Senast reviderad 2011-10-10

Vad menas med multiresistenta bakterier?

Fråga

Vad menas med multiresistenta bakterier? Hur smittar de? Vem är mest i riskzonen för att drabbas?

Svar

Det viktigaste skyddet mot bakterier och andra sjukdomsframkallande organismer som virus och svampceller, är inte antibiotika utan det egna immunförsvaret. Det är ett robust och mycket sinnrikt försvar som på olika sätt snabbt reagerar för att oskadliggöra till exempel en sjukdomsframkallande bakterie. Utan det här systemet skulle vi snabbt gå under vid en infektion.

De allra flesta infektioner klarar kroppens immunförsvar av utan att vi behöver använda antibiotika. Vid vissa svårare infektioner är det dock av avgörande betydelse att vi har antibiotika att tillgå.   

Ett tilltagande problem för sjukvården idag är att många bakterier utvecklar resistens och alltså inte längre går att behandla med antibiotika. Eftersom bakterier förökar sig genom celldelning och kan dela sig många gånger på några få dagar kan en ny egenskap snabbt bli vanlig. Det innebär att antibiotikaresistens sprids snabbt.  Det är dessutom så att vissa bakterier kan byta arvsmassa med varandra och på det sättet sprida resistensen.

Vissa bakteriestammar har på det här sättet skaffat blivit resistenta mot flera av våra vanliga antibiotikasorter och kallas därför multiresistenta.

Resistenta bakterier smittar på samma sätt som alla andra bakterier och vem som helst kan smittas. I allmänhet är dock de resistenta bakterierna mindre aggressiva och sjukdomsframkallande än de vanliga antibiotikakänsliga bakterierna. Det innebär att det framför allt är personer med nedsatt motståndskraft på grund av hög ålder och andra sjukdomar som drabbas av infektioner med resistenta bakterier. En annan riskgrupp är personer som vårdas på sjukhus och genomgår olika kirurgiska ingrepp.

För att minska problemet med antibiotikaresistens är det viktigt att läkare bara skriver ut antibiotika när det är helt nödvändigt. Det är också viktigt att använda ett antibiotikum som verkar så smalt som möjligt, det vill säga bara påverkar den bakterie som orsakat den sjukdom som ska behandlas. Ett exempel på det är att man bör välja vanligt penicillin, (till exempel Kåvepenin eller Tikacillin), vid de flesta fall av lunginflammation och öroninflammation, när antibiotikabehandling krävs.

Antibiotika med bredare spektrum, som påverkar många olika bakterier, bör reserveras för situationer där de verkligen behövs. Det är också mycket viktigt att hygienen inom sjukvården är noggrann så att inte personal riskerar att sprida bakterier från en person till en annan.


 

Christina Ledin, Läkare, specialist i allmänmedicin