Ätstörningar

Skriv ut (ca 11 sidor)
Västernorrland

Sök hjälp och stöd i Västernorrland

Misstänker du att ditt barn har en ätstörning kan du i första hand vända dig till din hälso-/vårdcentral, ungdomsmottagning eller elevhälsan. Du kan även ta kontakt med BUP.
Ungdomar under 18 år kan själva ta kontakt.

Om du tänker mycket på din kropp och vad du äter kan du ha en ätstörning. En ätstörning skadar dig både kroppsligt och psykiskt. Men det finns hjälp att få, och du kan bli av med sjukdomen om du söker vård.

Skriv ut

I den här texten kan du läsa om olika typer av ätstörningar. Om du är förälder eller närstående till någon som har en ätstörning kan du läsa mer här

Hur vet jag att jag har en ätstörning?

Hur vet jag att jag har en ätstörning?

Du kan ha en ätstörning om du tänker mycket på din kropp och din vikt och är sträng och dömande mot dig själv. Det syns inte alltid utanpå att du har en ätstörning. Eftersom ätstörningar ofta kommer gradvis under en längre tid kan det vara svårt att själv se och förstå när det börjar handla om en sjukdom. 

Tecken på ätstörningar

Här följer beskrivningar sådant som kan tyda på en ätstörning:

  • Du blir mer och mer fixerad vid vad du äter och din vikt. 
  • Du skjuter upp eller hoppar över måltider, äter långsamt och ofta ensam.
  • Du äter stora mängder onyttig mat när du är ensam.
  • Du gör dig av med det du har ätit genom att till exempel kräkas.
  • Du tränar överdrivet mycket eller får ångest om du hoppar över träningen 
  • Du är kritisk till din kropp. 
  • Du måste äta viss mat på ett särskilt sätt, annars får du ångest.

Du kan även ha svårt att koncentrera dig, känna dig nedstämd, deprimerad eller ha ångest, skada dig själv eller ha självmordstankar. Om du känner igen dig i de här beskrivningarna kan det handla om en ätstörning och då behöver du söka hjälp.

Test: Undrar du om du eller någon i din närhet har en ätstörning?
Svara på fem snabba frågor från KÄTS, Kunskapscentrum för ätstörningar.

Fäll ihop

Olika typer av ätstörningar

Olika typer av ätstörningar

Det finns olika typer av ätstörningar. De är 

  • anorexi
  • bulimi 
  • hetsätningsstörning 
  • andra typer av ätstörningar

En läkare ställer diagnos utifrån både kroppsliga och psykiska symtom. Det är inte ovanligt att du har andra psykiska besvär ihop med ätstörningar. Här följer en kort beskrivning av de olika diagnoserna. För fördjupad information, klicka på länkarna. 

Anorexi

Om du har anorexi håller du en strikt diet, fastar eller svälter dig. Ofta tränar du överdrivet mycket. Du är rädd för att gå upp i vikt. Du har en uppfattning om din vikt och ditt utseende som inte stämmer överens med hur andra ser dig. Din självkänsla hänger ihop med hur du upplever din vikt och kroppsform. Ofta mår du dåligt psykiskt och lider av ångestnedstämdhet eller  depression.

Reportage: Malins berättelse om anorexi

Bulimi 

Om du har bulimi hetsäter du och försöker sedan göra dig av med maten, oftast genom att kräkas eller använda laxermedel. Om du har bulimi kan din självkänsla hänga ihop med hur du upplever din kroppsform och vikt. Sjukdomen kan göra att du drar dig undan och isolerar dig från andra människor eftersom du skäms för dina problem. 

Hetsätningsstörning, BED

Hetsätningsstörning, som också kallas BED (förkortning av engelskans binge eating disorder), innebär att du har perioder då du hetsäter, men utan att du försöker göra dig av med maten efteråt genom att exempelvis kräkas. Om du får en hetsätningsstörning har du tidigare ofta haft anorexi eller bulimi. Till följd av hetsätningsstörningen kan du bli kraftigt överviktig. 

Andra typer av ätstörningar

Det finns även ätstörningar som är varianter av ovanstående diagnoser. De har fått samlingsbegreppet andra specificerade ätstörningar. Exempel på sådana är:

  • Atypisk anorexi – när du har alla tecken på anorexi men inte är underviktig
  • Bulimi eller hetsätningsstörning som inte uppfyller kriterierna för hur ofta du hetsäter 
  • Självrensning – när du regelbundet kräks eller gör dig av med mat, utan att hetsäta.
  • Nattligt ätande, när du under perioder vaknar och går upp och äter på natten.

Du kan även ha andra ätstörningar som inte har lika specifika symtom, men som är minst lika allvarliga och som kräver behandling.

Undvikande eller restriktiv ätstörning – ARFID

En annan form av ätstörning kallas undvikande eller restriktiv ätstörning eller ARFID, som är den engelska förkortningen. Den innebär att du helt undviker de flesta sorters mat och enbart äter några få, särskilt utvalda saker. Undvikande ätstörning kallas även för Selektiv ätstörning (SÄ) eller Selective Eating Disorder (SED).

Denna form av ätstörning är vanligast hos barn, men kan förekomma i alla åldrar. Till skillnad från övriga ätstörningar handlar undvikande eller restriktiv ätstörning inte om att vilja kontrollera sin vikt eller kroppsform. I stället styrs du av en stark motvilja mot olika sorters mat och dryck som du tycker luktar, smakar eller känns äcklig eller motbjudande.

Vilken färg maten har och vilken temperatur kan också spela stor roll för om du kan äta den eller inte. Motviljan mot den mat du undviker är så stark att du kan kräkas om du skulle få fel sorts mat i munnen.

Överdriven träning ihop med strikt diet – "ortorexi"

Att träna på ett tvångsmässigt sätt ihop med en strikt diet är vanligt om man har en ätstörning. Det kallas ibland för "ortorexi", till exempel i olika nyhetsmedier. Även om många kan känna igen sig i beskrivningen av ortorexi kan det vara bra att känna till att det inte är en formell ätstörning eller psykiatrisk diagnos. Begreppet ortorexi har dessutom en lite annorlunda innebörd när det används internationellt.

Problemen kan ändå vara allvarliga för den som berörs. När du söker vård kan du i stället för ortorexi få diagnosen anorexi, OCD – Tvångssyndrom eller någon form av ångest. Oavsett vad diagnosen kallas kan du få behandling för dina problem.

Ätstörningar kan gå över i varandra

De olika diagnoserna kan gå in i varandra och ett tillstånd kan övergå i ett annat. En person som har anorexi kan till exempel senare utveckla bulimi för att sedan övergå till hetsätningsstörning. Hur ätstörningen än påverkar dig är det viktigt att du söker hjälp, och reder ut vad problemen kan bero på och vad du kan göra för att förändra hur du förhåller dig till mat och ätande.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Om du misstänker att du har en ätstörning eller om andra runt omkring dig är oroliga för dig kan det vara viktigt att du tar reda på det. Du kan börja med att ta reda på så mycket som möjligt om ätstörningar och hur de behandlas. Det kan vara ett första steg mot att söka hjälp.

Börja prata med andra

Det finns olika föreningar på nätet som erbjuder stöd och hjälp via telefon, chatt eller mejl. Du kan också börja med att prata med en vän eller någon du litar på, så att du inte behöver vara ensam med det som är svårt. 

Om du har frågor kring anorexi, bulimi eller andra ätstörningar kan du kontakta Riksföreningen mot ätstörningar, Frisk och fri. De har lokala föreningar på flera orter och kan hjälpa dig att svara på frågor och hänvisa dig vidare. Du som identifierar dig som tjej och är mellan 10 och 25 år kan också mejla eller chatta med en volontär på Ätstörningszonen.

En annan förening som är kunnig inom både ätstörningar och självskadebeteende är SHEDO. På SHEDO.se kan du läsa mer, chatta eller mejla för att berätta och få stöd och hjälp. 

Våga prata om svåra känslor

Du är värd att må bra och känna dig nöjd med den du är. Det är viktigt att umgås med människor som bidrar till att du uppskattar och utvecklar dig själv. 

Att börja prata om det som du hållit för dig själv och skämts över kan kännas både svårt och som en befrielse. Du kan reagera på ett sätt som du inte förväntade dig. Alla reagerar olika, och det finns inget rätt sätt att känna på. 

Få nya perspektiv

När du börjar prata med andra kommer du automatiskt att börja tänka och känna annorlunda, eftersom du inte längre är ensam med dina tankar. Ofta har tankar på vikt, kropp och mat tagit överdrivet mycket plats. Kanske har du glömt vilka andra saker som du tycker är viktiga i livet? 

Genom att prata med andra kan du få nya, mer hälsosamma perspektiv än om du går ensam med dina funderingar. 

Ta reda på vad du behöver

Bilder av till synes perfekta kroppar i reklam och social medier kan öka pressen och göra att vi tappar kontakten med våra egna kroppar. När är jag egentligen hungrig? Får jag vara hungrig? Vad innebär det för just mig att må bra? Svaren på de frågorna kan ge dig insikter om vad du behöver för att må bra.

Du kan behöva lära dig mer om hälsosamma matvanor, träning och sömn, och vad kroppen behöver för att må bra. Du kan lära dig lita på din kropp och skilja på hungerkänslor och sötsug. Ibland kan avslappning och övningar i mindfulness hjälpa.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Sök vård så snart som möjligt om du tror att du har en ätstörning. Det viktigt att du får en ordentlig utredning för att få rätt hjälp. Ibland kan det finnas kroppsliga sjukdomar som ger symtom som liknar ätstörningar.

Om du är under 18 år

Du som är under 18 år kan kontakta en ungdomsmottagning , elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. På en del bup-mottagningar behöver du remiss från vårdcentralen.

Om du är över 18 år

Du som är 18 år eller äldre kan boka tid på en vårdcentral,  psykiatrisk mottagning eller på företagshälsovården om du jobbar. Du som är upp till 20-25 år kan också kontakta en ungdomsmottagning .

Åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar. Du som studerar kan kontakta studenthälsan, om problemen har med studierna eller högskolan att göra. 

Särskilda mottagningar

Allt fler landsting har speciella ätstörningsmottagningar. På några mottagningar behöver du få en remiss från elevhälsan eller vårdcentralen, men på flera ställen kan du själv ta kontakt.

Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in på e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden. Du kan också söka efter mottagningar här.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Där kan du även få hjälp med var du kan söka vård. När du kontaktar vården eller ringer 1177 kan du fråga vilka mottagningar som finns där du bor.

Pröva igen om hjälpen inte fungerade

Om du tidigare har fått hjälp någonstans men inte tycker att det fungerade, försök igen någon annanstans.

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid att innan det känns rätt att ta emot hjälp.

Fäll ihop

Vad beror ätstörningar på?

Vad beror ätstörningar på?

Du kan utveckla en ätstörning oavsett kroppsform och vikt. Du kan få en ätstörning oavsett kön och ålder.

Det är olika för olika personer varför de får ätstörningar. Nästan alltid beror det på flera saker. Det kan till exempel vara låg självkänsla, ett försök att kanalisera ångest eller en svårighet att sätta gränser för andras krav.

Det kan också handla om att kroppen känns annorlunda under eller efter puberteten, en graviditet eller att man gått upp i vikt och inte känner sig bekväm i sin kropp. Det kan handla om en reaktion på hur kroppen framställs i tv, tidningar, reklam och sociala medier. 

Snabb viktnedgång kan trigga

Det är vanligt att en ätstörning börjar med att du går ned mycket i vikt på kort tid. Kanske känner du en press på dig att vara lyckad och smal? Kanske vill du bevisa för dig själv eller någon annan att du kan bli smalare? 

I början kanske du får kommentarer som känns bra och uppmuntrande. Men i stället för att bli nöjd, fortsätter du att oroa dig för vad du äter eller försöker få mer kontroll över din kropp, och då ökar risken för att du får en ätstörning.

Längtan efter att bli nöjd

Om du har problem som känns svåra att lösa, kanske det känns som en lösning att förändra något annat, som din kropp. Du kanske känner en press på dig att vara perfekt och se bra ut, samtidigt som du ska prestera väl och lyckas i sociala sammanhang. Det blir en omöjlig uppgift. Då blir kontrollen över ätandet ett sätt att motverka känslan av maktlöshet. 

Medfödd känslighet

Vissa har en medfödd känslighet som gör att de lättare får ätstörningar om de följer en strikt diet eller äter dåligt. 

Kan hänga ihop med stress

Ätstörningar kan ibland bero på stress eller att det är jobbigt på något annat sätt i livet. De flesta som har ätstörningar mår dåligt på något sätt. Det är vanligt att vara nedstämd,  ha ångest eller tycka illa om sig själv.

Det kan också vara så att du är arg eller förvirrad och vill göra dig själv illa. Genom att förbjuda dig själv att äta skapas ett tvångsbeteende som liknar OCD-Tvångssyndrom. Ju mer du försöker undvika den maten som du förbjudit dig att äta, desto mer ökar suget efter just sådan mat.

Vanligt att må dåligt även på andra sätt

Ibland kan en person ha andra sjukdomar eller besvär utöver ätstörningen. Då kallas det för samsjuklighet. Det är till exempel vanligt att ha en depression samtidigt med en ätstörning. Andra exempel kan vara missbruk av alkohol eller droger, adhdbipolär sjukdom eller ett personlighetssyndrom som till exempel borderline

Genom att söka hjälp för ätstörningen kan du börja komma tillrätta även med dina andra problem.

Graviditet och amning

Även om du har varit fri från en ätstörning i flera år kan negativa tankar kring mat och den egna kroppen komma tillbaka under graviditeten eller efter att du fått barn. Då är det mycket viktigt att du får professionell hjälp tidigt. Läs mer om ätstörningar i samband med graviditet och amning.

Fäll ihop

Vad kan jag få för behandling?

Vad kan jag få för behandling?

Ju tidigare du kan få hjälp, desto lättare är det att bli bra. Du behöver börja förändra de tankar och beteenden som du har vant dig vid under tiden som du utvecklat ätstörningen.

Du kan behöva hjälp med att skapa en balans så att tankarna på mat, utseende och kroppen blir mindre, och du får plats med andra tankar och intressen. Du kan även behöva hjälp med att reda ut dina känslor och relationer till människor som står dig nära.

Viktigt att du är motiverad

Din egen motivation är en viktig drivkraft i behandlingen, och det är viktigt att du känner dig delaktig. Men många har blandade känslor inför att få behandling. I så fall blir ett viktigt första steg att prata om dessa känslor så du kan hitta styrka att förändra din situation.

Rädslan kan gå över

Det är vanligt att inte vilja ha hjälp om du är rädd för att tappa kontrollen och gå upp i vikt. Du kanske tänker att din ätstörning är en del av dig själv. Kanske känner du att ätstörningen har blivit ett slags trygghet.

Det kan kännas otäckt att påbörja en behandling, även om du vill bli av med problemen som ätstörningen innebär. Den rädslan brukar gå över när du påbörjar behandlingen, eller när du börjar känna dig trygg med din behandlande terapeut.

Olika behandlingar

Om du har ätstörningar behöver du ofta hjälp genom psykoterapi. Det finns många olika typer av terapier och behandlingar som används vid ätstörningar. Här följer en beskrivning av de vanligaste.

Familjeterapi

Det finns familjebaserad terapi utvecklad speciellt för personer med ätstörningar. Det är en terapiform som tar ett helhetsgrepp om matsituationerna i familjen.

Behandlingen fokuserar på matsituationerna och de psykologiska hinder som gör det svårt att äta på ett fungerande sätt. Behandlingen kan även omfatta andra problem i familjen. Familjeterapi har visat sig speciellt verksamt om den som har ätstörningen är ung och nyligen har blivit sjuk.

Det finns även om form av familjebehandling i grupp, där flera familjer träffas och terapeuten hjälper personerna att lära av varandra. Det kallas multi-family therapy.

Kognitiv beteendeterapi

I kognitiv beteendeterapi, KBT, träffar du terapeuten en gång per vecka, under cirka 10-20 veckor. Behandlingen utgår från dina behov och det går även att få en kortare eller längre behandling. Vid vissa former av KBT kan behandling via internet och appar hjälpa dig att ändra ditt ätmönster.

Psykodynamisk terapi

I psykodynamisk terapi träffar du en terapeut en eller flera gånger i veckan. Du pratar med terapeuten om dina besvär, dina relationer till andra människor och ditt liv i övrigt. Den här behandlingsformen kan hjälpa dig att förstå dina problem, och uttrycka dina känslor och behov gentemot omgivningen. Psykodynamisk terapi kan pågå under kortare eller längre tid. Från tio veckor upp till flera år.

Interpersonell psykoterapi

Interpersonell psykoterapi, IPT, är en korttidsterapi som har anpassats till en rad olika psykiska problem, till exempel ätstörningar. Behandlingen fokuserar på dina relationer till människor som är viktiga för dig. Terapin brukar bestå av cirka 12-16 träffar, men kan även pågå längre.

Kroppsinriktad behandling

Kroppsinriktad behandling innebär att du tillsammans med till exempel en fysioterapeut arbetar med kroppen och lär dig att förstå och acceptera dig själv och din kropp.

Behandlingsformer som används är rörelseträning, avspänningsövningar, kroppsterapi och dansterapi samt utbildning om kroppen. Du kan ibland få kroppsinriktad behandling som komplement till samtalsbehandling.

Psykopedagogik

Psykopedagogik handlar om att skaffa sig kunskap om hur ätstörningar fungerar och hur de påverkar dig. Psykopedagogiken ersätter inte psykoterapi, utan är ett komplement och verkar förebyggande så att man inte ska bli sjuk igen. Ofta bedrivs psykopedagogik i grupp eller med närstående eller familjemedlemmar. Du kan även få tillgång till psykopedagogik via nätet.

Dagvårdsbehandling

Dagvårdsbehandling innebär att du får behandling några timmar varje dag under en tidsperiod. Ofta får du dagvård i grupp, och får äta tillsammans med andra som får behandling på kliniken.

Ibland träffas en grupp och behandlare dagligen under några månaders tid. I andra grupper varvas träffarna med att alla är hemma någon eller några veckor för att mer självständigt träna på det som har övats i gruppen. Dagvårdsbehandlingen kan vara lite olika beroende på vad du har för symtom, din ålder och hur motiverad du är.

Inläggning på sjukhus

Ibland kan det bli nödvändigt att bli inlagd på sjukhus. Det kan behövas om det finns allvarliga risker för din fysiska hälsa, som om du till exempel har mycket låg kroppsvikt eller om du har gått ner mycket i vikt på kort tid.

Behandlingen kan vara olika för olika personer men oftast är du på sjukhus endast en kort och begränsad del av din behandling.

Behandling med läkemedel

Om du har besvär med till exempel smärta i magen eller uppkörd mage, finns det mediciner som stimulerar magsäckens rörelser.

Om du är deprimerad eller har ångest samtidigt som du har ätstörningar, finns det mediciner som kan vara till hjälp. Då kan du till exempel få sådana läkemedel som används vid depression.

Ibland kan du behöva annan behandling utöver ätstörningsbehandlingen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 11 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-02-03
Redaktör:

Emma Holmér, 1177 Vårdguiden

Granskare:

David Clinton, psykolog och psykoterapeut, Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge


Västernorrland
Tillägg uppdaterade:
2017-02-03