Depo-Provera

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Depo-Provera?

Depo-Provera är ett långtidsverkande preventivmedel som man får som en spruta, och kallas därför p-spruta. Depo-Provera används ibland även för behandling av olika gynekologiska sjukdomar.

Läkemedlet innehåller hormonet medroxiprogesteron. Det är ett så kallat gestagen, det vill säga ett konstgjort hormon, som verkar på ungefär samma sätt som ett av kroppens egna könshormoner, gulkroppshormon.

Så här fungerar medicinen

P-sprutan skyddar mot graviditet genom att förhindra ägglossning. Den påverkar även slemhinnan i livmodern så att ett befruktat ägg får svårare att fästa och utvecklas där. Sekretet i livmoderhalsen blir också tjockare. Det gör det svårt för spermierna att ta sig upp genom livmoderhalsen till livmodern. Ofta påverkas slemhinnan så mycket att mensen uteblir helt.

P-sprutan skyddar mot graviditet i tre månader från och med det att man fått den.

När man har avslutat en behandling med p-spruta dröjer det en tid innan ägglossning och mens kommer igång igen. Det innebär att det också dröjer en tid innan man kan bli gravid. Det är olika från kvinna till kvinna, men ofta kommer ägglossningen igång sex till åtta månader efter den sista sprutan.

Hur tar man p-sprutan?

Depo-Provera finns som så kallad injektionsvätska och är receptbelagd. Man får Depo-Provera som en spruta av sjukvårdspersonal, oftast en barnmorska på en mödravårdscentral.

Depo-Provera sprutas in djupt i en muskel var tredje månad. Om man får den första sprutan under mensens första tre dagar, ger den skydd från och med första dagen. Om man får den vid något annat tillfälle under menscykeln måste man först försäkra sig om att man inte är gravid och använda kondom de första sju dagarna.

Viktigt

Man ska inte använda p-spruta om man har eller har haft blödningar från underlivet som man inte vet orsaken till. Då bör blödningarna utredas först. Man bör också undvika läkemedlet om man har en leversjukdom.

Alla preventivmedel som innehåller hormoner kan påverka humöret, men det är olika från person till person. Om man har känt sig nedstämd när man har använt andra preventivmedel som innehåller hormoner bör man undvika att använda p-spruta.

I början av behandlingen med p-spruta är det vanligt att man får oregelbundna mensblödningar. Efter en tids behandling kan mensen utebli helt. Om man behandlas med p-spruta och inte har haft några blödningar under en längre tid, och plötsligt får en riklig och långvarig blödning, ska man kontakta läkare.

Det finns en liten risk för att få benskörhet om man använder p-spruta under lång tid eftersom bentätheten kan påverkas av behandlingen. Om man är under 19 år eller över 45 år bör man därför inte använda Depo-Provera. Kvinnor mellan 19 och 45 år kan ha Depo-Provera utan begränsning. I de fall där minskad bentäthet har uppstått så har den blivit normal igen efter avslutad  behandling.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Biverkningar

En del som använder Depo-Provera kan till exempel uppleva nedstämdhet, påverkan på sexlusten, oro, sömnlöshet eller kraftlöshet. Andra kan må illa, få ont i magen eller gå upp i vikt. Vissa kan få spända bröst eller huvudvärk.

Under de första behandlingsperioderna är det vanligt att man får oregelbundna blödningar. Men oftast minskar blödningarna, och efter tre till fyra sprutor är ungefär hälften av de kvinnor som tar p-spruta helt utan blödningar.

Eftersom utebliven mens är så vanligt när man använder p-spruta, behöver man vanligtvis inte göra ett graviditetstest om mensblödningarna upphör efter en tids behandling.

Graviditet och amning

Depo-Provera ska inte användas under graviditet även om hormonet i p-sprutan inte innebär någon risk för fostret. Om man blir gravid under tiden man behandlas med p-spruta bör behandlingen avbrytas om man vill fullfölja graviditeten.

Man kan använda läkemedlet när man ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Det är ytterst osannolikt att barnet påverkas.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur du ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om du är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-10-07
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Marie Bixo, professor, gynekolog och förlossningsläkare, Södersjukhuset, Stockholm