Bruten överarm hos barn

Vanligt att barn skadar överarmen

Det är vanligt att barn i skolåldern skadar överarmen när de till exempel ramlar och tar emot sig med sträckt arm. Sådana benbrott, så kallade frakturer, kan drabba i huvudsak tre delar av överarmen. Benbrottet kan finnas vid axeln, mitt på överarmen och i närheten av armbågen. Barn som är äldre än tre till fyra år brukar skada sig vid axeln eller nere vid armbågen. Flickor och pojkar som rider skadar ofta sin överarm vid axeln. Benbrott mitt på överarmen är minst vanliga.

Överarmsbenen är två av kroppens större ben. Från dem finns leder mot underarmarnas armbågsben och strålben vid armbågarna.

Barn får andra skador än vuxna

Både barn och vuxna kan bryta ben i överarmen vid olycksfall. Men det växande barnskelettet och det vuxna, färdiga skelettet får olika typer av skador.

Några skillnader mellan barn och vuxna:

• Musklerna fäster på skelettet med senor. Hos barn är skelettet mjukare och mer poröst än senan och senfästet. När barn råkar ut för olycksfall går därför inte senan eller muskeln sönder, utan de får oftare en skelettskada än vuxna.
• På grund av att skelettet är mjukare får barn ibland skador där skelettet inte bryts av som hos vuxna, utan bara böjs. Dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
• Barn har tillväxtzoner i skelettet som är mjukare och porösare än det övriga skelettet. Här kan barnet få ”förskjutningar”, så kallade epifysiolyser. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
• Barnets skelett bygger om sig när det växer. Därför behöver felställningar efter benbrott i överarmen inte alltid läggas till rätta eller opereras. Hos barn rättas felställningar till av sig själva, medan vuxna som har samma felställningar oftast måste behandlas.
• Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.

Svårt att förebygga den här typen av skador

Det är svårt att förebygga brott i överarmen som inträffar när barnet leker. Det enda man kan göra är att försöka använda sitt sunda förnuft, och inte till exempel låta för små barn klättra i träd eller cykla. Lite större barn kan använda skydd när de till exempel åker inlines eller snowboard.

Det gör ont och kan svullna

När barnet brutit överarmen gör det ont att röra armen. Om brottet sitter vid axeln eller vid armbågen kan man ofta se en svullnad. Ibland kan skadan bryta igenom huden.

Barnet vill inte använda armen och brukar försöka hålla den stilla med hjälp av sin andra arm.

När ska man söka vård?

Om barnet har mycket ont eller inte använder armen ska man kontakta vården. Eftersom huden oftast är hel ser man inte hur allvarlig skadan är, och för att ta reda på det måste barnet undersökas. Man tar kontakt med en vårdcentral eller akutmottagning.

Man kan också ringa sjukvårdsrådgivningen för råd vart man ska vända sig.

Vad kan man göra själv?

För att lindra smärtan kan man låta barnets arm vila i en så kallad mitella. En sådan kan man göra själv genom att vika en sjal till en trekant och knyta den bakom nacken så att underarmen kan vila i tyget strax ovanför midjan. Viktigast är att det känns bekvämt för barnet.

När barnet skadar överarmen måste det ibland sövas under behandlingen. Därför är det viktigt att barnet är fastande eftersom det annars finns en risk att det kräks under narkosen och att innehållet i magsäcken hamnar i lungorna och orsakar andningsbesvär. Om barnet inte är fastande förlängs väntetiden till dess att läkaren kan göra något.

Trots att barnet ska vara fastande kan man ge receptfri smärtlindrande medicin, till exempel Alvedon, Panodil eller Pinex. Läkemedlen finns i olika former och dosen anpassas efter barnets vikt. Det finns anvisningar på förpackningen. Om man ger barnet vanliga smärtlindrande tabletter genom munnen ska de sköljas ner enbart med lite vatten.

Överarmen undersöks och röntgas

Läkaren känner på barnets överarm för att undersöka var det gör ont.

Om läkaren misstänker att skelettet har skadats görs en röntgenundersökning. Då får barnet lägga överarmen stilla på ett särskilt röntgenbord. Sedan tas minst två röntgenbilder i olika vinklar som visar om skelettet är skadat och om det har någon felställning. Därefter bestämmer läkaren vilken behandling som behövs.

Det gör inte ont att ta röntgenbilder. Däremot kan det göra ont när läkaren eller sjuksköterskan känner på överarmen. Som förälder kan man vara med sitt barn under hela undersökningen. Man måste ta på sig ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet när röntgenbilderna tas.

Olika skador kräver olika behandlingar

Behandlingen av skador på överarmen beror på var skadan sitter och hur felställt benet är.

Vissa skador behöver sällan rättas till

Skador uppe vid axeln eller mitt på överarmen behöver sällan rättas till. När barnet växer bygger skelettet om sig och efter en tid går det vanligtvis inte att se någon felställning.

Om brottet måste läggas till rätta

Ibland är skadan sådan att den behöver rättas till, reponeras. Då brukar barnet få narkos, det vill säga sövas.

Innan barnet sövs är det viktigt att magsäcken är så tom som möjligt så att barnet inte riskerar att kräkas under narkosen. Det är därför man inte ska ge barnet något att äta eller dricka innan man åker till sjukhuset, utom möjligtvis smärtlindrande medicin.

En bedövningssalva sätts på huden i armvecket eller på handen. Salvan får verka i ungefär en timme. Därefter sätts en tunn slang in i ett blodkärl, antingen på handen eller i armvecket. Narkosmedel sprutas in genom den tunna plastslangen. Någon gång kan barnet ha så ont att det behöver smärtlindrande medicin i blodet genast. Då använder läkaren inte bedövningssalva, eftersom det tar för lång tid innan den verkar.

Ibland sövs barnet genom att först andas in sömnmedel genom en andningsmask. En förälder eller annan anhörig får vara närvarande i operationssalen och vara med tills barnet somnar. En narkosläkare och sköterska kontrollerar att barnet mår bra och inte har ont under behandlingen.

När barnet sover gott och inte längre känner smärta kan läkaren, som vanligen är en kirurg eller en ortoped, rätta till felställningen på det skadade stället. Därefter får barnet ett förband innan det väcks.

När benet lagts till rätta körs barnet i sin säng till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills det vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. En förälder eller annan närstående kan sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa efter uppvaknandet.

Barnet får ett förband

När barnet har brutit överarmen i mitten eller i närheten av axeln kan det behandlas med ett förband som kallas ”collar and cuff”. Det tillverkas av ett mjukt material och består av ett armband och ett löst hängande halsband. Dessa knyts samman så att överarmen hänger fritt, medan handen blir fäst till halsbandet framför bröstkorgen. Till sist gör tyngdlagen sitt och benbrottet läker i ett bra läge.

Oftast kan man åka hem samma dag

Oftast kan man åka hem från sjukhuset några timmar efter att benet lagts till rätta. Men ibland kan barnet behöva stanna på sjukhuset en natt. Det är vanligt att en röntgenundersökning görs innan barnet får åka hem om en kontroll med röntgen av överarmen inte gjordes direkt i samband med operationen.

Under de första dagarna kan barnet känna obehag och ha ont. Då kan det vara bra att ge någon form av smärtlindrande medicin med paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Om barnet är i skolåldern kan det börja gå i skolan efter de första dagarna, men utan att vara med på gymnastiken eller annan krävande fysisk aktivitet. Yngre barn brukar däremot få vara hemma en tid. Det kan vara nödvändigt att ha förbandet under cirka 10-14 dagar innan man låter barnet börja röra den skadade överarmen.

Skadan läker

Läkningen av det brutna benet sker genom att det bildas brosk runt benbrottet. I början kan det kännas som en hård knöl på överarmen, men brosket ombildas så småningom till vanlig benvävnad och försvinner med tiden. Det brukar ta ungefär ett år.

Om armen måste gipsas

Det är inte så vanligt att läkare gipsar överarmen. Det görs bara om barnet har brutit benet i överarmen precis nere vid armbågen. Då brukar läkaren sätta gips på hela överarmen.

Det kan vara jobbigt att ha gips

Om barnet får ett gips kan det tycka att det är spännande under några dagar, men sedan kan det bli jobbigt. Efter ett tag kan det till exempel börja klia under gipset. Man kan låta barnet klia sig försiktigt med ett långt trubbigt föremål som till exempel en så kallad strumpsticka, men man måste vara försiktig så att den inte glider in och fastnar under bandaget. Gipset hindrar också rörligheten.

Förbandet måste skyddas mot vatten

Om barnet får gips ska det inte bada. Duscha går bra, men gipset måste skyddas mot vatten eftersom det kan luckras upp av vatten. Förband i form av ett "plastgips" blir inte förstört av vatten, men vätan stannar kvar innanför gipset och det gör att huden inte mår bra. Då finns risk för en svampinfektion.

Barnet kan behöva hjälp när det duschar eller för att komma åt alla ställen på överkroppen med till exempel en tvättlapp.

På apotek finns speciella plastskydd som kan användas när barnet duschar. Man kan också använda en tät plastpåse.

Om gipset går sönder när barnet till exempel har trillat brukar det lagas, så länge det inte bara är några dagar kvar på den tid barnet måste gå med gips. När gipset gått sönder och måste lagas bör man ta kontakt med det ställe där barnet behandlats och fått sitt gips.

Vissa kan tycka att det är otäckt att ta bort gipset

En del barn kan uppleva det som otäckt att ta bort gipset. Om det handlar om ett gips som omsluter hela armen måste gipset sågas upp med en speciell såg. Det gör inte ont, men kan ge en vibrerande känsla och upplevas som lite skrämmande. När det tunga bandaget har tagits bort kan det kännas som om armen svävar upp i luften av sig själv.

Rörelseförmågan i axelleden kan behöva tränas upp

När bandaget har tagits bort undersöker läkaren om överarmen verkar ha läkt, om det behövs fler återbesök och hur länge barnet måste avstå från att idrotta.

Ibland kan barnet behöva avstå från aktiviteter där det riskerar att falla och ta emot sig med armen under ytterligare tre till fyra veckor. Annars finns en risk att skadan går upp igen.

Barn som brutit överarmen nära axeln kan behöva träna upp rörelseförmågan i axelleden när bandaget har tagits bort. En bra övning är att ”klättra” uppåt med fingrarna på en vägg. Barnet står då på armlängds avstånd från väggen och ställer sig därefter allt närmare väggen. Till slut gör denna rörelse att man lyfter armen framåt och rakt upp.

Det brukar ta ungefär sex till åtta veckor från skadetillfället till dess att barnet kan vara med på idrottslektionerna i skolan igen.

Barnfilmer

I barnavdelningen på 1177.se kan man se en tecknad film om hur en röntgenundersökning går till. I filmen får man följa Gabriella Gnu när hon åker till sjukhuset och blir undersökt med röntgen.

Man kan även förbereda barnet innan det får bedövning med narkos och opereras. Se filmen om Oliver, som åker till sjukhuset efter att ha skadat armen.