Konsten att rita en huvudfoting

Kollage av barnteckningar, som visar hur teckningarna utvecklas ju äldre barnet blir.

Genom studier av barns teckningar och erfarenheter av stora bildinsamlingar från hela världen vet man att många barn använder liknande metoder när de ritar. När små barn avbildar människor är det vanligt att de ritar ansikten, som utvecklas till ”huvudfotingar”. Det är enkla figurer som har huvud, armar och ben, men ingen kropp.

När börjar barn rita huvudfotingar?

Hur ett barn ritar och målar hänger ihop med förmågan att hålla i saker och förmågan att se och tolka världen.

Så här kan det gå till när barn börjar rita huvudfotingar:

  • När barn är ungefär ett och ett halvt år gamla, ritar de ofta ganska planlöst. Rörelsen när de ritar utgår ofta från axeln. Hela armen arbetar då medan handen hålls stilla. I den här åldern kan man till exempel ge barn tjocka kritor, pennor, grova penslar eller fingerfärg att rita eller måla med.
  • Nästa steg är när barnet börjar dra en massa streck över papperet genom att göra mer svepande rörelser med armen från armbågen. Så småningom kan strecken börja bli lodräta eller vågräta.
  • När barn är ungefär tre år gamla brukar de börja använda handleden mer när de ritar. Då kan de börja göra cirklar. I den här åldern kan man till exempel låta barn rita eller måla med vanliga kritor, pennor, tuschpennor och lite smalare penslar.
  • När barnet är runt tre till fyra år brukar det kunna rita en huvudfoting. De första huvudfotingarna som barnet gör kan ha ögon och mun, men näsan brukar komma senare. Efter en tid kan barn ofta rita både armar och ben på sina huvudfotingar.
  • Med tiden får huvudfotingen ofta både hår, näsa, öron, fingrar och tår.

Varför ritar barn huvudfotingar?

Att barn ritar huvudfotingar hänger ihop med utvecklingen av deras förmåga att rita streck och cirklar, och att dessa former börjar likna något. Men det finns också andra förklaringar till varför barn ritar just huvudfotingar.

Barn väljer till exempel ofta att rita de kroppsdelar som är viktiga för barnet självt. Eftersom man tänker, ser och äter med huvudet och springer med benen, så blir de delarna av människan viktigast för många barn som ritar. Det är en förklaring till varför det blir så kallade huvudfotingar.

En annan förklaring är att det som barn ritar först i en bild ofta blir störst. Eftersom många barn väljer att rita huvudet först när de ritar människor så blir huvuden ibland så stora att kroppen inte får plats på bilden.

Skriv ut
Senast uppdaterad:
2010-11-09
Skribent:

Ingela Nordmark Lindberg, förskolepedagog och lekterapeut

Redaktör:

Karin Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anne Banér, Fil dr, lektor vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet