Klåda i underlivet

Skriv ut (ca 4 sidor)

Det är vanligt att det kliar runt slidöppningen och på blygdläpparna. De vanligaste orsakerna är svamp i underlivet eller någon form av eksem. Ofta kan du behandla klådan med receptfria läkemedel. Klådan kan ibland bero på en könssjukdom. Då behöver du få behandling.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Det kan klia och svida i underlivet och ibland bak mot ändtarmsöppningen. Ibland kan du se att huden är röd och svullen, eller att du har små utslag.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Du har klåda som inte går över.
  • Du har utslag eller vårtor i underlivet som kliar.
  • Du tror att du har svamp i underlivet och har använt receptfria läkemedel mot det utan att bli bättre.
  • Du har haft svamp i underlivet oftare än två gånger på ett halvår.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Vad orsakar klåda i underlivet?

Vad orsakar klåda i underlivet?

Det kan finnas många orsaker till att det kliar i underlivet.

En orsak till klåda är infektioner, oftast svamp i underlivet. Det ger en plötslig, stark klåda, svullnad och rodnad i underlivet. Det kan klia och svida under eller efter vaginala samlag. Det beror ofta på att du har haft svamp i underlivet.

Könssjukdomar som kondylom eller herpes i underlivet kan också göra att det kliar.

Det finns även vissa hudsjukdomar som kan orsaka klåda i underlivet. Eksem och lichen sclerosus är exempel på sådana hudsjukdomar.

Du kan få röda prickar, små sår, klåda och hårsäcksinflammationer om du rakar underlivet. Det beror på att rakningen skadar lite av det yttersta hudlagret, som annars skyddar mot att bakterier får fäste där.

Du som har kommit i klimakteriet kan få besvär med torra och irriterade slemhinnor, som ibland orsakar klåda.

Det är ovanligt, men ibland kan det klia för att du är överkänslig mot olika material. Det kan till exempel vara material i trosskydd och bindor eller latex i kondomer. Vissa reagerar på tvättmedel, sköljmedel eller tvål.

Springmask, skabb eller flatlöss kan också ge klåda i underlivet.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Hur du kan behandla klådan i underlivet beror på orsaken till klådan. Några saker kan du testa oavsett anledningen till klådan.

Använd olja i stället för tvål när du tvättar dig i underlivet. Då blir du ren samtidigt som vattnet inte torkar ut slemhinnorna lika lätt. Oljan kan också lindra klådan. Du kan prova exempelvis barnolja eller intimolja som finns att köpa på apotek. Även oljor som används vid matlagning, till exempel olivolja eller solrosolja fungerar bra.

Det kan kännas skönt att använda kläder som inte sitter åt om du har klåda.

Receptfria läkemedel mot svamp

Du som har haft svamp i underlivet tidigare och känner igen symtomen kan behandla infektionen med receptfria läkemedel mot svamp. De finns i olika former och du kan köpa dem på ett apotek. Du kan läsa mer om hur du ska göra i texten om svamp i underlivet.

Receptfria läkemedel för dig i klimakteriet

Det finns flera läkemedel för dig som är i klimakteriet och besväras av att det känns torrt i underlivet. Prova receptfri kräm eller slidpiller som innehåller svagt östrogen. Du kan läsa mer om hur du kan göra i texten om läkemedel vid klimakteriebesvär.

Fäll ihop

Hur kan jag förebygga att få klåda i underlivet?

Hur kan jag förebygga att få klåda i underlivet?

Det finns några saker du kan göra för att undvika att få klåda i underlivet.

Håll slemhinnorna fuktiga

Det räcker att tvätta sig i underlivet en gång om dagen, annars kan vattnet torka ut slemhinnorna. Använd gärna olja i stället för tvål. Det är extra viktigt för dig som av någon anledning tvättar dig oftare än så. Undvik att duscha in vatten i slidan.

Tvätta dig med olja i stället för vatten så fort du märker att du börjar få symtom.

Använd aldrig tampong när du bara har flytningar eller blöder väldigt lite vid mens. Tamponger torkar ut slemhinnorna.

Ha säkrare sex och använd glidmedel

Kondom och femidom är de bästa skydden mot könssjukdomar. Använd kondom eller femidom om du har vaginala eller anala samlag. Det är viktigt att kondomen eller femidomen är hel och att den är på under hela samlaget.

Kom ihåg att även använda kondom, femidom eller slicklapp om du delar sexleksaker som en dildo eller en vibrator med någon annan. En slicklapp är en tunn gummiduk som läggs över könsorganet eller ändtarmsöppningen.

Det är också bra att använda kondom eller slicklapp om du har munsex.

Använd en vass rakhyvel och smörj in underlivet om du rakar dig

Använd en ren och vass rakhyvel och mycket rakgel eller raklödder om du rakar dig i underlivet. Det är bättre för huden att raka medhårs än att raka mothårs. Det brukar kännas skönt att smörja med en oparfymerad mjukgörande kräm efteråt. Det kan också minska risken för inflammerade hårsäckar. Undvik att raka dig under en period om du får mycket besvär, så att huden får vila.

Fäll ihop

Smittar klåda i underlivet?

Smittar klåda i underlivet?

Hudsjukdomar som eksem smittar inte. Det är ovanligt att svamp i underlivet överförs vid sex. Kondylom och herpes kan däremot överföras vid sex.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

En gynekolog eller en barnmorska kan göra en gynekologisk undersökning av könsorganet. Då kan hen ofta se vad klådan beror på. Om klådan beror på en könssjukdom får du behandling, oftast antibiotika.

Du kan bli undersökt på en gynekologisk mottagning, en ungdomsmottagning eller på en hud- och könsmottagning.

Fäll ihop

Följdsjukdomar

Följdsjukdomar

Vissa könssjukdomar som ger klåda i underlivet kan ge följdsjukdomar. Därför är det viktigt att du blir undersökt om du har haft oskyddat sex.

Fäll ihop

Klåda i underlivet och graviditet

Klåda i underlivet och graviditet

Graviditet kan tillfälligt ändra bakteriebalansen i underlivet. Det är till exempel vanligt att få svamp under graviditeten. Prata med din barnmorska om du har besvär.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-02-20
Redaktör:

Kalle Persson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Inga Sjöberg, gynekolog och förlossningsläkare, Ersboda hälsocentral, Umeå