Stamning hos barn

Stamning innebär att barnet hakar upp sig på bokstäver och stavelser, eller att talet stoppas upp trots att barnet vet vad hen vill säga. Det märks ofta när barnet är mellan två och fyra år. För det mesta går det över av sig själv inom ett par år. Om det inte går över, om barnet tycker det är jobbigt eller om du är orolig kan ni få hjälp av en logoped.

Små barn som ännu inte är färdiga med sin språkutveckling kan upprepa ord och fraser utan att det är stamning. Det kan vara svårt att avgöra skillnaden mellan dessa upprepningar och stamning. Båda är vanliga.

Symtom

Att stamma innebär att barnet på något sätt har svårt att komma framåt i talet, trots att hen vet vad hen vill säga.

Barnet kan fastna på en bokstav, ljud, ord eller en stavelse och upprepa den innan det går att komma vidare. Det kan bli korta stopp eller ibland långa tysta pauser där barnet pressar på för att få fram ordet. Det kan också vara svårt att komma igång med det som hen vill säga.

Stamningen kan komma och gå i perioder och varierar också ofta från situation till situation. Till exempel kan barn stamma mer om de är ivriga eller trötta.

Vad kan du göra själv?

Det är viktigt att lyssna på vad barnet har att säga, inte hur barnet säger det.

Barnet behöver tid att forma orden. Därför är det bra att tänka på detta:

  • Låt barnet få prata klart i lugn och ro.
  • Ge inte råd eller fyll i orden eller meningarna när barnet hakar upp sig.
  • Ha ögonkontakt när du pratar med eller lyssnar på barnet.
  • Retas aldrig.

Prata med barnet

Barn är ofta mer medvetna om sin stamning än vad man tror. Att prata om stamningen gör den inte värre. Däremot brukar det vara bra att prata om det på ett öppet och enkelt sätt. Du kan till exempel säga: "Var det svårt att få fram ordet? Så kan det vara ibland. Men vi har tid att vänta tills du är klar. Vad bra att du pratar ändå."

När barn tycker att det är jobbigt

Barn kan tycka att det är jobbigt att stamma. De kan till exempel spänna sig när de ska prata och undvika situationer när de behöver prata. De kan ibland säga: "Jag kan inte prata".

När ska du söka vård?

Oftast går stamningen över av sig själv när barnet blir äldre, vanligtvis innan sjuårsåldern. Ibland kan hen behöva träffa en logoped, som är specialist på stamning.

Du kan kontakta en logoped, bvc, vårdcentral eller elevhälsan om du är orolig över barnets stamning, om barnet själv tycker det är jobbigt eller om barnet stammar allt mer.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller logopedmottagning du vill i hela landet. Ibland behövs remiss för att komma till en logoped.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Behandling

Om barnet behöver hjälp av logoped är det bra om det sker så tidigt som möjligt. Behandlingen hos logopeden sker i nära samarbete med dig som vuxen.

Hur ofta ni behöver gå hos logoped beror på hur stamningen utvecklas. En del behöver ett enda besök medan en del går hos logoped i flera år.

Vad beror stamning på?

Allt om stamningens orsaker är inte klarlagt. Forskning visar att stamning handlar om hur hjärnan kan styra talet. Ibland kan styrningen variera och vara mindre exakt

Stamning beror inte på något psykologiskt.

Det finns en tydlig ärftlighet i stamning. Det betyder att det är vanligare att stamma om en biologisk släkting stammar eller stammade under barndomen.

Ju längre ett barn har stammat desto vanligare är det att stamningen finns kvar. Har man stammat i mer än fyra år brukar stamningen inte gå över. Men stamningen brukar bli lindrigare och en del tycker att det försvinner helt när de blir äldre. Några barn fortsätter att stamma länge, ibland upp i vuxen ålder.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen.

Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Om det behövs tolkning till andra språk kan ni ha rätt att få det. Ni kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Ju äldre barnet är, desto viktigare blir det att barnet själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren. Barnet behöver gradvis förberedas för ett eget ansvar när det gäller diskussioner och beslut om sin situation. Det kan till exempel vara vilka mediciner barnet ska ha och hur de ska tas, om andra behandlingar, yrkesval och andra eventuella följder av astman.

Så kan du förbereda barnet hemma

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Ni har rätt att få all information ni behöver av vårdpersonalen. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammalt barnet är.

Senast uppdaterad:
2016-06-09
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Cecilia Lundström, logoped, Lunds universitet