KOL – kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Skriv ut (ca 12 sidor)

KOL är en sjukdom som påverkar lungorna och luftvägarna. Sjukdomen utvecklas långsamt under flera år och orsakas framför allt av tobaksrökning. Vid KOL får du svårare att andas, blir trött och orkar mindre. I början kan besvären vara ganska lindriga, men förvärras sjukdomen kan du få svårt att klara vardagen utan hjälp. Med behandling minskar oftast dina besvär.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Vid KOL är det vanligt att du har flera av följande symtom:

  • Du blir andfådd när du anstränger dig.
  • Du känner dig trött och orkar mindre.
  • Du behöver allt oftare hosta upp slem.
  • Du har väsande, rosslande eller pipande andning, särskilt vid ansträngning.
  • Du får ofta infektioner i luftvägarna.
  • Du går ner i vikt och får svullna fötter.

Besvären vid KOL kommer långsamt och det är inte alltid säkert att du uppfattar dem som ett tecken på att du är sjuk. Många som röker vänjer sig till exempel vid att hosta upp slem, som är ett av de vanligaste symtomen vid KOL. Du kan också uppfatta det som ett normalt åldrande att lungorna fungerar sämre och att du orkar allt mindre vid ansträngning.

KOL kan likna astma

Det är ibland svårt att skilja KOL från astma. Eftersom både KOL och astma är vanliga sjukdomar finns det också personer som får båda sjukdomarna.

Andnöden vid KOL utvecklas långsamt, under många års tid. Vid astma däremot märker du vanligtvis tydligt när astman börjar och du får också oftare anfall av andnöd. Det är också vanligare med allergiska sjukdomar bland personer som har astma än bland de som har KOL.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du

  • misstänker att du har KOL
  • har KOL och får en luftvägsinfektion.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha hjälp med att bedöma dina symtom eller om du vill ha råd om var du ska söka vård.

Sök genast vård på en akutmottagning om du har KOL och får svårt att andas och det inte blir bättre med behandling hemma. 

Viktigt att du förstår informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du kan ha rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du kan ha rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Vad beror KOL på?

Vad beror KOL på?

KOL orsakas till allra största delen av tobaksrökning. I tobaksrök finns en mängd giftiga ämnen som kan orsaka en inflammation i luftrören. Inflammationen orsakar de förändringar i lungans vävnader som är typiska vid KOL.

Om du aldrig har rökt

Att få KOL när man inte har varit rökare är ovanligt. Det beror ibland på att du har en brist på ett skyddande ämne, alfa-1-antitrypsin. Det är en ärftlig sjukdom som ökar risken att få KOL.

Att utsättas för passiv rökning, damm och gaser i vissa miljöer under mycket lång tid kan också orsaka KOL hos personer som aldrig har rökt.

KOL är en vanlig sjukdom

Det är svårt att säga exakt hur många som har KOL. Utifrån studier uppskattats att mellan 400 000 och 700 000 personer i Sverige har KOL.

Sjukdomen är ovanlig hos personer under 40 år. Bland personer som rökt under många år räknar man idag med att ungefär hälften har fått KOL vid 75 års ålder.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

Ofta kan det räcka med att du beskriver dina symtom för en läkare för att hen ska misstänka att du har KOL. Då brukar du få genomgå en kroppsundersökning.

Det märks oftast inget speciellt vid kroppsundersökningen om du har en lindrig form av KOL. Om du har haft sjukdomen en längre tid och har en svårare form syns det däremot ofta tydliga tecken. Det kan till exempel vara att

  • du andas fort och med förlängd utandning även vid lättare ansträngning
  • du har fått en förstorad bröstkorg
  • du har minskat mycket i vikt
  • dina fötter och underben har svullnat.

Dina lungor undersöks

För att komplettera kroppsundersökningen gör läkaren fler undersökningar. Först kontrolleras lungfunktionen med spirometri efter att du har andats in luftrörsvidgande läkemedel. Du får också röntga dina lungor. Du brukar också få genomföra ett EKG-test.

Spirometri och reversibilitetstest

En spirometer är en apparat som mäter lungornas funktion. Genom en undersökning med spirometer får läkaren veta mycket luft du kan blåsa ut, och hur fort den passerar. Misstänker läkaren att du har KOL får du mäta lungfunktionen efter att du har andats in ett luftrörsvidgande läkemedel, ett så kallat reversibilitetstest.

Undersökningen går till på följande sätt: Först får du andas in ett luftrörsvidgande medel. Sedan får du andas in allt vad du orkar. Sedan får du andas ut så mycket som det går och så fort du kan i apparaten.

Om du har KOL visar undersökningen alltid ett resultat som avviker från hur det ska se ut hos personer med friska lungor.

KOL delas in i fyra stadier, beroende på hur lungan fungerar mätt med en spirometer:

  • Stadium ett, förstadium till KOL.
  • Stadium två, lindrig KOL.
  • Stadium tre, medelsvår KOL.
  • Stadium fyra, svår KOL.

KOL kan ge olika problem hos olika personer. Därför används också en mer detaljerad stadieindelning som tar hänsyn till hur mycket besvär du har och till eventuella försämringsperioder.

Blodprover utesluter annan sjukdom

I början av utredningen brukar läkaren ta en del blodprover. Det görs framför allt för att utesluta andra sjukdomar. Det finns inget särskilt blodprov som visar om du har KOL eller inte.

Har du brist på proteinet alfa-1-antitrypsin och samtidigt är rökare kan detta leda till att du tidigt får en svårare grad av KOL. Halten av alfa-1-antitrypsin i blodet kan mätas i ett enkelt blodprov.

Lungorna röntgas - lungröntgen och datortomografi

Om läkaren misstänker att du har KOL får du också göra en lungröntgen. Det är i första hand för att utesluta andra lungsjukdomar. Lungröntgen kan visa tecken som tyder på KOL, men diagnosen kan aldrig fastställas enbart med röntgen.

I sällsynta fall kan det finnas skäl att göra en skiktröntgen, så kallad datortomografi. På en sådan syns det mer detaljerat hur olika delar av lungorna har förändrats av sjukdomen.

En skiktröntgen görs ibland för läkaren ska kunna ställa en noggrannare diagnos. Den kan också göras om läkaren tycker att du skulle må bättre av att operera ett lungemfysem, vilket görs enstaka fall.

EKG

Du får ofta även göra en EKG-undersökning. Syftet är att upptäcka hjärtsjukdomar, som ibland kan ge symtom som är mycket lika dem vid KOL. Dessutom kan EKG-undersökningen visa om KOL-sjukdomen i sig har påverkat hjärtat.

Fäll ihop

Behandling vid KOL

Behandling vid KOL

Den skada som redan har skett på lungorna när du får diagnosen KOL går inte att reparera. Därför går behandlingen av KOL ut på att försöka hejda en fortsatt försämring och förstöring av dina lungblåsor. 

Ju tidigare du söker hjälp desto bättre möjligheter till behandling har du. Om du har svår KOL går en stor del av vården ut på att hitta sätt att få din vardag att fungera så bra som möjligt. 

Viktigast att sluta röka

I de allra flesta fall beror sjukdomen på rökning och då är det absolut viktigaste att sluta röka och inte börja igen senare. Rökstopp är det enda som kan stoppa utvecklingen av sjukdomen, som annars fortsätter att försämras.

De flesta brukar må bättre när de slutat röka. Men eftersom nikotinberoendet är mycket starkt behöver du som röker ofta olika typer av stöd för att lyckas.

Hjälp med att sluta röka

Sjukvården har resurser och metoder för att hjälpa människor att sluta röka. Finns det särskilda mottagningar för rökavvänjning i din närhet kan du kontakta dem.

Sjuksköterskor och läkare på en vårdcentral kan också ge god hjälp och handledning när du ska sluta röka. Det kan vara lättare att sluta om du får möjlighet att samtala med en erfaren person om farhågor, förväntningar och problem vid rökstopp.

Genom att använda något läkemedel för att sluta röka går det ofta lättare att lyckas med rökstoppet. Läkemedlen minskar suget efter nikotin eller blockerar nikotinets positiva effekter. Det finns två olika typer av läkemedel som används som hjälp vid rökavvänjning:

  • Nikotinläkemedel. De används i första hand och kan köpas receptfritt. De finns till exempel som tuggummi, plåster, inhalator, nässprej och tabletter.
  • Läkemedel utan nikotin. Det är tabletter som en läkare skriver ut.

Genom 1177 Vårdguidens app Rökfri kan du via din dator eller mobiltelefon få stöd när du vill sluta röka.

En annan hjälp är Sluta röka-linjen. Vill du sluta röka kan du via linjen få råd och stöd av specialutbildad personal.

Läkemedel kan lindra

Inget av de läkemedel som används vid KOL kan hejda själva sjukdomen. Läkemedlen används främst för att lindra de dagliga symtomen, men ibland kan du också få läkemedel för att minska antalet perioder då du mår sämre. Försämringsperioderna, som också kallas exacerbationer, orsakar ofta svåra besvär när de inträffar och är ett stort problem för vissa personer med KOL. Försämringsperioderna beror vanligtvis på infektioner i luftvägarna.

Har du en lindrig form av KOL märker du oftast inte av några symtom av sjukdomen. Då behöver du inte ta något läkemedel alls, bortsett från de som används för rökavvänjning.

De olika typer av läkemedel som används vid KOL är

  • luftrörsvidgande läkemedel
  • kortison
  • särskilda läkemedel mot försämringsperioder
  • syrgas.

Luftrörsvidgande medel

Om du har mild till måttlig KOL och bara märker av symtomen ibland får du oftast ett luftrörsvidgande läkemedel som du andas in genom en inhalator. Det kan räcka med att vid behov använda ett snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel.

Om du har större besvär av KOL behöver du ofta dessutom dagligen andas in ett eller två luftrörsvidgande läkemedel som är långverkande. 

Kortison kan hjälpa när sjukdomen blir svårare

Vid måttlig till svår KOL och återkommande perioder av försämring behöver du ofta kortison i kombination med läkemedel som vidgar luftrören. Kortisonet andas du in genom en inhalator.

Du kan få kortison i tablettform som kortvarig behandling vid försämringsperioder. Behandlingen kan förkorta sådana perioder. Däremot bör du undvika att använda kortisontabletter regelbundet eftersom biverkningarna kan bli svåra.

Andra läkemedel mot försämringsperioder

Om du har medelsvår eller svår KOL och har försämringsperioder med mycket besvär av slem finns ett läkemedel som innehåller det verksamma ämnet roflumilast. Läkemedlet heter Daxas och kan användas i vissa fall.

Acetylcystein är en brustablett som löses i vatten. Acetylcystein har länge ansetts ha en slemlösande effekt, men någon sådan verkan är inte bevisad när medlet tas som tablett. Hos vissa personer kan däremot acetylcystein skydda mot försämringsperioder. Därför kan du få prova läkemedlet i vissa fall.

Du går igenom resultaten med läkaren

Det är viktigt att du tillsammans med din läkare gör en utvärdering av varje läkemedel som du får prova. Spirometriundersökning kan ge viss vägledning, men allra viktigast är hur du själv mår.

En viktig värdemätare i bedömningen är om du får färre försämringsperioder. Andra viktiga kriterier är till exempel hur mycket andnöd du har, hur mycket du orkar i allmänhet, hur bra du sover om nätterna, och i vilken mån sjukdomen påverkar dina vardagliga aktiviteter.

Hjälp av fysioterapeuter och arbetsterapeuter

Att du regelbundet rör på dig och är i god fysisk form är viktigt för hur sjukdomen utvecklas. Ju mer fysiskt aktiv du är desto långsammare utvecklas sjukdomen. Det gäller oavsett hur mycket dina lungor är påverkade.

En fysioterapeut eller sjukgymnast kan ge dig råd och hjälp om fysisk aktivitet och träning. Tillsammans kan ni göra upp en plan för hur ofta och på vilket sätt du ska träna eller röra på dig.

En fysioterapeut eller sjukgymnast ger också råd om andningsteknik, hur du mest effektivt får upp slem från luftvägarna och om tekniker för att ta dina läkemedel. Att hosta mycket innebära ofta stora ansträngningar för bäckenbottnen, vilket kan göra att du läcker urin. Fysioterapeuten kan ge råd om övningar som stärker bäckenbottnens muskler.

En arbetsterapeut kan ge dig råd om hur du bäst kan hushålla med krafterna för att orka med det du vill göra. Hen kan också bedöma vilka hjälpmedel som kan underlätta för dig i hemmet.

Syrgas på sjukhus eller i hemmet

Du kan behöva syrgasbehandling på sjukhus om du blir sämre och får tillfällig syrebrist i blodet. Vid svår KOL med ständig syrebrist i blodet kan du behöva syrgasbehandling i hemmet. Syrgasbehandling i hemmet kan bara användas om du inte röker.

Vaccin kan förebygga försämringar

En virusinfektion som influensa kan bli mycket allvarlig om du har KOL. Därför bör du vaccinera dig mot influensa varje år. För att minska risken att få svår lunginflammation bör du även vaccinera dig mot pneumokocker. 

KOL-mottagningar och behandlingsplan

På många vårdcentraler och sjukhus finns speciella KOL-mottagningar, som oftast är knutna till astmamottagningar. På en KOL-mottagning brukar det finnas läkare, sjuksköterska, fysioterapeut eller sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist och kurator.

Teamet på mottagningen utbildar om sjukdomen och ger råd om hur du kan leva så bra som möjligt med KOL.

Från KOL-mottagningen kan du få en behandlingsplan, som bland annat innehåller information om rökavvänjning, kost, motion och de tecken på försämring som du ska vara vaksam på.

Var uppmärksam på dina besvär

Genom att lära dig att känna igen tecken på att du är på väg in en försämringsperiod kan du förbereda dig tidigt och justera din behandling. Vid behov ska du ta kontakt med vården. Då kan du förhoppningsvis förkorta perioden du mår sämre. Blir andnöden svår kan du behöva åka till en akutmottagning och få behandling. 

Fäll ihop

Vad kan jag göra för att må bättre?

Vad kan jag göra för att må bättre?

Genom att röra på dig mår du bättre och kan minska känslan av andfåddhet. Men det är vanligt att undvika kroppsligt ansträngande aktiviteter när det är svårt och tungt att andas. För lite fysisk rörelse ger ytterligare försämrad ork, vilket leder till att du får ännu sämre kondition och blir ännu mera andfådd.

Det är därför viktigt att försöka hålla igång på ett sätt som känns roligt. Det kan ske i form av vardagliga aktiviteter, som promenader, att gå i trappor eller genom att cykla. Många klarar även av lättare gympa.

Fysisk träning under handledning av en fysioterapeut är viktigt. Det gäller också om du har svårare besvär. Men även att ibland bara resa dig upp då och då från sittande ställning kan vara effektivt om du har svår KOL.

Det är viktigt att anpassa takten vid ansträngning, så att du hinner andas ut mellan andetagen och känner att aktiviteten fungerar så bra som möjligt.

Många blir också hjälpta av att träna olika avspänningsövningar. En fysioterapeut kan ge dig tips på olika övningar.  

Ät energirik mat för att inte tappa i vikt

Det är vanligt att du går ner i vikt när sjukdomen har pågått under en längre tid. Då behöver du äta energirik mat. Du kan också behöva få kostråd av en dietist, innan du har tappat så mycket i vikt att du har fått undervikt.

Vid svår KOL kan du svårare att andas när du äter mycket och du kan också blir mätt väldigt snabbt. Ett bra tips då är att äta flera mindre måltider i stället för några få stora måltider.  

Underlätta andningen

När det känns det tungt att andas kan du prova att andas ut med halvstängda läppar. Då skapas ett mottryck som underlättar andningen.

För att få i dig tillräckligt med luft måste du ofta använda extramuskler, vanligtvis de kring skuldrorna. Då kan det vara skönt att ha stöd för armarna. Du kan till exempel stödja armbågarna på ett bord.

Försök att undvika infektioner

Försök att undvika nära kontakt med personer som du vet är sjuka. Tvätta händerna ofta, framförallt om du varit i kontakt med personer som är sjuka. Det kan minska risken för att du ska smittas av en infektion.

Var ute i solen

Många som har KOL har en låg halt av D-vitamin i blodet. Det ökar bland annat risken för benskörhet. Att vara ute i solen är ett effektivt sätt att öka kroppens förmåga att bilda D-vitamin.

Lär dig mer om sjukdomen

Det är bra om du skaffar dig kunskap om sjukdomen, så att du kan vara mer aktiv i din behandling. Använd de resurser som finns på KOL-mottagningarna, och lär dig vad du kan göra för att få så bra livskvalitet som möjligt. 

De flesta KOL-mottagningar håller utbildningar i grupp för personer med KOL. Fråga om det finns någon sådan utbildning där du får din behandling. 

Fäll ihop

Att leva med KOL

Att leva med KOL

Många som får beskedet att de har KOL har sjukdomen i ett tidigt stadium. De besvär du då har av sjukdomen kan vara ganska små, särskilt om du lyckas sluta röka. Men att få besked om en kronisk sjukdom som KOL kan ändå innebära att du får en krisreaktion.

Vetskapen om att sjukdomen är starkt kopplad till rökning gör också att många känner en skam för att själva ha orsakat sina besvär. Om du känner att du behöver hjälp kan du få samtalsstöd från kurator eller annan vårdpersonal. 

Vardagen kan påverkas

Många lever ett bra liv trots att de har KOL, men en del får svårare besvär som påverkar vardagen mer.

Har du svår KOL är det vanligt att enkla vardagssysslor känns tunga att sköta. Eftersom du har begränsad ork kan även en mindre kroppsansträngning innebära att du får kraftig andnöd och behöver vila och återhämta dig en lång stund efter.

Det kan kännas svårt att inte kunna delta i de aktiviteter du tidigare uppskattat. Men försök att tänka på det som fungerar och gör det du kan för att må så bra som möjligt.

Genom patientorganisationer kan du få kontakt med andra med sjukdomen och dela erfarenheter och tankar. Du kan också få stöd från en kurator och andra yrkesgrupper i vården. 

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Det är vanligt med hjärtsjukdomar hos personer med KOL. Under din KOL-utredning är det viktigt att du får hjärtat undersökt och att eventuella hjärtproblem behandlas.  

Du har också större risk att få benskörhet. Det beror bland annat på att du ofta är mer fysiskt inaktiv. Biverkningar av kortison kan vara en annan bidragande orsak. För att minska risken för benskörhet brukar du få förebyggande läkemedel. Det är också viktigt att röra på sig och att inte röka.

Om du är mycket sjuk i KOL är det inte ovanligt att du får en depression. För att få stöd och hjälp kan du via sjukvården få stödsamtal hos kurator eller annan lämplig vårdpersonal. Du kan ibland också behöva antidepressiva läkemedel.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen vid KOL?

Vad händer i kroppen vid KOL?

  • lungblåsor

    I de små perifera lungblåsorna tas syret upp av blodet.

    Mer information
    lungblåsor detalj

    När du andas in passerar luften genom allt mindre luftrör och hamnar till slut nere i lungblåsorna, alveolerna. I lungorna finns flera hundra miljoner lungblåsor.

    Kring varje lungblåsa finns ett nätverk av små blodkärl, kapillärer. De syresätter blodet från luften man andas in. Samtidigt förs koldioxid och andra gaser i blodet ut från blodbanan och försvinner ut ur kroppen genom den luft du andas ut.

  • Emfysem

    När väggarna mellan lungblåsorna förstörs bildas större hålrum, emfysem.

    Mer information
    lungblåsor med emfysem

    När du andas in passerar luften genom allt mindre luftrör och hamnar till slut nere i lungblåsorna, alveolerna. Här tas syret upp av blodet.

    Vid KOL blir det sjukliga förändringar både i de mindre luftvägarna, bronkiolerna och i lungblåsorna, alveolerna. Väggarna mellan lungblåsorna förstörs successivt och det bildas större håligheter. I dessa fungerar inte längre den viktiga gasväxlingen mellan luft och blod. Det kallas emfysem.

  • lungor

    Du blir lätt andfådd eftersom sjukdomen hejdar luftflödet i lungorna.

    Mer information
    lungor och luftrör

    När du har KOL är flödet av luft genom de mindre luftvägarna i lungorna permanent försvårat. Det är därför som du ofta får svårt att andas, framför allt när du anstränger kroppen. Slemhosta och väsande eller pipande andning är också mycket vanligt.

Hur lungorna arbetar

När du andas in passerar luften genom allt mindre luftrör och hamnar till slut nere i lungblåsorna, alveolerna. I lungorna finns flera hundra miljoner lungblåsor.

Kring varje lungblåsa finns ett nätverk av små blodkärl, kapillärer. De syresätter blodet från luften du andas in. Samtidigt förs koldioxid och andra gaser ut från blodet och försvinner ur kroppen genom den luft du andas ut. Det kallas för gasväxling.

Emfysem

Vid KOL får lungorna sjukliga förändringar i både lungblåsorna och de mindre luftvägarna. Med tiden förstörs väggarna i lungblåsorna och det bildas större hålrum, så kallade lungemfysem. Det får till följd att gasväxlingen mellan luft och blod inte längre fungerar där.

Emfysemen gör att du inte kan använda hela lungornas kapacitet och du blir lättare andfådd. Ibland är emfysemet utbrett och omfattar stora delar av båda lungorna. Ibland är emfysemet begränsat till vissa områden av lungorna.

Besvären kan se olika ut hos olika personer. Till exempel kan en person med viss nedsättning av lungornas funktion ha mycket problem med andfåddhet, men ha helt normal nivå av syre i blodet. En annan person med samma nivå på lungfunktionen kan ha nedsatt syrenivå, men inte vara så besvärad i andningen.

Inflammation i slemhinnan

KOL gör att slemhinnan i luftvägarna blir inflammerad. Den inre delen av luftvägen blir svullen, rodnad och lättretad och de celler som producerar slem ökar i antal och aktivitet.

I luftvägarna finns fina flimmerhår, vars uppgift är att ständigt transportera slemmet uppåt mot luftstrupen. Har du KOL blir de till stora delar förstörda. Det medför dels att slemproduktionen ökar och dels att du i mycket högre grad måste hosta för att få upp slemmet. När luftrören är svullna blir det även svårare för luften att flöda till lungorna.

Vid KOL är försvaret mot infektioner i de nedre luftvägarna inte lika kraftfullt som när du är helt frisk. Detta gör att risken är stor att en infektion går djupare ner i luftvägarna. Då får du mer hosta och din andnöd ökar.

Luften stannar kvar i lungorna

En frisk lunga är elastisk, vilket behövs för att de mindre luftrören ska hållas öppna. KOL påverkar lungorna så att de blir mindre elastiska.

Mellan lungblåsor och luftrör finns elastiska förbindelser. När lungblåsorna förstörs går även dessa "gummiband" sönder. Detta får till följd att luftrören faller ihop när du andas ut. Den elastiska funktionen som får luftrören att fjädra tillbaka, och därmed hållas öppna, har förstörts.

Eftersom lungorna blir mindre elastiska vid KOL blir vissa delar av lungorna inte tömda på luft. Även hos en frisk person finns det luft kvar i lungorna efter en maximal utandning. Har du KOL så ökar mängden instängd luft.

Det för med sig att du måste vidga din bröstkorg och dina lungor onormalt mycket för att få i dig tillräckligt med luft. Det kan kännas som om du måste kämpa för att få i dig ny, syresatt luft.

Andningen tar mycket energi

Om du har friska lungor förbrukar andningsarbetet vid vila ungefär två till tre procent av kroppens totala energiåtgång. För den som har svår KOL är andningen mycket mer energikrävande. Vid svår KOL kan andningen kräva så mycket energi att du går ned i vikt.

För att klara av att vidga bröstkorgen och lungorna mer än vanligt måste du ofta använda extramuskler, eftersom andningen blir så arbetsam. En del av dessa muskler sitter i skulderpartiet.

Den ökade mängden instängd luft vid KOL leder med tiden till att bröstkorgen permanent ökar i omfång, framför allt på djupet, det vill säga att avståndet mellan bröstben och ryggrad ökar. Även lungorna ökar ofta i volym.  

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Sluta-röka-linjen

Sluta-röka-linjen är en nationell gratistjänst som drivs som ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. Professionella rökavvänjare finns på plats alla vardagar och vissa kvällar. Telefonnumret är 020-84 00 00.

Patientföreningar

Hos Riksförbundet HjärtLung kan du få mer information om KOL och andra lungsjukdomar. Här finns en kunskapsbank med artiklar och du kan även läsa om rökavvänjning, få träningsråd och se filmer om hur det är att leva med KOL. Förbundet har också föreningar över hela landet, där du kan träffa andra som har KOL.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 12 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-12-08
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Torbjörn Gustafsson, läkare, specialist i lungsjukdomar, Skellefteå lasarett.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge