Zaditen

Skriv ut
Skriv ut

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Zaditen?

Zaditen ögondroppar är ett läkemedel mot allergiska besvär i ögonen. Det kan till exempel användas vid pollenallergi. Medicinen motverkar röda, svullna, kliande och rinnande ögon.

Medicinen är ett så kallat antihistamin och det verksamma ämnet är ketotifen.

Recept och högkostnadsskydd

Zaditen finns som ögondroppar i endosbehållare och i droppflaska. Medicinen kan köpas receptfritt.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

När man kommer i kontakt med något som man är allergisk mot frigörs bland annat ämnet histamin i kroppen. Histamin kan orsaka allergiska besvär som till exempel kliande och rinnande ögon. Oftast orsakar allergi besvär i båda ögonen.

Det verksamma ämnet i medicinen, ketotifen, blockerar effekten av histamin. Då lindras de allergiska besvären.

Hur tar man medicinen?

Det kan vara bra att börja behandlingen mot allergiska besvär lite innan man utsätts för det man är allergisk mot. Om man är allergisk mot pollen kan man följa pollenrapporten för att få veta när det är dags att börja ta medicinen.

Behandlingen behöver ofta pågå så länge man har besvär.

Medicinen i droppflaska innehåller konserveringsmedlet bensalkonklorid som kan missfärga mjuka kontaktlinser. Därför ska man ta ut linserna innan man tar medicinen. En kvart efter att man har tagit dropparna kan man sätta in linserna igen. Om man har mjuka kontaktlinser kan man använda endosbehållarna i stället. De innehåller inget konserveringsmedel.

När man tar dropparna drar man försiktigt ner det nedre ögonlocket och droppar sedan en droppe på insidan av det nedre ögonlockets mitt. För att droppen ska spridas i hela ögat ska man blinka ett par gånger.

Ögondroppar i droppflaska

När man ska droppa trycker man lätt på flaskan.

Man ska undvika att röra vid ögat eller ögonfransarna med flaskspetsen, för att bakterier inte ska komma in i flaskan.

Medicinen ska användas inom fyra veckor efter att flaskan har öppnats.

Ögondroppar i endosbehållare

Endosbehållaren öppnas genom att vingen vrids av. Man ska använda ögondropparna direkt efter att man har vridit av vingen. En endosbehållare räcker till båda ögonen och man ska kasta behållaren när man använt den.

Oöppnade endosbehållare i ett öppnat kuvert är hållbara i tre månader om de förvaras i sin ytterkartong. Om de inte förvaras i ytterkartongen är de hållbara i en månad.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

En vanlig dosering för vuxna och barn från 3 års ålder är 1 droppe i varje öga 2 gånger dagligen.

Om man har glömt att ta sina ögondroppar som man ska, så ska man ta dem så snart man kommer ihåg det. Sedan tar man medicinen som vanligt.

Viktigt

Om synen upplevs dimmig precis när man har tagit medicinen, eller om man känner obehag i ögonen, bör man vänta tills besvären har försvunnit innan man kör bil eller hanterar maskiner som kan vara farliga.

Om medicinen inte verkar inom några dagar eller om man bara har besvär i ett öga bör man kontakta läkare.

Om man använder andra ögondroppar samtidigt

Om man ska använda andra ögondroppar i samma öga ska man ta de olika dropparna med minst fem minuters mellanrum. Det är för att den andra droppen inte ska spola ut den första.

Biverkningar

En del personer som använder medicinen kan till exempel få övergående irritation och värk i ögat. Man kan också få små retningar i hornhinnan.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Det finns i dag inte tillräckliga kunskaper om, och i så fall hur, läkemedlet påverkar fostret.

Man kan använda medicinen när man ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Om man följer doseringsanvisningarna är det inte sannolikt att barnet påverkas.

Andra ögondroppar som innehåller antihistamin

Det finns andra ögondroppar som innehåller antihistamin. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner inom denna läkemedelsgrupp, eftersom man då kan få för mycket antihistamin.

Exempel på andra ögondroppar som innehåller antihistamin är

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur du ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om du är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2012-05-16
Skribent:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Morgan Andersson, läkare, specialist i öron- näsa- och halssjukdomar, Universitetssjukhuset i Lund.