Stannar ett par dygn
När operationen är klar får man ligga på en uppvakningsavdelning några timmar innan man återvänder till vårdavdelningen. De flesta stannar kvar på sjukhuset ett dygn efter operationen, men man kan behöva stanna längre.
Dränage kan behövas
Det kan behövas tillfälliga så kallade dränage för att tömma operationssåret på blod och vävnadsvätska. Det är inte så vanligt vid bröstbevarande operationer, men behövs ofta när hela bröstet har opererats bort och om man har genomgått en axillarutrymning.
Ett dränage är en liten slang av silikon som läggs i operationssåret och som tömmer sig i en liten behållare. Dränaget dras oftast ut genom huden en liten bit från själva såret där det fästs med ett stygn.
Man brukar ha dränaget tills det inte kommer så mycket vätska längre. Hur länge dränaget är kvar varierar mellan olika sjukhus. Oftast tas det bort efter en till tre dagar. Man kan också få åka hem med dränaget och komma på ett återbesök till kliniken där man har opererats eller till en distriktsköterska för att ta bort det.
Om det gör ont efteråt
De flesta brukar inte ha särskilt ont efter operationen. Ibland kan man behöva ta receptfria läkemedel som innehåller till exempel paracetamol eller diklofenak under en kortare tid.
Behålla rörligheten i axeln
Om hela bröstet tas bort brukar man få träffa en sjukgymnast efter operationen för att få hjälp med att behålla och träna upp rörligheten i armen och axeln. Många tror att de måste hålla axeln stilla efter operationen för att såret ska läka. Men armen och axeln behöver användas för att inte bli stela och svårare att röra. Såret läker ändå.
Ärret mjuknar under ett år
Om man har gjort en bröstbevarande operation kan det opererade bröstet se mindre ut än det andra. Med tiden brukar det fyllas ut lite, så det blir sällan större skillnader mellan brösten.
Efter operationen blir det ärr. Det tar tid innan det mjuknar, upp till ett år. Under det året kan man diskutera med kirurgen hur det känns och ser ut. Men inte förrän efter ett år går det att bestämma om det behövs en ny operation för att få ett bättre resultat.
Ärret är ofta rött det första året efter operationen men bleknar med tiden. Det är viktigt att inte sola på ärret det första året, eftersom det kan bli kraftigare och tydligare då.
Vanligt att sårvätska behöver tömmas
Efter en bröstoperation blir det i början ofta som en hålighet i operationssåret innan det har läkt helt. Det är ganska vanligt att det samlas stora mängder med sårvätska där. Det brukar ta en vecka innan det blivit så mycket att man märker det, och då har man oftast kommit hem från sjukhuset.
Om det börjar spänna i såret eller om det finns vätska som kluckar kan man kontakta det sjukhus där operationen gjordes. Mindre mängder sårvätska tar kroppen upp själv, men ibland måste den tömmas ut med hjälp av en spruta eller kanyl. Det gör inte ont. Behandlingen kan behöva upprepas några gånger och görs vid ett vanligt besök på bröstmottagningen.
Infektioner och blödningar
Även om det är ovanligt kan det alltid uppstå komplikationer vid en operation. Den vanligaste komplikationen är en blödning eller infektion i såret. Skulle såret bli rött, ovanligt varmt, ömt eller om man får feber, ska man kontakta det sjukhus där operationen gjordes för att visa upp såret. En sårinfektion behandlas oftast med antibiotika och ibland dränage. Om det har bildats var i såret kan stygnen behöva klippas upp så att såret öppnas.
En kraftig spänning som uppstår snabbt i operationssåret kan tyda på en blödning. Då bör man kontakta sjukhuset direkt för att få en bedömning av vad som behöver göras.
Sjukskrivning
Det är olika hur länge man behöver vara sjukskriven efter en bröstcanceroperation. Det beror på vilken operation som har gjorts, vilket arbete man har och vilken behandling man får efter operationen. Man kan också behöva tid för att återhämta sig psykiskt.
Efterbehandling
Mellan två och fyra veckor efter operationen kommer man oftast på ett återbesök. Då kontrollerar kirurgen såret. Man får också reda på vad en mikroskopisk undersökning av cancern har visat.
Den undersökningen utgör grunden för beslutet om man ska få efterbehandling, och i så fall vilken. Efterbehandling kallas också adjuvant behandling eller tilläggsbehandling. Den behövs för att cancerceller som kan finnas kvar i kroppen ska försvinna.
Man kan få strålbehandling, cytostatika, hormonell behandling eller någon annan behandling. Kirurgen har diskuterat med andra specialistläkare vilken behandling som passar bäst utifrån vilken sorts cancertumör det är och vilken operation som har gjorts. Efter en bröstbevarande operation måste man alltid få strålbehandling. Om hela bröstet tas bort behöver man oftast inte strålbehandling.
Smärta i armhålan och lymfödem
Om man blivit opererad i armhålan med så kallad axillarutrymning kan nerver påverkas så att det gör ont där efteråt. Man kan också få nedsatt känsel inom ett område på armen under några år efter operationen. Man kan även känna en trötthet och tyngdkänsla i skuldran och armen under de första åren.
Ungefär en av tio kvinnor som opereras för bröstcancer får lymfödem, det vill säga en svullnad i armen på den opererade sidan. Det beror på att flödet av lymfa går mycket långsammare än tidigare.
Ofta kan man få hjälp med besvären av sjukgymnaster eller arbetsterapeuter som specialiserat sig på behandling av lymfödem. Man kan själv lära sig en metod för att minska ödemet. Samtidigt bör man inte lyfta tungt eller överanstränga armen på annat sätt. Genom en sjukgymnast kan man också få en så kallad kompressionsstrumpa, som håller ner svullnaden i armen.
