Svullnad är inte bra
Den skadade armen eller benet kan ibland svullna den första tiden, och då kan gipset kännas trångt. Det är viktigt att försöka minska svullnaden så mycket som möjligt. Dels gör svullnaden ont, dels kan den skada till exempel nerver, blodkärl och senor. Fingrarna är särskilt känsliga för svullnad.
Högläge när man vilar
För att minska svullnaden ska man ha den gipsade kroppsdelen i högläge när man vilar, och inte låta den hänga rakt ner. Med högläge menas att kroppsdelen ska vara högre upp än hjärtat. Ett gipsat ben behöver alltså pallas upp med till exempel kuddar om man ligger och vilar.
Rörelser motverkar svullnaden
När man är gipsad ska man försöka vara igång som vanligt så mycket som möjligt. Rörelser motverkar svullnaden, därför ska man röra på de leder som sitter nära den skadade kroppsdelen och inte är ingipsade. Om man till exempel har en gipsad handled ska man röra både fingrar och armbåge.
Sitter man stilla kan benen bli svullna. När man går pumpas blodet lättare tillbaka till hjärtat och svullnaden går ner. Om man får stödja på sitt gipsade ben ska man försöka gå en hel del. Man får bättre blodcirkulation, skadan läker snabbare och det känns bättre. Däremellan ska man vila benet och då lägga upp det högt, till exempel på en stol eller ett bord.
Särskilda träningsprogram
Förutom att röra sig som vanligt behöver man dessutom träna den skadade kroppsdelen lite extra för att bli bra. Av den som gipsar eller av en sjukgymnast brukar man få särskilda träningsprogram, olika för olika gipsningar.
Markeringsgå
Om man inte får stödja på sitt gipsade ben, får man oftast markeringsgå. Det betyder att man sätter ner foten men inte stöder helt på den. Man kan till exempel föreställa sig att man sätter ner foten på ägg eller hårt bröd utan att krossa det.
Man får veta hur man ska göra av en sjukgymnast eller av den som gipsar.
Kryckor eller gåstöd
När man ska markeringsgå måste man ta hjälp av armmusklerna för att inte belasta det gipsade benet. För unga människor är det oftast lättast att göra det med hjälp av kryckor.
Om man är äldre, eller av något annat skäl har svaga muskler i armarna, kan man ha svårt att gå med kryckor. Då kan man i stället använda något slags gåstöd.
Kryckor eller gåstöd kan behövas även om man får stödja på det skadade benet, för att hålla balansen när man går.
Ibland kan man behöva använda rullstol, om man till exempel har svårt att belasta det ben som inte är gipsat.
Ta det lugnt när man reser sig upp
När man ska resa sig efter att ha sovit och legat stilla under många timmar kan det skadade benet vara svullet och göra ont. Om man höjer och sänker benet några gånger innan man sätter ner det undviker man svullnaden och smärtan.
Har man en skadad arm som är svullen och stel efter att man har sovit eller vilat kan man röra på de leder som inte är ingipsade. Då känns det bättre och blir lättare att komma igång.
Kan göra ont
Ofta tror man att något är fel när man har ont i den gipsade kroppsdelen, men det är sällan som gipset är orsaken till smärtan. Skadan man har kan göra att man har rejält ont den första tiden, och man har ofta också en blödning från skadan. Man kan få värktabletter att ta när man behöver.
Om man har en bruten handled är det vanligt att armbågen blir blå. Det är ett tecken på att man hållit handen i högläge som man ska. Den blödning man har från benbrottet rinner mot den lägsta punkten, armbågen, och syns där som ett blåmärke. Om i stället fingrarna blir blå och svullna, har man antagligen inte hållit handen tillräckligt i högläge. Om man har en bruten fotled och inte håller foten tillräckligt i högläge, kan man få blå tår.
Om fingrar eller tår som är blå även gör ont, kan det bero på att gipset är för trångt och måste bytas.
Ibland ska man söka vård
Ibland kan gipsningen behöva göras om. Man ska söka vård om:
- Gipset känns trångt och man har ont trots att man har den gipsade kroppsdelen i högläge när man vilar.
- Fingrar eller tår blir vita eller färglösa, eller om man förlorar känseln i dem. Då ska man genast ta kontakt med sjukhuset.
- Det gör ont för att det trycker eller skaver någonstans. Det kan bero på att det har blivit veck på tubgasstrumpan, polstervadden eller själva gips- eller plastbandaget.
Andra skäl att gipsas om
Om en svullnad går ner så mycket att gipset börjar sitta löst kan gipsningen också behöva göras om.
Har man stygn som behöver tas bort efter några veckor får man ett nytt gips efter att stygnen tagits bort.
Flyga med gips
Ett gips som täcker benet eller armen runt om kallas cirkulärgips. Om man har ett sådant och ska göra en längre flygresa kan det hända att flygbolaget inte tillåter det på grund av risken för blodpropp, utan kräver att gipset är uppklippt eller att man har en ortos.
Om man har gips och ska flyga bör man därför ta kontakt med sin läkare eller den som gipsat för att få råd. Resor innebär ofta mycket stillasittande, vilket kan ge svullnad och en ökad risk för blodpropp. Om man blivit gipsad har man redan från början en sämre blodcirkulation i den gipsade kroppsdelen.
Risk för blodpropp
Det är viktigt av flera skäl att röra på sig när man är gipsad. Den allvarligaste följden av att röra sig för lite är att man kan få blodpropp. Risken för blodpropp ökar om man har ett gipsat underben eller en bristning i hälsenan och inte rör sig tillräckligt mycket.
Om man är gravid eller äter p-piller har man också en ökad risk för att få blodpropp. Detsamma gäller om man tidigare haft en blodpropp, eller om man har föräldrar eller syskon som haft blodpropp.
Har man fått en blodpropp i till exempel ett gipsat underben är det vanligtvis svullet, och oftast har man en sprängande eller molande smärta i hela underbenet. Svullnaden och smärtan går inte över trots att man placerar benet i högläge.
Om man har en ökad risk för blodpropp brukar man få ta blodförtunnande medicin en tid.
Kompartmentsyndrom
En ovanlig men allvarlig komplikation som man kan få om man har en skadad muskel och är svullen under gipset är så kallat kompartmentsyndrom. Då fungerar inte blodtillförseln till den skadade muskeln. Man kan få kompartmentsyndrom i både benen och armarna, men det är vanligast i underbenen.
Om man får kompartmentsyndrom får man mycket ont även när man vilar, och ännu mer ont om man håller armen eller benet i högläge. Man kan också tappa känseln i foten eller handen.
Börjar det göra väldigt ont även när man vilar med den gipsade kroppsdelen i högläge ska man genast ta kontakt med sjukvården. Då måste gipset tas bort direkt, och ibland måste man opereras.
Finger-hand-skuldersyndrom
Om man har en gipsad hand eller handled och inte rör tillräckligt på de leder som inte är ingipsade, som fingrarna, armbågen och axelleden, ökar risken för att man får långvariga besvär med smärtor. Det kallas för finger-hand-skuldersyndrom.
Sår under gipset
Ibland kan man få skavsår av gipset. Då måste man få gipset uppklippt eller utbytt, eftersom skavsår gör ont och kan bli infekterade.
Om man har ett sår innanför gipset, till exempel efter en operation, kan det vara svårt att upptäcka om man fått en infektion i såret. Har man en infektion får man ofta feber och mår allmänt dåligt. Man kan få mera ont, det kan lukta illa och kanske komma fukt inifrån gipset. Då ska man söka vård så att man får gipset borttaget och såret omskött.
Om det kliar under gipset
Det är vanligt att man vill klia sig under gipset. Tyvärr finns det inget säkert sätt att klia sig utan att man riskerar att skada sig. Huden under gipset är mer känslig än vanligt, och en pinne kan lätt irritera huden. Flisor av trä kan fastna och orsaka sår som kan bli infekterade.
Ibland kan det hjälpa att försöka slappna av och koncentrera sig på något annat än det som kliar.
Skydda gipset när man duschar
Ett vanligt gips tål inte att bli blött, eftersom det då luckras upp och går sönder. Plastgips tål visserligen vatten, men om man blir blöt innanför plasten kan fukten inte avdunsta och huden kan bli irriterad.
När man ska duscha och tvätta sig måste man därför se till att gipset inte blir blött. Plastpåsar eller sopsäckar som man tejpar ihop med vattenfast tejp och fäster på huden med kirurgtejp är ett sätt att skydda gipset. På apotek kan man köpa engångsskydd som liknar plastpåsar, och i sjukvårdsaffärer finns flergångsskydd som är mer hållbara och hålls på plats med en gummiring.
