vård.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

Smärtan kommer när man använder musen

Symtomen av musarm kan skilja sig åt beroende på vilken del av armen och handen som är drabbad. Besvären kan komma när man använder musen och efteråt. Ibland kan man känna besvären dygnet runt. Tecken på musarm kan vara besvär i armbågen, underarmen, handleden eller handen och kan visa sig som

  • ömhet eller smärta
  • molande eller pulserande värk
  • stelhet
  • en känsla av svaghet i hela eller en del av armen
  • domningar och försämrad känsel
  • stickningar, känsla av kyla eller värme
  • en känsla av obehag i armen.

Besvären kan likna symtomen man får av karpaltunnelsyndrom eller tennisarmbåge.

Vad kan man göra själv?

Om man inte gör något åt sina besvär och fortsätter arbeta på samma sätt brukar smärtan bli värre och arbetsförmågan minska. Ju svårare besvären är desto längre tid tar det att bli bra, även om man helt avstår från att arbeta vid datorn. Genom att följa några enkla råd kan man själv både förebygga musarm och minska besvären om man redan har musarm.

  • Man kan använda kortkommandon på tangentbordet.
  • Det kan hjälpa att flytta musen till andra sidan tangentbordet och använda den andra handen till musen. Det brukar vara svårt i början men man vänjer sig efter en tid.
  • Man kan se till att musen, tangentbordet och skärmen är på lagom avstånd från kroppen och att stolen och skrivbordet är i lagom höjd, men man får prova sig fram. Tangentbordets stödben, som sitter baktill på tangentbordets undersida, bör vara infällda.
  • Man bör hålla handleden rak, inte vriden mot lillfingret, när man använder musen.
  • Man bör låta handen vila på skrivbordet i stället för på musen när man inte behöver använda den.
  • Man bör arbeta med armar och händer nära kroppen.
  • En del kan bli hjälpta av att ha armstöd på stolen. Använder man armstöd bör de finnas för båda armarna. Använder man inte armstöd bör underarmen kunna vila mot arbetsbordet.
  • Det är bra att ta regelbundna, korta pauser.
  • Det kan också vara bra att variera arbetsuppgifterna och att försöka att växla arbetsställning mellan att stå och sitta. Det är också viktigt att röra på sig emellanåt.
  • Det är bra att försöka minska stressen i arbetet.

Hjälpmedel

Det finns många hjälpmedel som kan minska risken för att man får musarm och nya utvecklas med jämna mellanrum. Även om man kan använda olika hjälpmedel är det fortfarande viktigt att variera både ställning och hur man rör armen under tiden man arbetar vid datorn. Exempel på hjälpmedel kan vara:

  • Stöd för underarmen eller handleden som kan sitta löst eller vara en del av musmattan.
  • Datormöss finns i olika former och storlekar. Det finns till exempel datormöss som är vinklade, sådana som har kulan på ovansidan i stället för på undersidan och de som är utformade som en penna i ett pennställ.
  • En styrkula eller en styrplatta, som är lös eller som sitter ihop med tangentbordet, som man kan använda i stället för mus. Man kan också använda en så kallad pekskärm. Det kan vara bra att växla mellan att använda mus, styrkula, styrplatta och pekskärm.
  • Ett mindre tangentbord som gör att man kan ha musen närmare minskar belastningen. Det finns små tangentbord utan siffror. Siffrorna kan man i stället ha på ett löst så kallat numeriskt tangentbord.
  • Så kallade röststyrda datorprogram som gör att man kan använda sin röst för att ersätta en del knapptryckningar och musrörelser.
  • Datorprogram som gör det lätt att använda tangentbordet i stället för musen. Många arbetar med datorprogram som är utformade för ett visst arbete. De datorprogrammens utformning går ibland att påverka och ibland även valet av datorprogram.
  • En snabb dator. Om datorn eller programmet går långsamt och man får vänta på att få klicka med musen leder det till att musklerna spänns längre tid.

Det kan vara bra att få hjälp av en specialutbildad sjukgymnast, en ergonom, när man väljer hjälpmedel. Ändå kan det vara svårt att avgöra vilka hjälpmedel som är bäst, eftersom det inte finns så många undersökningar som jämfört olika hjälpmedel. Ofta får man prova sig fram tills man hittat det eller de hjälpmedel som passar bäst.

Bra att förbättra arbetsmiljön

Lyckas man inte själv komma tillrätta med besvären bör man diskutera med sin chef för att hitta en lösning. Till exempel kan man behöva få hjälp att se över på vilket sätt man arbetar och hur mycket man har att göra.

Det kan också vara bra att låta en ergonom gå igenom hur arbetsplatsen är utformad. En ergonom kan se till att man sitter bekvämt och att arbetsbordet, musen, tangentbordet och skärmen är på lagom avstånd från kroppen och i lagom höjd. Många gånger kan man få hjälp av en ergonom genom företagshälsovården på sin arbetsplats, men det finns även ergonomer som jobbar fristående från företagshälsovården.

Det är också viktigt att man har ett bra ljus där man sitter och arbetar, och att man använder glasögon om man behöver det. Om man inte ser tydligt kan arbetsställningen påverkas och man kan spänna sig mer.

Om besvären inte försvinner

Om man fortfarande har besvär av musarm efter att arbetsplatsen förbättrats eller om man har svåra besvär kan man vända sig till en sjukgymnast eller till en läkare på vårdcentralen. Ibland får man då en remiss till en arbetsterapeut som också kan hjälpa till med behandlingen.

Sjukgymnasten, arbetsterapeuten eller läkaren frågar framför allt när och var det gör ont, kontrollerar hur mycket man kan röra armen och axeln och känner på de ställen där man har ont.

Sjukgymnastik kan hjälpa

Sjukgymnastik innehåller ofta både övningar där man tränar upp styrkan i de muskler som gör ont och övningar där man stretchar dem. Stretching gör att musklerna blir avslappnade, men man kan även få göra andra sorters avslappningsövningar.

Medicin kan behövas ibland

De läkemedel som i första hand används är receptfria värktabletter som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Om de inte hjälper kan man pröva med en annan grupp läkemedel, så kallade cox-hämmare. Cox-hämmare som kan köpas receptfritt är till exempel Ipren som innehåller ibuprofen eller Pronaxen som innehåller naproxen.

Om man är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör man använda paracetamol istället för cox-hämmare.

Om man har ont i axeln, och sjukgymnastik inte har hjälpt, kan det ibland behövas en spruta med kortison där man har ont. Behandling med en kortisonspruta får man av en läkare på en vårdcentral. Att få en kortisonspruta gör oftast inte ont.

Man blir oftast bättre på sikt

Om man inte gör något åt orsaken till att man har musarm är det vanligt att besvären kommer tillbaka. Därför är det viktigt att ta reda på anledningen till att man fått musarm och att sedan försöka förebygga nya besvär.

Man blir oftast bättre på längre sikt, men ibland kan man få långvariga besvär som sitter i mer än ett halvår. Trots det är det ovanligt att musarm leder till att man måste byta arbete. Om man inte kan få nya arbetsuppgifter under läkningstiden kan man ibland bli sjukskriven.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-04-07
Redaktör:

Anna Dahllöv, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Rikard Viberg, läkare, specialist i allmänmedicin, Stockholm