Pollenallergi med röda ögon och snuva
Om man har pollenallergi sätter en allergisk reaktion igång när pollen, frömjöl, fastnar i näsans och ögonens slemhinnor. De vanligaste symtomen är att ögon och näsa börjar rinna och klia. Man brukar också nysa och blir ofta extra trött. Det kan kännas som att man har influensa, men man har inte feber. Beroende på hur mycket pollen som finns i luften får man ibland lätta besvär som går över snabbt, men andra gånger kan man bli ordentligt påverkad i flera veckor.
De vanligaste pollenallergierna i Sverige är mot lövträd som björk, al och hassel på våren, mot olika slags gräs under sommaren och mot bland annat gråbo under sensommaren.
Antikroppar mot pollen bildas
När man är allergisk finns speciella ämnen i blodet, så kallade antikroppar. Antikropparna känner igen det ämne man är allergisk mot, till exempel pollen. När man andas in pollen sätts en allergisk reaktion igång och olika ämnen, till exempel histamin, frigörs.
När histamin och andra ämnen frisätts vid den allergiska reaktionen startar en inflammation i ögonen och näsans slemhinnor.
Medicin kan lindra pollenallergi
Det går inte att stoppa kroppens allergiska reaktioner helt och hållet, men mediciner kan dämpa besvären. Genom att använda läkemedel ska man kunna leva som vanligt och vistas utomhus trots att det finns pollen i luften.
Man kan pröva nässprejer eller ögondroppar med kromoner eller antihistaminer, eller antihistamintabletter. Om man blir bättre av medicinerna är det troligt att pollenallergi är orsaken. Besvären kan också bero på en vanlig förkylning, och då hjälper inte medicinerna. Om man är osäker kan det vara bra att fråga om råd på ett apotek eller besöka en läkare.
Medicinera när pollen finns i luften
Om man brukar ha besvär av pollenallergi kan man ta medicin under den period som pollen finns i luften. I Sverige varierar tiden för pollenspridning beroende på var i landet man är. Om det är pollen från björk eller andra lövträd som man får besvär av, kan man börja ta medicin ungefär när löven slår ut. Är det gräspollen som sätter i gång de allergiska besvären kan behandlingen starta från början av juni. Om man får besvär av gråbopollen kan man ta allergimedicin från slutet av juli.
Man kan ha god hjälp av pollenrapporter när man ska planera medicineringen, inte minst om man reser mellan olika delar av landet.
Ibland kan det hjälpa att bara skölja och rensa näsan från pollen och andra irriterande ämnen. Det går att göra egna koksaltdroppar genom att lösa ett kryddmått (=1ml) salt i en deciliter ljummet vatten. Man kan också köpa färdiga koksaltdroppar eller koksaltsprej på apotek. Om näsan känns torr och irriterad kan man pröva mjukgörande nässprej med sesamolja.
Vilka läkemedel används?
När man har pollenallergi används olika typer av läkemedel som hindrar eller dämpar inflammation i slemhinnorna. De mediciner som används kan delas in i följande läkemedelsgrupper:
- Antihistaminer blockerar det histamin som frisätts från så kallade mastceller i slemhinnan. Histamin kan då inte orsaka allergiska besvär i olika organ med slemhinnor. Antihistaminer finns som tabletter, nässprej, ögondroppar och i flytande form.
- Kortison för näsan. Om man är allergisk kan man få en kraftig inflammation i slemhinnan. Kortison som man tar i näsan, så kallade nasala steroider, dämpar inflammationen. Kortison för näsan finns som nässprej och pulver.
- Kromoner, Det är inte klarlagt hur kromoner fungerar när man har pollenallergi. Natriumkromoglikat och nedokromil, är läkemedel som förmodligen hindrar mastceller i slemhinnan från att frigöra histamin. Det gör att den allergiska reaktionen bromsas. De kromoner som används vid pollenallergi finns som ögondroppar och nässprej. Om man har astma kan man använda kromoner som pulver eller vätska, som man andas in.
- Kortisontabletter eller kortison i spruta verkar i hela kroppen. En allergisk reaktion lindras genom att kortison dämpar inflammationen. Kortison som verkar i hela kroppen kallas också systemiska steroider. Kortison som verkar i hela kroppen kan även ges i en spruta. Om man har astma kan man använda kortison som pulver eller vätska, som man andas in.
- Allergivaccination, eller hyposensibilisering, är en förebyggande behandling som vänjer kroppen vid ett ämne. En allergivaccination innebär att man får sprutor regelbundet under flera år. Pollenvaccin för gräsallergi finns också som tabletter som man brukar få ta dagligen under minst 3 år. Först när man prövat de andra behandlingarna och dessa inte hjälpt kan det bli aktuellt med allergivaccinering.
Vilken behandling ska man välja?
Vilken allergibehandling som passar bäst är olika från person till person och man kan behöva pröva sig fram.
I första hand kan det vara bra att ta nässprej med kromoner eller kortison, eller antihistaminer som ögondroppar eller i tablettform.
Nässprej eller näspulver med kortison är ett bra alternativ om man brukar ha besvären under en lång period varje säsong. Kortison för näsan kan vara ett bra komplement om antihistamin inte ger tillräcklig lindring.
Man kan lägga till ögondroppar eller nässprej med antingen kromoner eller antihistaminer om det inte räcker med nässprej med kortison.
Om man har astmabesvär behöver man även läkemedel mot astma.
Allergivaccinering kan vara ett alternativ om man regelbundet använder tabletter, nässprej och ögondroppar men ändå har svåra besvär. Om man får ökade besvär med astma under pollensäsongen kan man diskutera allergivaccinering med en läkare.
Om allergimediciner inte räcker
Om pollenallergi gör att man får astmabesvär måste man få behandling med astmamedicin.
Hur ska besvären behandlas?
Om man har pollenallergi är det bra att använda mediciner för den del av kroppen där besvären finns. Nysningar och nästäppa kan ofta dämpas av nässprej, kliande och svullna ögon går att behandla med ögondroppar. Hostar man och har andningsbesvär med pipande andning är det kanske astmabehandling som behövs.
Ofta kan man ha flera besvär i olika delar av kroppen samtidigt. Då kan man behöva till exempel både tabletter, nässprej och ögondroppar. Avsvällande läkemedel används allt mer sällan vid allergiska besvär eftersom allergimediciner dämpar symtomen effektivt och med få biverkningar.
Om man är gravid eller ammar
Under graviditeten är det vanligt att man blir mer täppt i näsan, eftersom slemhinnorna i kroppen svullnar. Om man inte har haft problem med pollenallergi tidigare kan man kontakta barnmorska eller läkare för att diskutera om symtomen beror på pollen eller på graviditeten.
Om man är gravid eller ammar och har pollenallergi ska man i första hand använda receptfri nässprej som innehåller det verksamma ämnet budesonid som är ett slags kortison, till exempel Rhinocort Aqua. Rådgör med barnmorska eller läkare vid mer än tillfällig användning.
Man kan också använda receptfri nässprej som innehåller det verksamma ämnet natriumkromoglikat, till exempel Lomudal Nasal, eller levokabastin, till exempel Livostin.
Om man har besvär från ögonen så kan man använda receptfria ögondroppar mot allergi, som innehåller de verksamma ämnena natriumkromoglikat, till exempel Lomudal, eller levokabastin, till exempel Livostin.
Barn som är allergiska
De allra yngsta barnen har oftast inte några besvär av pollen eftersom pollenallergi tar några år att utveckla. Om barn får besvär finns det receptfri allergimedicin. Det varierar från vilken ålder man kan använda de olika läkemedlen. Vissa ögondroppar kan ges till riktigt små barn om det behövs. Ofta finns åldersgränser för läkemedlen angivna på förpackningen. Behöver man hjälp med att välja allergimedicin till barn kan man kontakta en läkare eller gå till ett apotek och få råd.
