Abort

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Att göra en abort innebär att man avbryter en graviditet.

Som kvinna har man rätt att själv fatta beslut om abort till och med graviditetsvecka 18. Därefter behöver det finnas särskilda skäl för att man ska få göra en abort.

Det är mycket ovanligt att man får några allvarliga komplikationer efter en abort.

Förberedelser

Man kan ha behov av att få prata och få stöd både när man ska besluta sig om abort och efter att den är genomförd.

Hur går behandlingen till?

En abort kan göras på flera sätt. Det vanligaste är medicinsk abort.

Vid en medicinsk abort får man tabletter att ta via munnen och slidan. Metoden går att använda under hela den period då abort är tillåten. Men det är inte alla kliniker som använder medicinsk abort mellan graviditetsvecka nio och tolv. På dessa mottagningar görs istället en kirurgisk abort under dessa veckor.

Kirurgisk abort kan användas till graviditetsvecka tolv. Efter det att man fått tabletter, sugs graviditeten ur livmodern. Oftast görs detta under en kort narkos men ibland istället med lokalbedövning kring livmoderhalsen.

Efter vecka tolv görs abort med läkemedel i form av tabletter att ta via munnen och slidan. Detta sker på sjukhus.

Hur mår man efteråt?

De flesta som genomgår en abort mår bra och känner sig lättade efter behandlingen. En del kan däremot bli nedstämda. Kanske befinner man sig i en svår livssituation som ytterligare förvärras av den oönskade graviditeten eller så behöver man av olika skäl avbryta en önskad graviditet. Det är då viktigt att prata om det som man har varit med om. Genom vården kan man få träffa en psykolog eller kurator.

Visa mer

Kvinnans beslut

Kvinnans beslut

Alla har sina personliga skäl

Varje kvinna har sina personliga skäl till att välja att avbryta en graviditet. De allra flesta har bestämt sig för att göra abort redan innan de har fått besked om att de är gravida, och känner sig lättade efteråt. En del tycker att det är ett svårt beslut och kan behöva fundera längre. Om man behöver stöd i detta skede kan sjukvården ordna kontakt med en kurator eller barnmorska.

Kvinnans beslut

Enligt abortlagen har kvinnan själv rätt att ta beslut om en abort till och med graviditetsvecka 18, det vill säga innan den artonde graviditetsveckans slut. I kontakten med vården behöver man inte tala om varför man vill göra abort och man ska inte bli ifrågasatt.

Om man vill göra en abort från och med den 19:e graviditetsveckan måste man söka tillstånd av Socialstyrelsen och att det finns särskilda skäl för att göra aborten. Ansökan måste kompletteras med ett utlåtande, både från en läkare och en kurator. Enligt lagen måste man träffa en kurator före en abort efter vecka 18. Hos Socialstyrelsen bedöms ansökan av det så att kallade Rättsliga rådet som består av läkare, jurister och lekmän.

Socialstyrelsen får inte ge tillstånd till abort om fostret kan överleva utanför mammans kropp.

Samtalsstöd före och efter abort

Man kan ha ett behov av att prata och få stöd både när man står inför beslutet om abort, och i efterhand när aborten är genomförd. En del får stöd av sin partner, någon närstående eller vän.

Vården erbjuder också möjlighet att få samtalsstöd. Ibland kan det kännas skönt att få tala med någon som är van vid den här typen av funderingar. Det kan till exempel vara en kurator eller psykolog på kvinnokliniken eller en barnmorska på mödravårdscentralen. Många har funderingar som till exempel ”Vad betyder det för mig om jag gör aborten?”, ”Kommer jag att ångra mig?”, ”Kan jag bli med barn igen?” eller ”Är det här verkligen min egen önskan eller har jag blivit påverkad av någon annan?”.

Man kan träffa en kurator eller barnmorska, själv eller tillsammans med sin partner om man har någon. Även mannen har rätt att ensam få samtalsstöd. Om man vill få ett samtal bokar man tid för detta genom abortmottagningen. Rådgivningen är kostnadsfri.

Abort när man är under 18 år

Om man är mellan 15 och 18 år har man rätt att självständigt fatta beslut om att avbryta graviditeten, utan att föräldrarna får veta om det. Det är ändå viktigt att man som tonåring talar med sina föräldrar eller någon annan vuxen person som man har förtroende för, till exempel i skolan. Man väljer sedan själv om man ska göra abort eller inte.

Om man är under 15 år är man enligt lagen minderårig och föräldrar eller vårdnadshavare måste vara med och fatta beslut. Men det är inte alltid ett absolut krav. Är man gravid, under 15 år och absolut inte vill att ens föräldrar ska veta om det, så kan vårdpersonalen välja att inte tala med dem. Då kan man istället bli erbjuden hjälp av kurator eller en annan stödperson.

Fäll ihop

Hur går en abort till?

Hur går en abort till?

Vart ska man vända sig?

Om man överväger att göra en abort ringer man en abortmottagning och bokar tid för samtal och bedömning. Man kan också kontakta vårdcentralen, mödravårdscentralen, en ungdomsmottagning eller en gynekolog. Där kan man få hjälp att ta kontakt med en abortmottagning. Abortmottagningar finns på sjukhusens kvinnokliniker och vid vissa större gynekologiska mottagningar.

Oftast får man prata med en barnmorska eller en kurator vid ett första telefonsamtal till mottagningen och får redan då möjlighet till rådgivning. Vid bokningen av ett besök är det bra om man kan ange tidpunkten för sin senaste mens, så att personalen på mottagningen kan bedöma hur långt graviditeten har gått och utifrån det ge rätt information. Om man har en partner kan han eller hon följa med för gemensamt eller enskilt samtal hos en kurator, om man vill det.

På abortmottagningen

Abortmottagningen försöker ha så korta väntetider som möjligt eftersom en graviditet blir mer påtaglig för varje dag som går och det kan kännas jobbigt om man har bestämt sig för att göra abort. Det är också bättre om behandlingen görs så tidigt som möjligt.

På abortmottagningen bedömer en läkare hur långt graviditeten har gått. Ibland tas ett prov från livmoderhalsen för att undersöka om man har någon infektion, eftersom det är viktigt att eventuella infektioner behandlas före aborten. Läkaren brukar göra en ultraljudsundersökning genom slidan, så kallat vaginalt ultraljud, för att kunna bestämma graviditetslängden och utesluta utomkvedshavandeskap.

Redan före aborten kommer läkaren eller barnmorskan att vilja diskutera vilka preventivmedel man vill använda i framtiden. Man har rätt att själv bestämma om man vill skaffa sig preventivmedel och i så fall vilken typ av skydd.

Val av abortmetod

Det finns olika metoder för att göra abort. Abort med hjälp av läkemedel kan användas under hela perioden man får göra abort. Men det är inte alla kliniker som gör detta. Mellan vecka nio och tolv görs aborten i så fall med en operation. Senare aborter görs också med hjälp av läkemedel.

När läkaren har gjort sin bedömning av hur långt graviditeten har gått, informerar läkaren om de olika metoderna och vilken av dem som passar bäst.

Abort med hjälp av läkemedel

Abort med hjälp av läkemedel, så kallad medicinsk abort, görs till och med graviditetsvecka nio. På en del ställen i landet används metoden till och med vecka tolv. Man får information om vad som gäller på just den klinik man vänder sig till.

Vid ett besök på abortmottagningen får man en tablett som förbereder livmodern. När man har tagit tabletten får man gå hem. Oftast känner man inte någonting efter den första tabletten, men en del kan få en blödning eller känna hur musklerna i livmodern drar ihop sig. För att slippa eventuella biverkningar, till exempel trötthet, illamående och magont, är det bra att inte ta tabletterna på fastande mage.

Efter ett till två dygn kommer man tillbaka till abortkliniken. Då tar man ett nytt läkemedel, antingen som tabletter som man sväljer eller så kallade slidtabletter som man för upp i slidan. Läkemedlet sätter igång livmoderns sammandragningar. Efter några timmar börjar man att blöda, ibland ganska mycket. Det är nu som fostret stöts ut och aborten fullbordas. Många kvinnor får ont när aborten sker och får då någon typ av smärtstillande läkemedel. Ofta brukar det räcka med värktabletter, men ibland kan man få en smärtlindrande läkemedel i en spruta eller genom lokalbedövning av livmoderhalsen. Man kan åka hem samma dag.

Det går också att slutföra aborten hemma, en så kallad hemabort. Då får man med sig hem den andra omgången tabletter tillsammans med smärtstillande läkemedel. Hemabort passar inte för alla. De krav som abortmottagningen kan ställa varierar, men kan till exempel vara att man bor nära, är frisk, har någon hos sig i hemmet och är myndig. Man ska också lätt kunna få kontakt med sjukhuset om det uppstår problem.

Efter abort med hjälp av läkemedel

Det är viktigt att man gör ett återbesök hos en gynekolog eller en barnmorska två till fyra veckor efter aborten. Då kontrolleras att behandlingen har fungerat och att ingenting finns kvar i livmodern. Man gör ett graviditetstest i urinen eller blodet och ibland en ultraljudsundersökning. Skulle det finnas rester av moderkakan, fosterhinnor, eller blod behöver man ibland göra en så kallad skrapning. Om det finns rester kvar märks det genom att blödningen inte avstannar som den ska.

Vid en skrapning blir man nedsövd eller får lokalbedövning. Ett instrument förs in i livmodern och de rester som kan finnas kvar sugs ut. När livmodern är helt tömd och väl sammandragen minskar risken för infektioner.

Blödningen är ofta rikligare än vad man blöder i vanliga fall vid mens. Efter aborten brukar man blöda två till fyra veckor.

En abort som framkallas med läkemedel kan liknas vid ett missfall. Läkemedlen som används kallas ibland för abortpiller. Det är inte samma sak som så kallat akut-p-piller, som man kan ta senast tre dagar efter ett oskyddat samlag.

Abort med hjälp av operation

Till och med graviditetsvecka 12 kan aborten göras med hjälp av en operation, så kallad kirurgisk abort. Längre fram i graviditeten är fostret för stort för att man ska kunna använda denna metod.

Man kommer till kliniken på morgonen samma dag som aborten ska utföras. Från ungefär midnatt kvällen innan ska man inte äta och dricka, eftersom magen ska vara tom vid operationen. Oftast får man ett läkemedel före operationen som ska mjuka upp livmoderhalsen. Man kan antingen få det som en slidtablett eller en tablett som man lägger under tungan eller sväljer.

Man är oftast sövd när operationen genomförs men ibland får man lokalbedövning. Läkaren för in ett instrument som är kopplat till en sug. Försiktigt sugs foster och moderkaka ut ur livmodern. Själva aborten tar allt som allt ungefär 20 minuter.

Efter abort med hjälp av operation

När aborten är klar stannar man kvar på kliniken några timmar för att hämta sig. Man kan ha ont efteråt, en smärta som påminner om mensvärk. För att lindra smärtan kan man få värktabletter eller en spruta med smärtlindrande läkemedel.

Efter aborten blöder man oftast sparsamt under två veckor. Man blöder oftast mindre efter en abort med hjälp av operation än efter en abort med hjälp av läkemedel.

Abort efter vecka 12

När graviditeten har passerat vecka 12 görs inte längre abort med hjälp av operation utan det blir istället en behandling med läkemedel. Det är samma sorts tabletter som används vid tidig abort, men i högre och upprepade doser.

På abortmottagningen får man först tabletter, så kallade abortpiller, som förbereder livmodern för sammandragningar.

Efter två dygn kommer man tillbaka till abortmottagningen och får upprepade behandlingar med tabletter som innehåller läkemedlet prostaglandin. Den första dosen får man som slidpiller och de övriga doserna via munnen. Läkemedlen sätter igång livmoderns sammandragningar så att fostret så småningom stöts ut. Den här processen kan ta tid. Läkaren kan ha svårt att i förväg säga exakt hur många timmar, men man kan räkna med att det tar från sex timmar upp till ett dygn. Det liknar en förlossning på det sättet att man får värkar som kommer regelbundet och det gör ont på samma sätt som det gör när man föder barn.

Under den här tiden är man inlagd på sjukhuset för att kunna få smärtlindring. Det kan göra ont, och det är inte ovanligt att man mår illa och kräks när man har värkar. Har man inte fött barn tidigare tar det längre tid. Värkarna gör livmoderhalsen mjuk för att den ska kunna vidga sig och låta fostret passera ut.

Man får ofta dropp under aborten. Då förs en liten tunn plastslang som kallas venkateter in i ett blodkärl i handen, armen, foten eller benet. Genom venkatetern får man läkemedel om man måste sövas. Det kan bli aktuellt om inte moderkakan släpper efter att fostret har stötts ut och en skrapning måste göras. När aborten är klar undersöker läkaren livmodern. Om rester av moderkakan finns kvar kan en skrapning av livmodern behöva göras.

Det händer att man kan få mjölk i brösten efter en sen abort. Därför brukar man få ett läkemedel som stoppar mjölkbildningen. Brösten brukar börja producera mjölk från graviditetsvecka 15.

Efter en abort

Man blöder i ett par veckor efter en abort, och det är bra att skydda livmodern från infektioner så länge blödningen pågår. För att vara säker på att inte få en infektion kan man till exempel avstå från samlag, badande och att använda tamponger.

Man kan också ha ont efter aborten. Om smärtorna skulle bli värre eller om man får feber ska man kontakta kvinnokliniken igen.

Preventivmedel

Efter en abort kan ägglossningen komma igång redan efter tio dagar. Om man vill undvika risken för att bli gravid bör man därför börja med preventivmedel inom fem dagar efter aborten. Om man använder p-piller, minipiller, p-ring eller p-plåster kan man börja ta dem redan dagen efter aborten. P-stav och p-spruta kan man få innan man lämnar sjukhuset eller kliniken efter aborten.

En spiral kan man få insatt vid återbesöket efter aborten, eller samtidigt om man gör en kirurgisk abort.

Komplikationer efter abort

Det är ovanligt med allvarliga komplikationer efter en abort eftersom de flesta aborter görs tidigt i graviditeten. Risken för att få besvär efter en abort ökar ju senare i graviditeten den görs.

Den vanligaste orsaken till att man får besvär efter en abort är att rester av moderkakan finns kvar i livmodern. Det visar sig genom långdragna blödningar som inte slutar. Vad som är en långdragen blödning är individuellt, men har man blött i flera veckor bör man kontakta en läkare. Visar en undersökning att det finns rester av moderkakan kvar i livmodern får man genomgå en skrapning.

Risken för att man får en infektion efter en abort med hjälp av operation är något större än efter en abort med hjälp av läkemedel. Men det är väldigt ovanligt att en abort genom operation påverkar förmågan att få barn i framtiden. Efter en abort kan man i sällsynta fall få en livmoderinflammation. Har man ont i magen, feber och får illaluktande och eventuellt blodblandade flytningar efter en abort kan det vara tecken på livmoderinflammation, och då ska man kontakta en läkare. Behandlingar mot livmoderinflammation är antibiotika och läkemedel som gör att livmodern dras samman.

En ovanlig komplikation som kan inträffa vid abort med hjälp av operation är att livmodern skadas. Vid operationen förs ett instrument in i livmodern och om det förs in för långt kan livmoderväggen punkteras. Då kontrollerar läkaren genom en titthålsoperation att inte tarmen eller andra organ har skadats av instrumenten. Aborten kan alltid fullföljas, ibland med tablettbehandling. Livmodern läker ihop av sig själv.

Känslor efter abort

Efter en abort kan vissa känna sig lättade medan andra känner sig nedstämda och ledsna. Man kan också växla mellan de känslorna. För vissa kommer reaktioner och känslor först långt senare. Även om det gått lång tid kan man ta kontakt med en mottagning för att prata om det man känner. På sjukhuset där man gjort aborten kan man få träffa en psykolog eller kurator.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2012-02-23
Skribent:

Anna Enander, gynekolog och förlossningsläkare, Sundsvalls sjukhus.

Redaktör:

Anna Åkerman, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Kristina Gemzell Danielsson, professor, gynekolog och förlossningsläkare, Karolinska institutet, Stockholm