Preventivmedel – skydd mot graviditet

P-piller ger ett mycket säkert skydd

P-piller är ett preventivmedel i tablettform som ska tas varje dag. De innehåller två olika könshormoner, östrogen och gestagen, och kallas därför ibland för kombinerade p-piller. P-piller ger ett mycket säkert skydd mot graviditet.

P-piller gör att man inte får någon ägglossning. De påverkar också sekretet i livmoderhalsen så att det blir segt och tjockt, vilket gör det svårt för spermier att tränga in i livmodern. P-piller påverkar även slemhinnan inne i livmodern och gör att den blir tunn och därför inte kan ta emot ett befruktat ägg.

Man tar en tablett vid samma tid varje dag i ungefär tre veckor och gör sedan ett uppehåll, eller tar sockerpiller, i ungefär en vecka. Hur många dagar man gör uppehåll beror på vilken sorts p-piller man använder. Under de dagar då man äter sockerpiller eller inte tar några piller alls får man en mensliknande blödning. Man är skyddad mot graviditet även under de dagarna.

Om det går mer än 36 timmar mellan två tabletter kan man inte vara säker på att inte bli gravid. Skyddet kan också påverkas om man kräks eller har diarré. P-piller skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.

Alla preventivmedel som innehåller hormoner påverkar kroppen och ofta behöver man lite tid att vänja sig. När man just börjat med p-piller kan man få bröstspänningar, småblödningar och må lite illa. En del får ont i huvudet, akne eller känner sig nedstämda. Det kan också hända att hormonerna påverkar en så att man får mindre besvär av till exempel PMS eller akne. Om man får besvär och de inte har gått över efter två till tre månader kan man pröva en annan typ av p-piller eller ett annat skydd.

P-piller får man på recept av en barnmorska eller en läkare.

När passar p-piller?

P-piller passar bra om man kommer ihåg att ta tabletter vid ungefär samma tid varje dag. De gör ofta att mensen minskar, blir mer regelbunden och att man får mindre mensvärk. Man kan även ta hjälp av sina p-piller för att flytta på mensen, till exempel om man ska åka bort.

När passar inte p-piller?

P-piller passar inte om man tycker att det är svårt att komma ihåg att ta tabletter varje dag.

Preventivmedel som innehåller hormonet östrogen kan ge en liten ökad risk för blodpropp. Den risken är mycket liten i jämförelse med den risk för blodpropp som en graviditet innebär. Man ska inte ta p-piller om man är kraftigt överviktig, har en förälder eller syskon som fått blodpropp före 50 års ålder eller om man själv haft blodpropp tidigare. Man kan alltid fråga barnmorskan eller läkaren om råd.

P-piller ska inte användas samtidigt som man ammar eftersom hormonerna då kan gå över till barnet via modersmjölken.

P-ringen avger en låg dos hormon

P-ring är ett preventivmedel som man själv sätter in i slidan. Själva p-ringen är gjord av mjuk, genomskinlig plast och är cirka fem centimeter i diameter. Den innehåller två olika hormon, östrogen och gestagen, samma hormoner som i p-piller och p-plåster men i lite lägre dos. P-ring ger ett mycket säkert skydd mot graviditet.

P-ringen gör så att man inte får någon ägglossning. Den påverkar också sekretet i livmoderhalsen så att det blir segt och tjockt, vilket gör det svårt för spermier att tränga in i livmodern. P-ringen påverkar även slemhinnan inne i livmodern och gör att den blir tunn och därför inte kan ta emot ett befruktat ägg. 

Man sätter in p-ringen i slidan, ungefär på samma sätt som man sätter in en tampong. När p-ringen väl är på plats känns den inte, inte hller när man har samlag. Den avger hela tiden en liten dos hormoner som går direkt ut i kroppen. Det gör att kroppen får ett jämnare upptag av hormonerna än med p-piller, då man tar en tablett om dagen.

P-ringen ska sitta i slidan i tre veckor. Den fjärde veckan ska man vara utan p-ring. Under den veckan får man en mensliknande blödning. Man är skyddad mot graviditet även under den veckan som man inte har någon p-ring. När exakt en vecka gått sedan man tog ut ringen sätter man in en ny, även om man fortfarande har mens.

Alla preventivmedel som innehåller hormoner påverkar kroppen och ofta behöver man lite tid att vänja sig. När man just börjat med p-ring är det därför vanligt att man får bröstspänningar, mellanblödningar och att man mår lite illa. En del får ont i huvudet, akne eller känner sig nedstämda. Om besvären inte har gått över efter två till tre månader kan man pröva någon annan typ av skydd istället.

P-ring får man på recept hos en barnmorska eller en läkare.

När passar p-ring?

P-ring passar bra om man vill slippa tänka på att ta en tablett varje dag.

P-ring gör ofta att mensen minskar, blir mer regelbunden och man får mindre mensvärk. Man kan även ta hjälp av p-ringen för att flytta på mensen, till exempel om man ska åka bort.

När passar inte p-ring?

Man känner inte av ringen när den väl sitter på plats, men p-ring passar inte om man tycker det känns konstigt eller obehagligt att ha något i kroppen.

Preventivmedel som innehåller hormonet östrogen kan ge en liten ökad risk för blodpropp. Den risken är mycket liten i jämförelse med den risk för blodpropp som en graviditet innebär. Man ska undvika p-ring om man är kraftigt överviktig, har en förälder eller syskon som fått blodpropp före 50 års ålder eller om man själv haft blodpropp tidigare. Man kan alltid fråga barnmorskan eller läkaren om råd.

P-ring ska inte användas samtidigt som man ammar eftersom hormonerna då kan gå över till barnet via modersmjölken.

Man byter plåster efter sju dagar

P-plåster är ett preventivmedel för kvinnor.
Man sätter plåstret någonstans på huden
och byter efter sju dagar.P-plåstret innehåller två olika könshormon, östrogen och gestagen. Det ger ett mycket säkert skydd mot graviditet. P-plåster är ett preventivmedel för kvinnor. Man sätter plåstret någonstans på huden.

P-plåstret gör så att man inte får någon ägglossning. Det påverkar också sekretet i livmoderhalsen så att det blir segt och tjockt, vilket gör det svårt för spermier att tränga in i livmodern. Det påverkar även slemhinnan inne i livmodern och gör att den blir tunn och därför inte kan ta emot ett befruktat ägg.

Själva plåstret är tunt, beigefärgat och cirka fem gånger fem centimeter stort. Man sätter själv plåstret någonstans på huden och låter det sitta kvar i sju dagar. Efter sju dagar byter man plåster. När man har haft plåster i tre veckor ska man vara utan i en vecka. Under den veckan får man mensliknande blödning. När den fjärde veckan har gått sätter man på ett nytt plåster igen även om man fortfarande har mens. Man är skyddad mot graviditet även under den veckan som man inte har något plåster.

När plåstret sitter på plats avger det hela tiden hormoner som går via huden direkt ut i kroppen. Det gör att kroppen får ett jämnare upptag av hormoner än med p-piller, då man tar en tablett om dagen.

Alla preventivmedel som innehåller hormoner påverkar kroppen och ofta behöver man lite tid att vänja sig. När man just börjat med p-plåster är det därför vanligt att man får bröstspänningar, mellanblödningar och att man mår lite illa. En del får ont i huvudet eller känner sig nedstämda. Om besvären inte har gått över efter två till tre månader kan man pröva någon annan typ av skydd istället.

P-plåster får man på recept av en barnmorska eller en läkare.

När passar p-plåster?

P-plåster passar bra om man vill slippa tänka på att ta en tablett varje dag. P-plåster gör ofta att mensen minskar, blir mer regelbunden och man får mindre mensvärk. Man kan även ta hjälp av p-plåstret för att flytta på mensen, till exempel om man ska åka bort.

När passar inte p-plåster?

Preventivmedel som innehåller hormonet östrogen kan ge en liten ökad risk för blodpropp. Den risken är mycket liten i jämförelse med den risk för blodpropp som en graviditet innebär. Man ska undvika p-plåster om man är kraftigt överviktig, har en förälder eller syskon som fått blodpropp före 50 års ålder eller om man själv haft blodpropp tidigare. Man kan alltid fråga barnmorskan eller läkaren om råd.

P-plåstret kan ibland orsaka irritation på huden. Om man har känslig hud kan det därför vara bättre att använda någon annan typ av preventivmedel.

P-plåster ska inte användas samtidigt som man ammar eftersom hormonerna då kan gå över till barnet via modersmjölken.

Minipiller måste tas vid samma tid varje dag

Minipiller är ett preventivmedel i tablettform som man ska ta varje dag. Till skillnad från p-piller så innehåller minipiller bara könshormonet gestagen. De ger ett säkert skydd mot graviditet förutsatt att man kommer ihåg att ta dem vid samma tidpunkt varje dag.

Det finns två olika typer av minipiller. En sort som har lite lägre gestagendos och en annan som innehåller en högre gestagendos och som ibland också kallas för mellandoserat gestagen eller östrogenfritt p-piller.

Minipiller gör att sekretet i livmoderhalsen blir segt och tjockt så att spermierna får svårare att tränga in i livmodern. Minipillren påverkar även slemhinnan inne i livmodern och gör att den blir tunn och därför inte kan ta emot ett befruktat ägg. För en del kvinnor gör de också att man inte får någon ägglossning.

Om man tar minipiller med en lägre gestagendos är det viktigt att man tar tabletten vid samma tid varje dag. Om man missar en sådan tablett med mer än 3 timmar, alltså om det går mer än 27 timmar mellan två tabletter, kan man inte vara säker på att man är skyddad mot graviditet. Skyddet kan också påverkas om man kräks eller har diarré.

Den sortens minipiller som innehåller en högre gestagendos gör i stort sett alltid att man inte får någon ägglossning och det får inte gå mer än 36 timmar mellan två tabletter.

Alla preventivmedel som innehåller hormoner påverkar kroppen. När man använder minipiller är det vanligt med oregelbunden eller helt utebliven mens. En del som använder minipiller får akne, känner sig nedstämda eller får minskad sexlust. Om man fortfarande har besvär efter att man har använt minipiller i tre till fyra månader kan man byta till en annan sort eller till en annan typ av skydd.

Minipiller får man på recept av en barnmorska eller en läkare.

När passar minipiller?

Minipiller passar bra om man kommer ihåg att ta dem vid samma tid varje dag. De passar också om man inte vill eller kan ta p-piller som innehåller östrogen på grund av till exempel ärftlighet för blodpropp eller att man fått högt blodtryck av p-piller.

All erfarenhet visar att man kan använda minipiller när man ammar.

När passar inte minipiller?

Minipiller passar inte om man tycker att det är svårt att komma ihåg att ta tabletter varje dag.
Det passar inte heller om man tycker det är viktigt med regelbunden mens eftersom många som tar minipiller blir helt blödningsfria eller blöder oregelbundet.

P-staven sitter under huden

P-staven är en mjuk plaststav som innehåller könshormonet gestagen. Staven är ungefär lika stor som en tändsticka, fyra centimeter lång och två millimeter i diameter. Den ger ett mycket säkert skydd mot graviditet.

P-staven gör så att man inte får någon ägglossning. Den påverkar också sekretet i livmoderhalsen så att det blir segt och tjockt, vilket gör det svårt för spermier att tränga in i livmodern. P-staven påverkar även slemhinnan inne i livmodern och gör att den blir tunn och därför inte kan ta emot ett befruktat ägg.

En barnmorska eller en läkare sätter in staven under huden på insidan av överarmen. Innan den sätts in får man lokalbedövning. En liten dos hormon frigörs från staven under hela tiden den sitter under huden. Det gör att kroppen får ett jämnare upptag av hormon än med mini-piller. Staven syns inte utanpå, men man kan känna den. Staven kan sitta i tre år, men kan tas ut tidigare om man vill.

Alla preventivmedel som innehåller hormoner påverkar kroppen. När man använder p-stav är det vanligt med oregelbunden eller helt utebliven mens. En del som använder p-stav får akne, går upp i vikt, känner sig nedstämda eller får minskad sexlust. Om man fortfarande har besvär när man haft sin p-stav inne i tre till fyra månader så kan man byta till någon annan typ av skydd.

P-stav får man på recept av en barnmorska eller en läkare.

När passar p-stav?

P-stav passar bra om man vill slippa att tänka på tabletter varje dag. Den passar också om man inte vill eller kan ta p-piller som innehåller östrogen på grund av till exempel ärftlighet för blodpropp eller att man fått högt blodtryck av p-piller.

P-stav passar bra om man vet att man inte vill bli gravid den närmaste tiden, eftersom man har skydd i tre år från det att man sätter in staven.

All erfarenhet visar att man kan använda p-stav när man ammar.

När passar inte p-stav?

P-stav passar inte om man tycker det är viktigt med regelbunden mens eftersom många med p-stav blir helt blödningsfria eller blöder oregelbundet.

P-spruta ger skydd i tre månader

P-sprutan innehåller en hög dos av hormonet gestagen. Man får sprutan i skinkan var tredje månad av en sjuksköterska, barnmorska eller en läkare på en barnmorskemottagning eller vårdcentral. Den ger ett mycket säkert skydd mot graviditet.

P-sprutan gör så att man inte får någon ägglossning. Den påverkar också sekretet i livmoderhalsen så att det blir segt och tjockt, vilket gör det svårt för spermier att tränga in i livmodern. P-sprutan påverkar även slemhinnan inne i livmodern och gör att den blir tunn och därför inte kan ta emot ett befruktat ägg.

Alla preventivmedel som innehåller hormoner påverkar kroppen. En del som använder p-spruta känner sig nedstämda, går upp i vikt eller får minskad sexlust. Hälften av de kvinnor som får p-spruta blir helt utan mens och den andra hälften får mer eller mindre oregelbundna blödningar. Om man fortfarande har besvär cirka tre månader efter att man fått sprutan kan man byta till någon annan typ av skydd.

P-sprutan skrivs ut på recept av en barnmorska eller en läkare.

När passar p-spruta?

P-spruta passar om man vill slippa att tänka på att ta tabletter varje dag. Den passar också om man inte vill eller kan använda östrogen.

Om man brukar få migrän i samband med mensen kan den försvinna.

All erfarenhet visar att man kan använda p-spruta när man ammar.

När passar inte p-spruta?

Om man snabbt vill kunna bli gravid är p-sprutan inget bra alternativ eftersom det kan dröja upp till ett år och ibland längre, innan ägglossningen kommer igång efter att man tagit sin sista spruta.

Eftersom många som använder p-spruta inte får någon mensblödning ska man inte använda den om man vet med sig att man tycker det känns konstigt att inte ha någon mens.

Den höga hormondosen gör att man riskerar att förlora benmassa, framförallt om man är ung. Det ökar risken för benskörhet när man blir äldre. Därför ska p-spruta inte användas om man är under 19 år. När man slutar använda p-spruta blir bentätheten som vanligt igen.

Hormonspiralen sitter i livmodern

Hormonspiralen är några centimeter lång och ser ut som ett litet T. Den innehåller könshormonet gestagen. Hormonspiral ger ett mycket säkert skydd mot graviditet.

Hormonspiralen påverkar sekretet i livmoderhalsen så att det blir segt och tjockt, vilket gör det svårt för spermier att tränga in i livmodern. P-spiralen påverkar även slemhinnan inne i livmodern och gör att den blir tunn och därför inte kan ta emot ett befruktat ägg.

Spiralen ska sitta inne i livmodern och när den är på plats ger den hela tiden ifrån sig en liten dos hormon som påverkar livmoderslemhinnan och livmoderhalsen.

Spiralen sätts in i livmodern av en barnmorska eller läkare. Just när spiralen sätts på plats kan det göra ont men det brukar gå över snabbt. Om man vill kan man ta smärtstillande tabletter innan spiralen sätts in. När spiralen väl är på plats känns den inte.

Man behöver få en ny spiral insatt efter fem år. Den nya kan sättas in direkt efter att den gamla tas ut. Man kan få spiralen uttagen när som helst om man vill.

Alla preventivmedel som innehåller hormoner påverkar kroppen, men eftersom hormonspiralen utsöndrar så liten mängd hormon är det ovanligt med biverkningar. En del som använder hormonspiral får akne, känner sig nedstämda eller får minskad sexlust. Vissa får oregelbundna blödningar under de första månaderna.

Hormonspiral skrivs ut på recept av en barnmorska eller en läkare.

När passar hormonspiral?

Hormonspiral passar om man vill slippa tänka på att ta tabletter varje dag och om man inte vill eller kan använda preventivmedel som innehåller östrogen på grund av till exempel ärftlighet för blodpropp eller att man fått högt blodtryck av p-piller.

Hormonspiralen är också bra om man har kraftig mens, eftersom mensen blir mindre och hos en del upphör helt så länge spiralen är kvar.

All erfarenhet visar att man kan använda hormonspiral när man ammar. Spiralen kan sättas in ungefär 12 veckor efter förlossningen, när livmodern återtagit sin normala storlek.

När passar inte hormonspiral?

Hormonspiral passar inte om man vill ha regelbunden mens eftersom många som har hormonspiral inte får några blödningar.

Man känner inte av spiralen när den väl sitter på plats, men spiral passar inte om man tycker det känns konstigt eller obehagligt att ha något i kroppen.

Kopparspiral innehåller inga hormoner

Kopparspiralen är några centimeter lång och ser som ett litet T. Den är av plast och skaftet är lindat med tunn koppartråd. Den ger ett mycket säkert skydd mot graviditet.

Kopparspiralen innehåller inga hormoner och påverkar inte ägglossningen. Spiralen påverkar miljön i livmodern och förhindrar på så sätt befruktning. Både spermier och äggcell påverkas av spiralen.

Spiralen sätts in i livmodern av en barnmorska eller läkare. Just när spiralen sätts på plats kan det göra ont men det brukar gå över snabbt. Om man vill kan man ta smärtstillande tabletter innan spiralen sätts in. När spiralen väl är på plats känns den inte.

Kopparspiralen bör tas ut eller bytas efter fem år. Den nya kan sättas in direkt efter att den gamla tagits ut. Man kan få spiralen uttagen när som helst om man vill.

I vissa landsting kan man få kopparspiralen kostnadsfritt i samband med besök på en preventivmedelsmottagning eller hos en barnmorska eller gynekolog. I andra landsting får man betala själv. Det kan därför vara bra att undersöka vad som gäller i just det landsting där man bor.

När passar kopparspiral?

Kopparspiral passar bra om man vill slippa tänka på att ta tabletter varje dag. Den kan också vara ett bra alternativ om man inte vill eller mår bra av att använda preventivmedel som innehåller hormoner.

Eftersom kopparspiralen inte innehåller några hormoner behöver man inte vara orolig för några andra biverkningar. Detta gör också att kopparspiral går bra att använda när man ammar. Spiralen kan sättas in ungefär 12 veckor efter förlossningen då livmodern återtagit sin normala storlek.

Man kan använda kopparspiral även om man har nickelallergi.

När passar inte kopparspiral?

När man har kopparspiral är det vanligt med rikligare mens och mer mensvärk. Om man redan har riklig mens eller mycket mensvärk är därför kopparspiralen inget bra alternativ.

Man känner inte av spiralen när den väl sitter på plats, men spiral passar inte om man tycker det känns konstigt eller obehagligt att ha något i kroppen.

Kondom skyddar mot könssjukdomar

En kondom är ett fodral av mycket tunn latex, som är ett slags gummi, som man rullar på penis som har stånd. Om man använder kondomen rätt ger den ett säkert skydd mot att bli gravid. Det är till exempel viktigt att den sätts på före samlaget, att den sitter på under hela samlaget och att man inte råkar ha sönder den. Om det kommer utlösning i kondomen ska man vara försiktig när man drar ur penisen så att ingen sperma läcker ut i slidan.

Kondom är den enda preventivmetoden för män, med undantag för sterilisering och avbrutet samlag. Det är också tillsammans med vagianal kondom de enda preventivmetoderna som skyddar mot könssjukdomar.

Kondomer finns i flera former och storlekar och man kan köpa dem själv på till exempel apotek, livsmedelsaffärer och via internet. Det går också att få dem gratis på många ungdomsmottagningar och sex- och samlevnadsmottagningar. 

När passar kondom?

Kondom passar bra som komplement till ett säkrare preventivmedel när man har nya eller tillfälliga sexuella kontakter, eftersom kondom också skyddar mot sexuellt överförbara sjukdomar. Även i fasta relationer kan kondomen vara ett bra skydd om man till exempel inte vill eller kan använda ett graviditetsskydd med hormoner, om man inte har sex så ofta eller om man glömt att ta ett p-piller och behöver komplettera skyddet under en tid. Om man är allergisk mot latex kan man använda kondomer som är gjorda av plast.

Pessar kan användas många gånger

Ett pessar är en liten skål av silikon som man smörjer in med spermiedödande medel och sätter in i slidan så att det täcker livmodertappen. Det spermiedödande medlet verkar i en timme, sen måste man fylla på med mer medel. Pessar tillsammans med spermiedödande medel är ett relativt säkert skydd mot gravididet, om det används rätt.

Det finns två olika sorters pessar. Det ena är lite mindre och kallas för cervixpessar och det ska sitta direkt på livmodertappen, cervix. Det andra pessaret är något större och täcker också ett något större område i slidan, det kallas ibland för vaginalpessar eller slidpessar.

Efter samlaget ska pessaret sitta kvar i slidan i minst sex timmar. Det gäller båda sorterna. Cervixpessaret kan sitta inne i slidan i högst 48 timmar, medan vaginalpessaret kan sitta inne i högst 24 timmar. Därefter ska man ta ut det, och när man gjort rent det med tvål och vatten kan man använda det igen.

Pessar finns att köpa via internet. Man behöver inget recept för att köpa det men man kan få hjälp att prova ut rätt storlek på vaginalpessaret hos en barnmorska eller läkare. När man väl har provat ut det kan man använda pessaret flera gånger. Man behöver däremot recept för att kunna köpa spermiedödande medel.

Vaginalpessar/slidpessar

Cervixpessar

När passar pessar?

Pessar passar bra om man inte vill ha eller kan använda ett graviditetsskydd som innehåller hormoner.

För att använda pessar krävs det att man har lite koll på hur ens underliv ser ut och att man känner sig bekväm med att stoppa in något i slidan. Man kan behöva lite övning innan det går lätt att sätta in pessaret, men det lär man sig ofta snabbt. Eftersom pessaret inte innehåller några hormoner så går det bra att använda när man ammar.

När passar inte pessar?

Pessar ger inte något hundraprocentigt skydd och passar därför inte om man absolut inte vill bli gravid. Inte heller om man vill kunna vara helt spontan, eftersom användandet av pessar kräver lite planering.

Eftersom det spermiedödande medlet bara håller i en timme, så måste man också ha koll på tiden när man har sex. Går det mer än en timme, så kan man fylla på med mer spermiedödande medel utan att behöva ta ut pessaret.

Vagianal kan köpas på internet

En vagianal kondom är en liten påse av mycket tunn plast eller latex, som är ett slags gummi, som man sätter in i slidan eller ändtarmen innan man ska ha samlag. Precis som med vanliga kondomer är den vagianala kondomen ett säkert skydd mot graviditet och också mot könssjukdomar under förutsättning att den används rätt. Det är till exempel viktigt att den sitter på plats under hela samlaget och att man inte råkar ha sönder den.

På ena sidan av den vagianala kondomen sitter en stor plastring. Den ska sitta utanför slidöppningen eller ändtarmsöppningen och förhindrar att kondomen glider in. I andra änden sitter en lite mindre plastring eller en mjuk platta. Det är den delen som ska sitta inne i slidan och hålla den vagianala kondomen på plats.

Vagianalkondomen kan vara lite svår att hitta i vanliga affärer, men finns att köpa på flera ställen på internet.

När passar vagianal kondom?

Vagianal kondom passar bra när man har nya eller tillfälliga sexuella kontakter, eftersom den också skyddar mot sexuellt överförbara sjukdomar. Men även i fasta relationer kan kondomen vara ett bra skydd om man till exempel inte vill eller kan ta hormoner, om man inte har sex så ofta eller om man glömt att ta ett p-piller och behöver komplettera med något skydd under en tid.

Om man tycker att det är krångligt med vanlig kondom, för att man måste avbryta för att sätta på den, så kan vagianalkondom fungera bättre eftersom den kan sättas in i slidan eller ändtarmen innan man påbörjar samlaget.

Den påverkar inte heller kroppen eftersom den inte innehåller hormoner. Om man är allergisk mot latex kan man använda kondomer som är gjorda av plast.

Säkra perioder

Säkra perioder betyder att man undviker att ha samlag dagarna före, under och efter det att kvinnan har ägglossning, under den så kallade "osäkra perioden". Metoden är mycket osäker.

Om man har helt regelbunden mens slutar den säkra perioden fem dagar före ägglossningen, eftersom spermierna kan överleva upp till fem dagar i slidan. Den säkra perioden börjar igen några dagar efter ägglossningen, när ägget inte längre är mottagligt för en spermie.

Även om man har regelbunden mens kan det hända att ägglossningen är oregelbunden. Ägglossningen sker nämligen inte en bestämd tid efter mensen utan ungefär fjorton dagar innan nästa mens kommer.

När passar säkra perioder?

Metoden kan passa om man planerar att skaffa barn inom kort och det inte gör något om det blir tidigare än planerat.

Metoden passar de som kan tänka sig att avstå från samlag under de dagar som det finns risk för graviditet eller de som kan tänka sig annat skydd, som till exempel kondom eller pessar, under de dagarna.

När passar inte säkra perioder?

Metoden är nästan lika osäker som att inte använda något skydd alls. Man kan aldrig vara helt säker på när man har ägglossning, även om man har regelbundna menstruationer. Metoden kan lätt leda till oönskad graviditet.

Att hålla koll på ägglossningen och räkna dagar kan vara besvärligt och man kan kanske inte ha samlag just när man har lust.

Man observerar sin kropp

Billingsmetoden fungerar på samma sätt som säkra perioder, det vill säga att man undviker att ha samlag dagarna före, under och efter att kvinnan har ägglossning, under den så kallade "osäkra perioden". Liksom säkra perioder är metoden osäker, men man kan öka säkerheten genom att lära känna sin kropp.

Billingsmetoden innebär att man dagligen observerar sina flytningar, deras utseende och konsistens för att räkna ut sina säkra perioder, och för att på så vis lära sig när det finns risk för graviditet.

Om man har helt regelbunden mens slutar den säkra perioden fem dagar före ägglossningen, eftersom spermierna kan överleva upp till fem dagar i slidan. Den säkra perioden börjar igen några dagar efter ägglossningen, när ägget inte längre är mottagligt för en spermie.

Även om man har regelbunden mens kan det hända att ägglossningen är oregelbunden. Ägglossningen sker nämligen inte en bestämd tid efter mensen utan ungefär fjorton dagar innan nästa mens kommer.

När passar Billingsmetoden?

Billingsmetoden passar om man vill ha en metod utan hormoner, om man känner sin kropp väl och är villig att lägga ner lite tid på att följa hur flytningarna ändrar sig under menscykeln. Metoden passar bäst för den som har regelbunden mens och kräver både motivation och engagemang.
Metoden passar de som kan tänka sig att avstå från samlag under de dagar som det finns risk för graviditet eller de som kan tänka sig annat skydd, som till exempel kondom eller pessar, under de dagarna.

Hur säker metoden är beror på hur väl man kan lära känna sin kropp och hur noggrann man är med att använda annat skydd under de dagar det finns risk för graviditet.

När passar inte Billingsmetoden?

Denna metod passar inte om man vill ha en metod som är lika säker oavsett var man befinner sig i menscykeln. Det tar ett tag innan man lär sig och den passar därför inte om man tycker det är jobbigt eller svårt att lägga tid på att observera sin kropp och sina flytningar.

P-dator används för att hitta säkra perioder

P-dator bygger på samma princip som säkra perioder, det vill säga att man undviker att ha samlag dagarna före, under och efter det att kvinnan har ägglossning, under den så kallade "osäkra perioden". Liksom säkra perioder är metoden osäker, men säkerheten ökar något genom att man använder en liten dator.

Den vanligaste typen av p-dator mäter mängden av ett visst hormon i morgonurinen, men det finns även andra sorter som mäter kroppstemperaturen när man vaknar.

Om man har helt regelbunden mens slutar den säkra perioden fem dagar före ägglossningen, eftersom spermierna kan överleva upp till fem dagar i slidan. Den säkra perioden börjar igen några dagar efter ägglossningen, när ägget inte längre är mottagligt för en spermie.

Även om man har regelbunden mens kan det hända att ägglossningen är oregelbunden. Ägglossningen sker nämligen inte en bestämd tid efter mensen utan ungefär fjorton dagar innan nästa mens kommer.

P-dator och eventuella teststickor finns bara att köpa via internet.

När passar p-dator?

P-datorn är inte lika säker som andra skydd mot graviditet, men kan passa om man vill ha en metod utan hormoner. Denna metod passar om man är villig att regelbundet kontrollera sin morgontemperatur eller att regelbundet kissa på en särskild teststicka som man köper tillsammans med själva datorn.

Metoden passar de som kan tänka sig att avstå från samlag under de dagar som det finns risk för graviditet eller de som kan tänka sig annat skydd, som till exempel kondom eller pessar, under de dagarna.

När passar inte p-dator?

P-datorn passar inte den som vill ha en metod som är lika säker oavsett var man befinner sig i sin menscykel. Det kan ta ett tag innan man lär sig hur ens kroppen fungerar. Metoden passar därför inte om man tycker det är jobbigt att lägga tid på att regelbundet ta tempen eller kissa på en sticka vid särskilda klockslag.

Amningsmetoden

Om man just har fött barn och ammar dröjer det ofta några månader innan ägglossningen kommer igång igen. Under den här tiden kan amning räcka som skydd mot graviditet, men det är en osäker metod.

Man måste amma fullt och inte ge barnet någon annan föda, som till exempel mjölkersättning eller mat, för att man ska vara skyddad mot graviditet. Amning fungerar bara som graviditetsskydd så länge man inte fått tillbaka sin mens och som längst upp till sex månader efter förlossningen.

Eftersom ägglossningen sker 12-16 dagar före den första menstruationen, kan man bli gravid när man ammar, trots att mensen inte har kommit igång.

När passar amning?

Metoden passar under de första sex månaderna efter förlossningen om man ammar fullt och inte fått tillbaka mensen.

När passar inte amning?

Amning ger inte något säkert skydd mot graviditet. Om man absolut inte vill bli gravid under amningsperioden ska man därför använda någon annan preventivmetod eller komplettera med kondom eller pessar.

Osäkert sätt att skydda sig

Avbrutet samlag innebär att mannen drar ut sin penis och får utlösning utanför slidan. Detta är en mycket osäker metod eftersom det till exempel kan finnas spermier även i försatsen, som är den genomskinliga och halkiga vätska som kommer från urinröret innan utlösningen, eller att mannen inte hinner dra ut sin penis i tid.

När passar avbrutet samlag?

Avbrutet samlag kan passa om man planerar att skaffa barn inom kort och det inte gör något om det blir tidigare än planerat.

När passar inte avbrutet samlag?

Avbrutet samlag kan lätt leda till oönskad graviditet och passar därför inte om man absolut inte vill bli gravid.

Sterilisering påverkar inte sexlivet

Sterilisering innebär att man genom en operation tar bort möjligheten att bli gravid genom samlag. Varken sexlusten eller förmågan till ett aktivt sexliv påverkas av att man steriliserar sig.

En man som steriliseras får lokalbedövning och sedan skärs de båda sädesledarna av. När en kvinna steriliseras löds äggledarna ihop eller skärs av med hjälp av titthålskirurgi. Man kan oftast åka hem från sjukhuset samma dag.

Att som man sterilisera sig är inte samma sak som att bli kastrerad, vilket betyder att testiklarna opereras bort. Spermier och hormoner fortsätter att produceras som vanligt, skillnaden är att spermierna inte kan komma med ut i sädesvätskan. Man får alltså utlösning som vanligt, men det finns inga spermier i sädesvätskan.

Som kvinna fortsätter man att producera ägg och hormoner som vanligt även efter en sterilisering. Man får mens som tidigare. Skillnaden är att ägg och spermier inte längre kan mötas i äggledaren och då kan det inte heller ske någon befruktning.

Man måste ha fyllt 25 år för att få sterilisera sig. Innan operationen måste man prata med både läkare och kurator för att vara helt säker på sitt beslut.

När passar sterilisering?

Om man vet säkert att man aldrig vill ha barn, eller att man inte vill ha fler barn, är metoden både mycket säker och bekväm. Risken att bli eller göra någon gravid när man är steriliserad är mycket liten.

När passar inte sterilisering?

Metoden passar inte om man är osäker på om man kanske vill bli gravid eller kunna få biologiska barn. Det går inte att ångra sig, därför måste man vara helt säker på sitt beslut innan man steriliserar sig.

Om man missat att skydda sig

Akuta metoder kan fungera som en nödlösning om man till exempel haft samlag utan att använda skydd, om en kondom gått sönder eller om man missat att ta ett p-piller och ändå haft sex. De akuta metoder som finns är akut-p-piller och kopparspiral.

Akut-p-piller är en nödlösning

Akut-p-piller kallas ibland för dagen efter-piller. Det är en tablett som används om man råkat ha oskyddat samlag. Akut-p-piller är alltså en nödlösning, inte ett regelbundet skydd mot graviditet.

Ett akut-p-piller kan skydda mot graviditet genom att hämma eller skjuta upp ägglossningen. Om ett ägg redan hunnit blir befruktat avbryter inte ett akut p-pillret graviditeten. Ett akutp-piller är alltså inte samma sak som en abort eller ett så kallat abortpiller.

Det finns två olika typer av akut-p-piller. En sort som man kan ta upp till 72 timmar (tre dygn) efter ett oskyddat samlag och en sort som man kan ta upp till 120 timmar (fem dygn) efter ett oskyddat samlag. Den senare sorten är lite säkrare än den första.

Oavsett vilken sort man väljer så är det bra att ta tabletten så snart som möjligt efter att man haft oskyddat samlag. Ju tidigare man tar tabletten desto mindre risk är det att man blir gravid.

Den sort som man kan ta upp till 72 timmar efter oskyddat samlag finns att köpa receptfritt på apotek. Den sort som man kan ta upp till 120 timmar efter oskyddat samlag måste man få på recept av en barnmorska eller läkare. För att få hjälp med det kan man kontakta en ungdomsmottagning, barnmorskemottagning, vårdcentral eller gynmottagning. Det går även att få hjälp på en sex- och samlevnadsmottagning om det finns en sådan där man befinner sig.
Är man ung brukar man kunna få akut-p-piller gratis på en ungdomsmottagning.

När man tagit ett akut-p-piller är det vanligt att mensen kommer antingen lite tidigare eller senare än väntat. Det är också vanligt med mellanblödningar. Oavsett om man får sin mens som väntat eller inte ska man alltid göra ett graviditetstest efter tre till fyra veckor för att vara säker på att man inte blivit gravid.

Efter att man tagit ett akut-piller kan man må illa, få huvudvärk och ont i magen. Det är inte farligt och brukar gå över efter något dygn.

När passar akut-p-piller?

Akut-p-piller passar om man vill minska risken att bli gravid efter ett oskyddat samlag, om kondomen råkat gå sönder eller om man glömt sitt p-piller.

När passar inte akut-p-piller?

Man ska inte använda akut-p-pillret som man kan ta upp till 120 timmar efter oskyddat samlag om man ammar eftersom det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken.

Kopparspiral kan sättas in akut

Kopparspiral kan användas som ett akut skydd mot graviditet om man råkat ha oskyddat samlag. Spiralen ska sättas in inom fem dygn efter det oskyddade samlaget och kan då förhindra en eventuell graviditet.

Spiralen påverkar miljön i livmodern och förhindrar på så sätt befruktning. Både spermier och äggcell påverkas av spiralen.

Man kan få hjälp att sätta in en kopparspiral genom att ta kontakt med en ungdomsmottagning, barnmorskemottagning, gynmottagning eller vårdcentral. Det går även att få hjälp på en sex- och samlevnadsmottagning om det finns en sådan där man befinner sig.

När passar kopparspiral som akutmetod?

Kopparspiral är den akutmetod som är säkrast. Den passar också om man sedan vill ha kvar spiralen som ett långvarigt skydd mot graviditet eftersom spiralen kan sitta kvar i fem år om man vill.

När passar inte kopparspiral som akutmetod?

Kopparspiral passar inte om man tycker det känns konstigt eller obehagligt att ha något i kroppen, eller om man inte vill fortsätta att ha en kopparspiral som preventivmedel.