Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS

LSS ska underlätta ett självständigt liv

LSS ska underlätta ett självständigt liv

Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan kräva de rättigheter som finns i lagen i domstol.

Vem omfattas av lagen?

I LSS beskrivs vilka personer som omfattas av lagen och de delas in i så kallade personkretsar. Det finns tre personkretsar med olika bedömningsgrunder eller kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska få stöd enligt LSS:

1  personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd

2  personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder

3  personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid.

Bedömningen av personkrets 1 och 2 görs utifrån den diagnos man har fått.

I personkrets 3 måste funktionsnedsättningen vara så stor att den orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet. Det innebär att man inte på egen hand klarar vardagssysslor som att klä på sig, laga mat, förflytta sig, kommunicera med omgivningen, eller andra liknande saker utan behöver hjälp regelbundet under lång tid. Diagnosen, orsaken eller graden av funktionshinder saknar betydelse i bedömning av personkrets 3.

Tio olika typer av stöd

LSS innehåller tio olika typer av hjälpinsatser. Insatserna är

  • rådgivning och annat personligt stöd
  • personlig assistans
  • ledsagarservice
  • kontaktperson
  • avlösarservice i hemmet
  • korttidsvistelse utanför hemmet
  • korttidstillsyn för ungdomar över tolv år
  • bostad i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet
  • bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
  • daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och hjärnskador som man har fått i vuxen ålder.

I princip betalar man inget för de särskilda hjälpinsatserna. Om man bor i bostad med särskild service får skäliga avgifter tas ut för hyra, fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter. Om man har barn som bor i familjehem eller liknande ska man som förälder betala barnets kläder, fritidsverksamhet och liknande.

De personer som utför hjälpinsatser, till exempel en personlig assistent, har tystnadsplikt och får inte avslöja något om förhållandena hos den som får hjälpen.

Enligt lag, Lex Sarah, är alla som arbetar med hjälpinsatser inom LSS skyldiga att anmäla missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten.

Rådgivning och annat personligt stöd

Genom landstinget kan man få allmänt stöd och rådgivning av till exempel en kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped eller arbetsterapeut. Läkarinsatser ingår inte i LSS, utan de får man som alla andra enligt reglerna i Hälso- och sjukvårdslagen.

Personlig assistans

Om man har en funktionsnedsättning ska man själv kunna anställa, eller genom kommunen få, en eller flera personliga assistenter som hjälper till med måltider, förflyttning, personlig hygien, personlig service och daglig gemenskap.

Ledsagarservice

Man kan få ledsagarservice som en tillfällig hjälp för kontakter ute i samhället, till exempel om man behöver besöka en vårdinrättning. Ledsagarservice är mest till för den som inte har så omfattande funktionsnedsättning att en eller flera personliga assistenter behövs.

Kontaktperson

Man kan få en kontaktperson som ska vara med som stöd och hjälp i samband med till exempel fritidsaktiviteter och vid kontakter med myndigheter då det inte krävs specialiserad juridisk kompetens. Kontaktpersonen ska även vara allmänt sällskap.

Avlösarservice i hemmet

Denna stödinsats ger avlastning för anhöriga eller familjehemsförälder så att de kan få tid för sig själva, till exempel en semesterresa.

Korttidsvistelse utanför hemmet

Barn med funktionsnedsättning har rätt till en tids vistelse i ett särskilt korttidshem, hos en stödfamilj, på ett sommarläger eller liknande. Tanken med den här insatsen är att den som har funktionsnedsättning ska få miljöombyte samtidigt som anhöriga får avlastning och vila.

Korttidstillsyn för ungdomar över tolv år

Ungdomar över tolv år med omfattande funktionsnedsättningar har rätt till korttidstillsyn utanför hemmet före och efter skolans slut samt under lovdagar, studiedagar och sommarlov.

Anpassat boende för barn och ungdomar

Barn och ungdomar som har så stora behov av hjälp att de inte kan bo hos sina föräldrar har rätt till boende i bostad med särskild service. Det kan till exempel vara gruppboende eller boende i familjehem.

Anpassat boende för vuxna

Om man är vuxen och har funktionsnedsättning har man också rätt till anpassat boende. De tre olika formerna av boende är:

  • egen bostad som har anpassats men som inte har någon fast personal
  • servicebostad med viss service och vård dygnet runt
  • gruppbostad som alltid är bemannad med personal och som ska klara av hela behovet av stöd.

Daglig verksamhet för den som är i yrkesverksam ålder

Om man är i yrkesverksam ålder och har en funktionsnedsättning kan man få arbeta med lämpliga sysslor på ett dagcenter eller annan arbetsplats, till exempel inom den kommunala äldreomsorgen. Man brukar få en viss lön.

Det finns också de med funktionsnedsättning som klarar av att arbeta utan att en arbetsplats behöver anpassas. Det handlar om att hitta en arbetsplats som passar den funktionsnedsättning som man har, till exempel autism.

Fäll ihop

Vart vänder man sig?

Vart vänder man sig?

Västernorrland

Råd och stöd i Västernorrland

LSS ger rätt till sammanlagt tio olika insatser och kommunen ansvarar för nio av dessa. Landstinget har ansvar för rådgivning och annat personligt stöd, i dagligt tal "råd och stöd". Det syftar till att underlätta för personen att leva ett gott och självständigt liv med sitt funktionshinder.

Råd och stöd är ett komplement till de insatser den funktionshindrade kan få inom sjukvården i form av habilitering och rehabilitering. Råd och stöd ska ges som insats för dem som inte får sina behov tillräckligt tillgodosedda på annat sätt.

Mer information och kontakt

Om du har frågor som rör dina rättigheter kan du ta kontakt med den LSS-ansvarige på respektive sjukhus.

Örnsköldsvik
Ann-Britt Lindström Umegård, LSS-handläggare
E-post: ann-britt.lindstrom.umegard@lvn.se
Telefon: 0660-894 08

Sundsvall
Britt-Inger Nilsson, Administratör
E-post: britt-inger.nilsson1@lvn.se
Telefon: 060-18 29 01

Sollefteå
Ulrica Carlsson, LSS-handläggare
E-post: ulrica.carlsson@lvn.se
Telefon: 0620-194 38

Nedan finns en blankett som du kan skriva ut och fylla i samt sedan skicka in.

Vem kan söka stöd?

Om man har en funktionsnedsättning och behöver stöd och service enligt LSS måste man själv begära det. Om man är under 15 år eller inte har förmåga att söka själv kan en vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära stödet i stället. Man kan också söka stöd genom sitt juridiska ombud.

Vart vänder man sig för att få stöd och service?

Kommunen där man bor har grund- och samordningsansvaret, men det kan variera mellan olika delar av landet. Inom kommunen är det socialnämnden eller motsvarande och dess förvaltning som ansvarar för stödbesluten och stödinsatserna. Vanligtvis har kommunen en eller flera tjänstemän, så kallade LSS-handläggare, som är specialiserade på detta område.

När det gäller personlig assistans delar kommunen och Försäkringskassan på ansvaret. Kommunen har det ekonomiska ansvaret för personlig assistans upp till 20 timmar per vecka. Om man behöver mer än 20 timmar får man assistans genom ett särskilt regelverk i Socialförsäkringsbalken. Man får då assistansersättning och kan själv anställa en eller flera personliga assistenter.

Hänsyn tas till hela livssituationen

Kommunen ska göra en helhetsbedömning av vilka behov man har när den beslutar vilket stöd man ska få enligt LSS. Kommunen ska också se till hela livssituationen och göra en sammanvägd bedömning av de sociala, psykologiska och medicinska omständigheterna. Den inställning och de önskemål man själv har ska väga tungt i bedömningen. Besluten ska vara skriftliga så att de kan överklagas. Läs mer om att överklaga beslut om LSS-stöd i nästa kapitel.

Individuell plan ger inflytande

I samband med att stöd enligt LSS blir beviljad ska man erbjudas en så kallad individuell plan. Planen utarbetas hos och skrivs av den ansvariga kommunala myndigheten, som oftast är en äldre- och handikappnämnd eller en socialnämnd. Man kan alltid begära att få en individuell plan.

Syftet med planen är att man själv ska ha inflytande och överblick över de åtgärder som planeras. Den individuella planen ska också underlätta samordningen mellan de som har ansvaret för olika typer av stöd, till exempel Försäkringskassan och hemsjukvården. Själva samordningen är kommunens ansvar.

Planen ska skrivas i samråd mellan den som behöver stöd och de som beslutar om stöd. Den ska innehålla både beslutade och planerade insatser. Även insatser som görs av andra än kommunen eller landstinget ska finnas med.

Den individuella planen ska omprövas minst en gång om året så att det stöd man får verkligen motsvarar de behov man har.

Fäll ihop

Om man vill klaga

Om man vill klaga

Man kan överklaga om man inte är nöjd

Om man inte är nöjd med ett beslut kan man överklaga det. Ett överklagande sker i flera steg:

  • Det första steget är att begära att kommunen, landstinget eller Försäkringskassan omprövar sitt beslut.
  • I nästa steg kan man överklaga beslut om insatser till förvaltningsrätten, som är en domstol.
  • Om förvaltningsrätten kommer fram till att man har rätt till stöd kan den skicka tillbaka ärendet till kommunen, landstinget eller försäkringskassan. Förvaltningsrätten avgör i allmänhet bara om man har rätt till ett visst stöd eller inte, men inte i detalj hur stödet ska utformas. I en del fall kan man också överklaga till förvaltningsrätten om man inte anser att insatserna är tillräckliga.
  • Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till kammarrätten.
  • Kammarrättens beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, som är den sista instans man kan överklaga till.

I kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen krävs ett så kallat prövningstillstånd för att ett ärende ska tas upp. Det betyder att domstolarna enbart tar upp ärenden som är principiellt intressanta och där lagen behöver förtydligas.

Kommunen kan få böta

En kommun kan få böta till staten om den trots beslut i domstol inte ordnar en stödinsats, till exempel personlig assistent till en person som har rätt till det. Straffavgiften ligger på mellan 10 000 och en miljon kronor.

Hur stor straffavgiften blir beror på hur lång tid det tog för kommunen att ordna stödinsatsen och hur allvarligt dröjsmålet är. Statens syfte är att sätta press på kommunerna så att de verkligen genomför det som har beslutats genom lagstiftningen och i domstolarna.

Fäll ihop
Publicerad:
2012-03-16
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Persson, handläggare, Patientnämndens kansli, Region Halland, Halmstad


Västernorrland
Redaktör:
Eva Coos Berglund, 1177-redaktör Landstinget Västernorrland
Skribent och redaktör:
Eva Coos Berglund, 1177-redaktör Landstinget Västernorrland
Granskare:
Lena Berglund Friberg, Vårdområdesdirektör Psykiatri och Habilitering, Landstinget Västernorrland