Lungsäckscancer

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Lungsäckscancer är en ovanlig sjukdom. Den vanligaste orsaken är att man har andats in asbestdamm, till exempel på en arbetsplats. En tumör i lungsäcken utvecklas långsamt och upptäcks ofta minst trettio år efter att man andats in asbestdamm.

Symtom

Det vanligaste symtomet är att man lätt blir andfådd, ibland trots att man inte anstränger sig. Man kan ha ont i till exempel bröstkorgen eller magen. Man kan också känna sig ovanligt trött, gå ner i vikt eller svettas mer än vanligt.

Behandling

Ofta får man en kombination av olika cytostatika, och ibland får man strålbehandling. Någon enstaka gång kan lungsäckscancer opereras, om den upptäcks tidigt och man mår tillräckligt bra i övrigt.

Det är svårt att bli botad från lungsäckscancer, men ofta kan behandlingen få tumören att krympa vilket gör att man mår bättre. Dessutom finns bra behandling som lindrar smärta.

När ska man söka vård?

Om man är orolig för att man har lungsäckscancer kan man kontakta en vårdcentral, till exempel om man

  • lätt blir andfådd
  • får ont i bröstet när man andas
  • har arbetat mycket med asbest.

Om symtomen kommer plötsligt bör man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Visa mer

Vad är lungsäckscancer?

Vad är lungsäckscancer?

  • lunga

    Lungsäcken består av två hinnor som omger lungorna.

    Mer information

    Lungsäcken består av två hinnor. En tunn hinna av celler sitter på insidan av bröstkorgshålan, medan en hinna sitter på lungorna. De två hinnorna skiljs åt av ett mycket tunt lager vätska, bara så mycket att de bägge ytorna i lungsäcken hålls fuktiga och glider lätt mot varandra.

Lungsäcken består av två hinnor

Om man får lungsäckscancer har en tumör utvecklats i lungsäcken. Lungsäcken består av två tunna hinnor. Den ena hinnan sitter på insidan av bröstkorgshålan, den andra sitter på lungorna. De två hinnorna skiljs åt av ett mycket tunt lager vätska, bara så mycket att de bägge ytorna i lungsäcken hålls fuktiga och glider lätt mot varandra.

Lungsäckscancer kallas också malignt pleuramesoteliom. Det är en ovanlig sjukdom. Varje år får ungefär 100 personer i Sverige lungsäckscancer, oftast män mellan 60 och 70 år.

Hur cancer uppstår

Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig och blir till två celler. Då har en exakt kopia av den första cellen skapats.

Ibland uppstår skador vid celldelningen. Oftast klarar cellens arvsmassa, DNA, av att reparera skadan. Men någon gång kan cellen få en skada som den inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår.

Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör, men det finns också cancerformer där cellerna inte bildar tumörer.

Bättre behandling

Lungsäckscancer är en allvarlig sjukdom och det är svårt att bli botad. Nya läkemedel har dock förbättrat behandlingen vilket gör att man kan må relativt bra trots sjukdomen. Drygt hälften av alla som får lungsäckscancer lever mer än ett år efter att ha fått diagnosen.

Fäll ihop

Vad beror lungsäckscancer på?

Vad beror lungsäckscancer på?

Asbest kan orsaka lungsäckscancer

Den vanligaste orsaken till lungsäckscancer är att man har andats in asbestdamm, till exempel på en arbetsplats. Asbest består av mineralfibrer som är små och tunna och kan tränga in i kroppen. Fibrerna kan sväva omkring i luften i flera dygn. När man andas in asbest fastnar de vassa fibrerna i lungorna. Asbestdamm kan ge allvarliga sjukdomar som till exempel cancer.

Om en tumör utvecklas i lungsäcken upptäcks det ofta minst trettio år efter att man andats in asbestdamm.

Rökning ökar inte risken för lungsäckscancer, däremot kan rökning öka risken för andra sjukdomar relaterade till asbest.

Asbest användes i byggmaterial

Asbest har länge använts i olika material för byggnader och fartyg. Därför kan det vara riskabelt att arbeta med ombyggnader, reparationer och rivningsarbete i byggnader som har material som innehåller asbest. Även om det är ovanligt, så är det framförallt om man arbetar i byggbranschen som man riskerar att utsättas för asbestdamm. Då är det viktigt att använda skyddsutrustning. I Sverige är asbest förbjudet sedan 1982 men finns fortfarande kvar, främst som isoleringsmaterial i byggnader som byggdes före 1970-talet.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Andfåddhet första symtomet

Det vanligaste första symtomet vid lungsäckscancer är att man blir andfådd lättare än vanligt, ibland utan att man anstränger sig. Andfåddheten beror på att vätska bildas i lungsäcken.

Man kan ha ont i bröstkorgen eller i magen. Man kan också vara ovanligt trött, gå ner i vikt eller svettas mer än vanligt.

Fäll ihop

När ska man söka vård?

När ska man söka vård?

Om man är orolig för att man har lungsäckscancer kan man kontakta en vårdcentral, till exempel om man

  • lätt blir andfådd
  • får ont i bröstet när man andas
  • har arbetat mycket med asbest.

Om symtomen kommer plötsligt bör man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Flera undersökningar

Oftast får man gå igenom flera undersökningar innan läkaren kan ställa en diagnos. Först får man berätta vilka symtom man har och vilka problem man upplever. Man får genomgå en kroppsundersökning och en lungröntgen. Ibland kan man också bli undersökt med datortomografi, en undersökning som är mer exakt än vanlig lungröntgen.

Remiss till lungklinik

Om läkaren efter röntgen misstänker att man har cancer får man en remiss till en lungklinik. När lungkliniken har fått remissen får man en läkartid inom en till två veckor. Om man inte får komma till lungkliniken inom den här tidsramen kan man tala med sin läkare. Finns det inte möjlighet att få en tid tillräckligt snabbt kan man be att få en remiss till ett annat sjukhus. På lungkliniken görs flera undersökningar.

Vätska tappas från lungsäcken

Om man lätt blir andfådd kan det bero på att vätska bildats i lungsäcken. På lungkliniken kan läkaren tappa ut vätskan med en nål och skicka den på en mikroskopisk undersökning. När vätskan försvinner brukar också andfåddheten minska.

Cellprov med biopsi

Ibland kan cellprov tas med så kallad biopsi. Inför undersökningen får man smärtstillande och lugnande mediciner. Under provtagningen ligger man ner på en brits och huden tvättas med sprit. En nål förs in genom bröstkorgen till den misstänkta tumören. Läkaren tar hjälp av en röntgenbild på en bildskärm för att styra nålen rätt. Med nålen sugs celler upp. Proverna skickas sedan på undersökning för att läkaren ska kunna ställa diagnos och bedöma den misstänkta tumören. Själva provtagningen tar ungefär en minut och hela undersökningen tar sammanlagt fem till tio minuter.

Ytterligare undersökningar

Om det visar sig att man har lungsäckscancer brukar man få genomgå mer omfattande undersökningar för att läkaren ska kunna avgöra om cancern har spridit sig. Det kan till exempel vara en isotopundersökning av skelettet, som också kallas skelettskintigrafi. Undersökningen innebär att läkaren sprutar in ett radioaktivt märkt ämne i blodet. Sedan går det att mäta om det finns cancerceller i skelettet. Man kan också få genomgå en ultraljudsundersökning av levern.

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Vanligt men ändå skrämmande

Varje dag får över 100 människor i Sverige ett cancerbesked. Ofta behöver man gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal efter att man fått ett cancerbesked. Det kan vara bra att ha med en närstående vid sådana samtal. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som sagts. Om man inte är svensktalande har man rätt att få information på sitt eget språk.

Hjälp finns både inom och utom vården

Oavsett hur det kommer att gå innebär beskedet om sjukdomen och om den kommande behandlingen att tillvaron vänds upp och ner, inte bara för den som är sjuk utan också för många runt omkring. Om man behöver prata med någon kan man få hjälp av patientföreningar och det går också att kontakta Cancerfonden eller Cancerupplysningen.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och man vet vad som ska hända. Nästan alla sjukhus har särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge ytterligare stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. De flesta sjukhus har också en kurator som kan stötta.

Läs mer: Hjälp och stöd vid cancer

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vilken behandling man får beror på tumörens form och utseende och på vilket sätt sjukdomen har spridit sig längs lungsäcken. Val av behandling beror också på hur man mår.

Cytostatikabehandling

När man behandlas för lungsäckscancer brukar man få två eller tre olika sorters cellhämmande läkemedel, cytostatika. Behandlingen med cytostatika brukar upprepas ett antal gånger. Oftast behandlas man två till tre månader, och efter det undersöks man med datortomografi.

Man kan få biverkningar av cytostatika, som illamående och att man lättare får infektioner.

När behandlingen är avslutad får man gå på kontroller eftersom tumören kan komma tillbaka. Om man får nya symtom ska man alltid kontakta sin klinik.

Operation

Någon enstaka gång kan lungsäckscancer opereras, om cancern inte har spridit sig och om man mår tillräckligt bra i övrigt. En operation är ett stort ingrepp och det är därför bra att diskutera igenom det med sin läkare innan.

En operation tar flera timmar. Det finns två olika operationer. Den ena typen innebär att så mycket av lungsäcken och tumören som möjligt opereras bort. Det andra alternativet är att hela lungan opereras bort, tillsammans med lungsäcken. Det går att leva med bara en lunga, men man kan få problem med andfåddhet vid ansträngning.

Anledningen till att lungsäckscancer inte opereras oftare är att det är svårt att få bort all tumörvävnad, så risken är stor att cancern kommer tillbaka. Ibland erbjuds man strålning och cytostatika efter operationen för att minska risken för återfall.

Strålbehandling

Ibland får man strålbehandling som en kompletterande behandling efter operationen. Man kan också behandlas med strålning för att lindra smärta och andra symtom av sjukdomen.

När man får behandlingen strålas man en kort stund dagligen, oftast måndag till fredag.

Om man får återfall

Om tumören kommer tillbaka gör läkaren en individuell bedömning av vilken behandling man ska fortsätta med. Om den första behandlingen inte ger resultat finns andra kombinationer som kan prövas. Vilken behandling som då blir aktuell beror på hur man mår och hur tumören har spridit sig. Om man har ont kan man alltid få behandling som lindrar smärtan.

Vätska tappas ur lungsäcken

Om man har problem med andfåddhet beror det ofta på att vätska bildas i lungsäcken. En läkare kan tappa ut vätskan ur lungsäcken genom att göra en så kallad pleuratappning. Efter att man fått lokalbedövning sticker läkaren in en nål i ryggen eller sidan, upp i lungsäcken där vätskan finns.

Om det bildas vätska flera gånger kan man ibland få en så kallad pleurodes. Det innebär att ett lätt retande ämne förs in i lungsäcken genom en tunn plastslang. Ämnet gör att skikten i lungsäcken växer samman och därmed förhindras ny vätska att samlas där. Behandlingen brukar ta några dagar och under tiden får man stanna på sjukhuset.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av lungsäckscancer?

Hur påverkas livet av lungsäckscancer?

Andfåddhet och värk

Om man har lungsäckscancer blir man ofta väldigt lätt andfådd. Ibland kan man få svår värk och då finns behandling som lindrar smärtan.

Det är ovanligt att lungsäckscancer sprider sig till andra delar av kroppen.

Efter en operation av lungan kan man få sämre kondition och man kan till exempel ha svårt att springa lika snabbt eller gå lika långa sträckor som tidigare.

Var kan man få stöd?

Om man känner sig orolig eller tycker att det är svårt att klara av situationen kan man berätta det för sin läkare eller sjuksköterska så att man kan få hjälp. Nästan alla sjukhus har särskilda kontaktsjuksköterskor eller kuratorer som kan ge ytterligare hjälp. Där kan även närstående få stöd. Man kan också ringa Cancerupplysningen eller Cancerfondens informations- och stödlinje.

Om man har fått lungsäckscancer och tidigare har utsatts för asbest på arbetet, kan en läkare göra en anmälan om yrkesskada.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-03-03
Redaktör:

Anna Dahllöv, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Gunnar Hillerdal, läkare, professor, specialist i lungsjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge