Ont i magen hos vuxna

Skriv ut (ca 12 sidor)

Du kan få ont i magen av många anledningar. Orsaken kan vara tydlig, till exempel vid matförgiftning eller mensvärk. Ibland är det svårare att veta vad det beror på, till exempel om besvären handlar om stress eller en sjukdom som är svår att upptäcka. Ofta går magont över av sig själv men ibland kan du behöva behandling.

Skriv ut

Den här texten vänder sig till vuxna som har ont i magen. Du kan också läsa om Ont i magen hos barn.

Ont i magen kan bero på många olika saker

Ont i magen kan bero på många olika saker

Begreppet magen används för att beskriva många olika saker. Det kan betyda magsäcken. Det kan också betyda det som brukar kallas mag-tarmkanalen som innefattar alla organ som har med matsmältningen att göra, till exempel levern, bukspottskörteln eller tarmarna.

Det kan också handla om andra kroppsdelar som finns mellan bäckenet och lungorna, som urinblåsan, njurarnaprostatan och livmodern och äggstockarna.

Ont i magen kan vara tecken på att du har fått en sjukdom. Det kan vara en sjukdom som kommer plötsligt eller så kan du ha mer långdragna besvär som pågår i flera veckor. Ibland kan du också ha besvär som förbättras och försämras periodvis under flera år, i så kallade skov.

Många gånger kan det vara svårt att hitta någon säker orsak till varför du har ont i magen. Ibland kan du ha jobbiga magbesvär, men där det varken syns på prover eller andra undersökningar. Exempel på det är IBS och funktionell dyspepsi.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Försök att ta reda på orsaken till att du får ont i magen. Ibland finns det en enkel förklaring och då kanske du kan få besvären att gå över genom att du förändrar vissa saker i din kost eller i din omgivning.

Råd för att undvika ont i magen:

  • Rör dig regelbundet. Gör träningsrörelser hemma eller gå en promenad varje dag.  Det är bra för att hålla tarmen igång.
  • Försök att leva ett regelbundet liv med bra och regelbundna matvanor, tillräckligt med rörelse och tillräckligt med sömn.
  • Använd kläder som sitter löst kring magen och inte klämmer åt.
  • Fundera över dina matvanor. Kan det onda ha att göra med vad du äter och dricker? Pröva med att utesluta den typ av mat som du misstänker kan orsaka besvären. Fundera också över situationen vid dina måltider. Är det lugnt eller stressigt? Försök att ta dig tid, slappna av, äta långsamt och tugga väl.
  • Du kan få ont i magen av vissa läkemedel. Om du tror att dina besvär orsakas av ett läkemedel, prata med en läkare om det finns alternativ till det läkemedel du använder.
  • Minska stressen i ditt liv.  Tänk över din livssituation. Kanske förvärras ditt magont av stress och oro? Försök att ta reda på vad eller vem i din omgivning som får dig att känna oro och stress. Kanske går det att förändra något som gör att stressen minskar? Det kan handla om att sänka kraven på dig själv, att dra ner på arbetstakten eller att minska umgänget med människor som påverkar hur du mår på ett negativt sätt.
  • Slappna av. Pröva med lugnande aktiviteter som mindfulness, meditation, andningsövningar eller en lugn promenad.
Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

De allra flesta som får ont i magen behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.

Sök vård på en vårdcentral om du har återkommande besvär eller långdragna besvär som har pågått i flera veckor.

Sök vård genast på en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Om det inte går, sök vård på en akutmottagning om du

  • plötsligt får mycket ont i magen
  • kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod
  • har svart eller blodig avföring
  • har ont efter ett slag i magen.

Ring 1177 om du vill ha hjälp att bedöma dina symtom.

Ring 112 om du har ont i magen och samtidigt börjar bli yr, matt eller svimmar.

Fäll ihop

Plötsligt ont i magen

Plötsligt ont i magen

Om du plötsligt får ont i magen kan det till exempel bero på magsjuka, blindtarmsinflammation eller njursten.  

Magsjuka

De flesta människor får en eller flera gånger i livet magsjuka. När du är magsjuk mår du illa och har ont i magen. Det är också vanligt att kräkas och att ha diarré. Du kan även få feber och muskelvärk. Ofta mår du mycket dåligt under en eller ett par dagar.

Blindtarmsinflammation

Blindtarmsinflammation brukar börja med att du mår illa och har dålig aptit. Du kan ha en känsla av obehag och värk mitt i magen och det känns ömt runt naveln. Efter några timmar brukar besvären ändras. Då får du i stället mycket ont till höger i nedre delen av magen. Efter något dygn kan du få feber.

Njursten

Så kallade njurstenar kan fastna i urinledaren och hindra urinen från att rinna förbi. Då kan du få intensiva smärtor i sidan. Smärtorna kommer och går. Det onda kan också stråla ut mot ryggen eller ljumsken. Du kan även känna en mer dov, molande värk i sidan. Ofta mår du illa och känner dig uppblåst i magen. Ibland gör det mindre ont när du rör på sig. Ibland kan du se lite blod i urinen.

Gallsten

Gallstensbesvär ger en intensiv och skärande smärta under revbenen på höger sida. Smärtan kommer i intervaller efter att du har ätit, speciellt om du har ätit fet mat. Ibland kan smärtan stråla bakåt mot ryggen och upp mot höger axel. Det är också vanligt att må illa och att kräkas. Gallblåsan kan också bli inflammerad. Då får du ofta en molande värk och det kan kännas ömt om du rör vid revbenen på höger sida. Du kan även få frossa och feber.

Brustet magsår

Magsår innebär att du har fått ett sår i slemhinnan antingen i magsäcken eller i tolvfingertarmen. Ibland kan ett magsår brista, även om det är ovanligt. Då får du plötsligt mycket ont i magens övre del som blir öm vid beröring. Det onda känns hela tiden och det är vanligt att du vill ligga stilla och inte röra dig. Ibland kan smärtorna stråla ut i ryggen.

Ett magsår kan brista utan att du har haft några tidigare besvär.

Inflammation i bukspottkörteln

Bukspottkörteln sitter långt bak i magen, framför ryggraden. Vid så kallad akut inflammation i bukspottkörteln, pankreatit, kan du ha mycket ont högt upp i mitten av magen. Då känns smärtan ofta även ut i ryggen mellan skulderbladen. Du kan också få feber. Besvären kan vara lindriga men ofta gör det så ont att du blir blek och kallsvettig och har svårt att vara stilla. Det är också vanligt att må illa och kräkas och att få svullen mage vid bukspottkörtelinflammation.

Förstoppning

Vid förstoppning har du svårt att bajsa, och bajset kan bli hårt och trögt. Förutom att det gör ont i magen, känner du dig ofta uppspänd när du är förstoppad. Du kan också må illa. Förstoppning kan ge både plötsliga och mer långvariga besvär.

Tarmvred

Det finns två sorters tarmvred. De brukar kallas tarmhinder och stillastående tarm.

Tarmhinder innebär att något hindrar tarminnehållet från att röra sig framåt i tarmen. Då får du ont i magen i intervaller i takt med att tarmen försöker pressa sitt innehåll förbi hindret. Då är det vanligt att må illa och kräkas. Kräkningarna kan ibland likna avföring.

Om du har stillastående tarm har tarmrörelserna stannat av. Då brukar magen bli uppspänd och gasfylld, eftersom varken gasen eller bajset kan passera nedåt.

Pulsåderbråck i magen

Pulsåderbråck i magen kallas också bukaortaaneurysm. Du kan ha ett bråck länge utan att ha besvär av det, men om bråcket brister får du ofta plötsligt mycket ont. Smärtorna sitter ofta i magens vänstra sida och strålar ut i ryggen. På grund av blödningen från stora kroppspulsådern kommer du samtidigt i medicinsk chock. Då blir du blek, kallsvettig, får hög puls och kanske svimmar.

Blodpropp i tarmarnas blodkärl

En blodpropp i tarmarna ger kraftiga smärtor som känns i hela magen. Du blir även illamående, känner dig uppspänd och får diarré som ibland kan vara blodig. En tid innan du blir sjuk kan du ha haft lite ont i magen, framför allt i samband med att du har ätit.

Fäll ihop

Ont i magen under lång tid

Ont i magen under lång tid

Ont i magen som har pågått under en längre tid kan till exempel bero på stress, magkatarr, dyspepsi eller att du inte tål en viss typ av mat. En längre tid betyder flera veckor.

Du kan få ont i magen av stress

Det är vanligt att få besvär i magen om du känner dig stressad, har en svår livssituation eller genomgår en kris. Stress kan ge smärtor i magen och även förstoppning eller diarré. Besvären beror oftast på stressen i sig och inte på att det är något fel i din mage. Rökning, alkohol och vissa läkemedel kan göra att du får mer besvär.

Dyspepsi - känslig mage

Dyspepsi innebär att du har en känslig mage. Ofta har du ont eller känner obehag upptill i magen i samband med att du äter. Du kan också känna ett hungersug i den så kallade maggropen under bröstbenet. Det är också vanligt att du blir mätt snabbt, känner dig uppspänd i magen, mår illa och har lättare halsbränna eller sura uppstötningar. Det är ovanligt att besvären beror på något allvarligt.

Gastrit

Om du har gastrit är magsäckens slemhinna inflammerad. De besvär du får i samband med gastrit liknar dem du har vid magsår eller dyspepsi. Värken är ofta sugande eller molande mitt i magen eller högt upp mellan revbensbågarna. Du mår också ofta illa eller har en brännande känsla bakom bröstbenet.

Magsår

Magsår innebär att du har fått ett sår i slemhinnan antingen i magsäcken eller i tolvfingertarmen. Olika personer har olika besvär av magsår. Vissa får till exempel mer besvär när de äter, andra mindre. Men det är vanligt att det gör ont på en viss plats i övre delen av magen. Det är också vanligt att du har perioder med besvär under flera veckor och är besvärsfri mellan perioderna. Du kan också må illa och snabbt bli mätt.

Halsbränna

Om du har halsbränna kommer magsaft upp i matstrupen. Det beror på att den övre magmunnen inte sluter riktigt tätt utan släpper igenom en del magsaft från magsäcken upp till matstrupen. Du kan få sura uppstötningar när du har halsbränna. Du kan också få en brännande känsla, ont bakom bröstbenet eller ont mitt i övre delen av magen.

IBS - känslig tarm

IBS innebär att du har olika besvär som har att göra med mag-tarmkanalen. Det är vanligt att ha ont i magen och att smärtorna går över när du har bajsat. Om du har IBS brukar du omväxlande ha förstoppning och diarré. Det är också vanligt att ha för mycket gaser. IBS är inte allvarligt, men kan kännas mycket besvärligt. Besvären kan komma och gå perioder.

Inflammatorisk tarmsjukdom

Crohns sjukdom och ulcerös kolit tillhör en grupp sjukdomar som har samlingsnamnet inflammatorisk tarmsjukdom. Om du har dessa sjukdomar är det vanligt att du har ont i magen, diarré, blod i avföringen, går ner i vikt och känner dig trött. Ofta har du så kallade skov, det vill säga att du mår bättre under vissa perioder och sedan kommer besvären tillbaka.

Infekterade tarmfickor

Om du har infekterade tarmfickor är det vanligt att du får ont i nedre delen av magen, ofta på vänster sida. Du kan också få feber, bli hård i magen eller lös i magen. Det är också vanligt att du känner dig uppblåst i magen.

Urinvägsinfektion

Du som har urinvägsinfektion kan ha en dov och molande värk i magen. Det svider ofta när du kissar och du behöver kissa ofta. Urinen kan vara mörkare än normalt och ibland kan den också lukta illa. Det kan komma lite blod i urinen och du kan känna dig lite småfrusen. Om infektionen sprider sig till njurarna kan du få ont i ryggen, feber och frossa och känna dig sjuk.

Laktosintolerans

Du som är laktosintolerant har för lite av enzymet laktas som behövs för att bryta ned mjölksocker. Vid laktosintolerans är det vanligt med gaser i magen, diarré, magknip och uppsvälld mage när du har ätit eller druckit mjölkprodukter.

Glutenintolerans

Glutenintolerans innebär att du inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Du som har glutenintolerans kan känna dig trött, ha diarré, gaser och buller i magen och gå ner i vikt. Det är också vanligt att få blåsor i munnen och värk i skelettet. Du kan ha glutenintolerans utan att veta om det.

Besvären brukar gå över om du undviker att äta sådant som innehåller gluten.

Läkemedel

Både receptbelagda och receptfria läkemedel kan ge ont i magen. Det gäller till exempel antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID. Exempel på NSAID är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet acetylsalicylsyra som till exempel Treo och Aspirin, läkemedel som innehåller naproxen som till exempel Pronaxen och Naproxen och läkemedel som innehåller ibuprofen som till exempel Ipren och Ibumetin. Du som äter mediciner kan fråga en läkare eller få information på ett apotek om vilka läkemedel som kan vara orsaken till att du har ont i magen.

Cancer i magen

Du kan få en cancersjukdom i magen. Därför bör du alltid söka vård om du har ont i magen en längre tid, särskilt om du samtidigt är trött, har sämre aptit och går ner i vikt.

Fäll ihop

Gynekologiska besvär som kan ge magont

Gynekologiska besvär som kan ge magont

Ibland kan ont i magen bero på gynekologiska besvär såsom mensvärk eller endometrios.

Mensvärk

Mensvärk kan göra ont i nedre delen av magen eller ryggen. Du kan även bli yr och illamående.

Det vanligaste är att det gör ont omedelbart innan blödningen sätter igång. Du kan också få ont i magen när du har ägglossning, den brukar inträffa ungefär mittemellan menstruationerna.

Endometrios

Endometrios innebär att det finns livmoderslemhinna utanför livmodern. Denna blöder vid mens och orsakar då en inflammation. Om du har endometrios är det vanligt att du får mycket ont när du har mens. Du kan också ha ont vid andra tillfällen.  Det är vanligt att smärtan sitter som ett band över bäckenet. Det kan kännas som att den strålar ut i korsryggen eller ner i benen. Du kan också få ont när du har sex och när du bajsar eller kissar. En del får inga besvär alls.

Äggledarinflammation

Om du har äggledarinflammation svullnar äggledarna och gör ont. Äggledarinflammation beror på att du har fått en infektion som till exempel gonorré eller klamydia i ena eller i båda äggledarna. Du kan ha en äggledarinflammation utan att ha några besvär, men det är vanligt att du har mer flytningar än vanligt, ont magen eller upplever en tyngdkänsla i underlivet. Du kan också få feber och känna dig trött.

Muskelknutor i livmodern

Det kan bildas knutor i livmoderns muskelvävnad. Dessa kallas även myom. Du som har myom får ofta stora mensblödningar. Det är också vanligt att känna tyngdkänsla i underlivet och att det gör väldigt ont när du har mens.

Livmoderhalscancer

Livmoderhalscancer som har spridit sig utanför livmodern kan göra ont på ett sätt som påminner om mensvärk.

Äggstockscancer

Symtomen vid äggstockscancer är ofta otydliga. Diffus magvärk och en känsla av svullnad i magen kan vara första tecknet. Andra symtom kan vara att du behöver kissa ofta, att det trycker mot ändtarmen, förändrade flytningar från underlivet, en knöl eller ojämnhet i magen, eller att du känner dig mycket trött och går ned mycket i vikt.

Utomkvedshavandeskap

Utomkvedshavandeskap innebär att du har fått en graviditet utanför livmodern. Vid utomkvedshavandeskap är det vanligt att få blödningar i graviditetsvecka fem eller sex. Samtidigt får du också mycket ont i magen, ofta långt ner eller i ena sidan. Om äggledaren brister kan du få en större blödning i magen. Då kan du bli livshotande sjuk. Du får mycket ont och blir samtidigt yr, kallsvettig och känner dig svimfärdig.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Vid en undersökning är det viktigt att du beskriver besvären så noga som möjligt. Det gör det lättare för läkaren att hitta orsaken till besvären.

Förbered dig på att berätta

  • var i magen du har ont, så exakt som möjligt
  • hur smärtan känns, använd till exempel ord som molande, svidande, värkande, huggande eller knivskarp
  • om det gör ont hela tiden eller om det kommer och går. Har du till exempel sett något samband med något du äter, att du äter, att du inte äter, stress eller läkemedel
  • om det finns något som gör smärtan bättre eller sämre, till exempel mat, rörelser eller djupandning
  • om du har andra besvär, till exempel illamående eller sura uppstötningar
  • om hur det hela började och om besvären har blivit bättre eller sämre sedan dess.

Du som har mens får även svara på frågor om den, till exempel när du hade mens senast.

Undersökning av magen

Läkaren undersöker dig genom att känna på din mage.  Det underlättar om du försöker vara så avslappnad som möjligt. Det är också bra att berätta hur det känns när läkaren klämmer på olika ställen. Ibland knackar läkaren på buken med sina fingrar eller lyssnar på den med stetoskop. Läkaren brukar också känna i ändtarmen med ett finger efter att ha smort in handsken med lite glidmedel.

Oftast räcker dessa enkla undersökningar för att läkaren ska kunna se vad besvären beror på.

Andra undersökningar

Ibland måste läkaren gå vidare i utredningen med mer avancerade undersökningar.

Provtagning

Ibland får du lämna prover. Det finns inget enskilt prov som ger svar på vad besvären beror på, utan läkaren tar flera prover utifrån vad hen tror att besvären kan bero på. Du kan till exempel få lämna blodprov, urinprov eller avföringsprov.

Gastroskopi, koloskopi och rektoskopi

När du får genomgå en gastroskopi eller koloskopi används ett flexibelt instrument som antingen förs in genom munnen och matstrupen till magsäcken och första delen av tolvfingertarmen, eller genom ändtarmen till tjocktarmen. Instrumentet överför bilder från tarmen som läkaren kan se på en skärm. Rektoskopi innebär att läkaren för upp ett plaströr som är ungefär lika tjockt som en tumme i ändtarmen. Därigenom kan läkaren se förändringar i ändtarmens slemhinna. Läkaren kan även ta små vävnadsprover från slemhinnan med hjälp av en liten tång. Proverna undersöks sedan i mikroskop.

Undersökningen kan göra ont eller vara obehaglig just när instrumentet förs in, men om det behövs får du avslappnande och smärtstillande mediciner.

Ultraljud

Ultraljudsundersökning brukar framför allt användas om läkaren misstänker att du har problem med njurarna, gallblåsan eller levern. Ultraljud fungerar ungefär som ett ekolod. Ljudvågor skickas iväg och studsar mot det organ som undersöks. Det eko som uppstår omvandlas till en bild på en skärm.

Röntgen och andra bildundersökningar

Röntgen används ofta för att undersöka magen. Då används ofta kontrastmedel. Ibland får du dricka kontrastmedlet och ibland sprutas kontrastmedlet in i blodet. Du kan också få göra en datortomografi eller magnetkameraundersökning.

Gynekologisk undersökning

Ibland kan du behöva göra en gynekologisk undersökning. Då undersöker en läkare eller en barnmorska inre delen av livmoderhalsen, livmoderkroppen, äggledarna och äggstockarna. Läkaren eller barnmorskan har en plasthandske på ena handen med glidmedel på fingrarna. Därefter för hen in pekfinger och långfinger i slidan och lägger den andra handen ovanpå på magen. Då kan hen känna på de inre organen och bedöma storlek, form och eventuell ömhet eller smärta. En annan, mindre vanlig undersökning av de inre organen, innebär att läkaren eller barnmorskan känner på livmoderns baksida och längs bäckenets väggar. Ibland görs även en ultraljudsundersökning vid samma tillfälle.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Behandlingen vid ont i magen varierar mycket. Det beror helt på vad som orsakat besvären. Ibland kan du behandla dig själv och ibland behöver du medicin. I vissa fall kan du behöva opereras.

Behandling med läkemedel

Ibland kan du ta receptfria läkemedel när du har ont i magen. Det kan till exempel vara om du har besvär av magsaft som kommer upp i matstrupen, IBS, känslig tarm eller mensvärk. På apoteket kan du få råd om vilka receptfria läkemedel som kan vara bra när du har besvär från magen.

Ibland kan du få läkemedel utskrivna på recept av en läkare. Du kan till exempel behöva antibiotika om du har äggledarinflammation eller urinvägsinfektion. Du kan behöva läkemedel mot trög eller lös mage om du har IBS, eller läkemedel som har en kramplösande och lugnande effekt på tarmen.

Vid njursten eller gallsten kan du behöva ta smärtstillande och antiinflammatoriska mediciner.

Du som har en inflammatorisk tarmsjukdom brukar få ta läkemedel under de perioder du har besvär. Du kan också få kortison eller andra inflammationshämmande läkemedel, antibiotika, och ibland även läkemedel som hämmar celldelningen.

Ibland behöver du få vätska och näring direkt genom blodet för att mag-tarmkanalen ska få vila en tid, till exempel om du har inflammerade tarmfickor eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Behandling genom operation

Ibland kan du behöva opereras. Det gäller till exempel om behandling med läkemedel eller ändring av kosten inte har hjälpt vid till exempel njursten, gallsten, inflammatorisk magsjukdom, inflammerade tarmfickor, eller muskelknutor i livmodern.

Cancer i magen kan också behandlas med operation eller cellhämmande läkemedel, så kallade cytostatika. Cancer kan också behandlas med en kombination av dessa.

Du kan också behöva opereras akut, till exempel om du har blindtarmsinflammation, brustet magsår, utomkvedshavandeskap, tarmhinder, blodpropp i tarmarnas blodkärl eller ett större pulsåderbråck i magen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 12 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-12-01
Redaktör:

Johanna Brydolf, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anders Hyltander, kirurg, Östra sjukhuset, Göteborg.