Glaskroppsavlossning

Skriv ut (ca 2 sidor)

Glaskroppsavlossning är vanligt när man blir äldre och de flesta märker inte av det. Oftast behöver du ingen behandling. Det är ovanligt men om det har gått hål på näthinnan i samband med att glaskroppen lossnat så kan du behöva behandling.

Skriv ut

Du kan få glaskroppsavlossning i ett eller båda ögonen. Det behöver inte ske samtidigt i båda ögonen.

Vad är en glaskropp?

Vad är en glaskropp?

  • Illustration av ett öga i genomskärning.

    Glaskroppen är en genomskinlig geléklump i ögat (orange på bilden) som ger stöd åt näthinnan.

    Mer information
    Illustration av ett öga i genomskärning.

Glaskroppen är en genomskinlig geléaktig massa som fyller ut utrymmet mellan linsen och näthinnan i ögat. Den sitter fast i näthinnan. När vi åldras skrumpnar glaskroppen ihop samtidigt som vävnaden som fäster glaskroppen i näthinnan blir svagare. Det gör att glaskroppen kan lossna från näthinnan. Det är oftast inte farligt utan en naturlig del av åldrandet.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Glaskroppsavlossning kommer ofta plötsligt och brukar inte göra ont.

Det är vanligt att få ett eller flera av följande symtom vid en glaskroppsavlossning:

  • Du ser små rörliga punkter, streck eller ringar. De kallas för grumlingar.
  • Du ser blixtar i utkanten av synfältet.
  • Du ser stora rörliga sotflagor eller får mycket disig syn.

Grumlingar

Grumlingar uppstår när glaskroppen skrumpnar. De uppfattas som gråsvarta halvt genomskinliga punkter, streck eller ringar i synfältet eller som smuts på glasögonen som inte går att putsa bort. Grumlingarna försvinner efter ett tag eller så vänjer du dig vid dem. Om grumlingarna skymmer ditt synfält kan det hjälpa att titta upp och ner några gånger. Då brukar grumlingarna flytta på sig.  

Blixtar och sotflagor

Blixtar i utkanten av synfältet beror på att glaskroppen drar i näthinnan när glaskroppen lossnar. Då kan det gå hål i näthinnan. Om du ser stora rörliga sotflagor eller får disig syn kan det bero på det har uppstått en liten blödning i något av näthinnans blodkärl.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Du behöver inte söka vård om du bara ser grumlingar. De brukar försvinna av sig själv efter några månader.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:

• Du ser blixtar i utkanten av synfältet.
• Du ser stora rörliga sotflagor eller får mycket disig syn.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Undersökning

Undersökning

För att ta reda på om du har en glaskroppsavlossning gör läkaren en ögonundersökning med ett ögonmikroskop. Det består av en lampa och en förstoringsapparat. Ögonmikroskopet står på ett bord som går att höja och sänka.

Vissa delar av ögat kan vara svåra att se med en normalstor pupill. Därför vidgas ofta pupillen med ögondroppar.

Du sitter på ena sidan av ögonmikroskopet med hakan och pannan mot ett stöd. Det gör så att huvudet är helt stilla. På andra sidan av mikroskopet sitter läkaren och under ögat med hjälp av förstorande linser.

Du kan bli bländad när ljuset från ögonmikroskopet riktas genom pupillen mot näthinnan.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Du behöver oftast inte någon behandling om du har en glaskroppsavlossning. Det är däremot viktigt att du blir undersökt av en läkare eftersom glaskroppsavlossning kan göra så att det går hål på näthinnan. Då behöver du behandling.

Om det har gått hål på näthinnan så behöver det lagas. Annars finns det risk för att du ska få näthinneavlossning. Hålet i näthinnan lagas med laser. Behandlingen tar ungefär tio minuter och görs på en ögonmottagning. Först bedövas ögat med ögondroppar. Sedan får du sitta med huvudet i ett stöd på ögonmikroskopet. Läkaren riktar sedan korta ljusstrålar med laser in i ögat. Det kan kännas som lätta stick i ögat men det brukar inte göra ont.  

Efter en laserbehandling av näthinnan kan du gå hem direkt. Du kan vara ljuskänslig eftersom pupillen har blivit vidgad. Du kan också ha svårt att läsa något dygn och ska undvika att köra bil under den tiden, men mår för övrigt som vanligt.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 2 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-02-17
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden 

Granskare:

Anne Odergren, ögonläkare, St: Eriks ögonsjukhus, Stockholm

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge