Allergi innebär att kroppens immunförsvar överreagerar på ett ämne. Om man har matallergi reagerar man på något eller några ämnen i mat och måste undvika dem för att inte få olika slags allergiska reaktioner.
Vad händer i kroppen när man får allergi?
Den vanligaste orsaken till att man får matallergi är att immunförsvaret bildar så kallade antikroppar mot ett ämne. Ämnen som stimulerar bildningen av antikroppar kallas allergen och är alltid proteiner.
Första gången man kommer i kontakt med proteinet får man ingen allergisk reaktion, eftersom det ännu inte har bildats några antikroppar. Men för till exempel spädbarn kan den lilla mängd komjölksprotein som kommer över i modersmjölken när barnet ammas vara tillräcklig för att det ska börja bildas antikroppar. Barnet kan därför reagera allergiskt när det senare äter eller dricker någon mjölkprodukt.
När man får en allergisk reaktion frigörs olika retande ämnen, till exempel histamin, i kroppen. Ämnena gör att huden och slemhinnorna i till exempel munnen och tarmarna rodnar och svullnar. Man blir svullen och kan få klåda, till exempel i munnen, halsen eller på huden. Man kan också bilda mer slem i luftrören.
Olika typer av allergi
Det finns olika typer av allergi. IgE-förmedlad allergi beror på att man reagerar genom att immunförsvaret bildar antikroppar mot ett protein i maten. IgE betyder immunglobulin E. Icke IgE-medierad allergi är en annan typ av allergi. Den beror också på att immunförsvaret reagerar, men på annat sätt än genom att bilda IgE-antikroppar.
Ett barn som har IgE-medierad allergi brukar få symtom mycket snart eller senast två timmar efter att det har ätit något det inte tål. Den icke IgE-medierade allergin ger ofta smygande symtom som kan komma efter några timmar eller flera dygn. Att det tar så lång tid innan den allergiska reaktionen kommer gör det svårare att koppla den till något man ätit.
Varför blir man allergisk?
Risken för att barn ska bli allergiska ökar om en eller båda föräldrarna har allergi, men många får besvär utan att någon i familjen är allergisk. Varför en del barn får allergi är oklart, men risken att få allergier uppstår troligen redan i fosterstadiet och under de första levnadsåren.
Hur vanligt är matallergi?
Allt fler barn blir allergiska, men det är inte klarlagt att det är just matallergierna som ökar. Även om allergi mot vissa livsmedel, till exempel mot jordnötter, har ökat de senaste åren så har andra matallergier, till exempel mot fisk, minskat.
Ungefär 2 av 100 barn under ett år är allergiska mot mjölk eller ägg. Andelen allergiska barn ökar med åldern, och omkring 6 av 100 förskolebarn och yngre skolbarn har matallergi. Bland tonåringar är ungefär 15 av 100 allergiska mot livsmedel. Det beror på att tonåringar oftare än yngre barn har en pollenallergi som även kan göra att de blir allergiska mot livsmedel.
Vissa barn är allergiska mot många livsmedel
Barn som har allergi mot flera olika livsmedel kan få svårigheter att växa eftersom det är flera näringsrika livsmedel som de inte kan äta. Därför är det mycket viktigt att barnen får annan näringsrik mat i stället. De ska inte avstå från att äta någon mat "för säkerhets skull".
Det är skillnad på allergi och överkänslighet
Allergi och överkänslighet är inte samma sak. Överkänslighet mot olika livsmedel kan ge liknande besvär som allergi, men det är inte immunförsvaret som reagerar. Överkänslighet kan ge besvär från huden och från magen och tarmen. Ett exempel på överkänslighet är laktosintolerans, som innebär att tarmens enzymer inte kan bryta ner mjölksocker. Ett annat exempel är att barn kan reagera på ämnen som finns i tomater eller röda bär. Det beror på att livsmedlet innehåller ämnen som kan reta huden, magen och tarmen och orsaka eller förvärra eksem och andra hudbesvär.
Överkänslighet kan bero på många olika saker och ibland är orsaken oklar. Det är ovanligt att blodprover kan visa att barnet är överkänsligt. Man testar i stället om barnet är överkänsligt genom att det får äta små mängder av mat som tidigare har orsakat besvär. Testet kallas provokation.
Vilka får matallergi och när?
Allergier eller överkänslighet mot mat är vanligare hos barn än hos vuxna. De flesta blir av med sina allergier före sju års ålder. Det gäller framför allt allergi mot mjölk och ägg, som är de vanligaste matallergierna. Många matallergier, bland annat mot mjölk och ägg, brukar gå över innan man blir vuxen. Andra, till exempel nöt- och jordnötsallergi, stannar oftast kvar livet ut.
Allergi mot mjölk och ägg vanligast
Den mat som oftast gör småbarn allergiska är mjölk och ägg. Yngre skolbarn som får allergiska besvär reagerar oftast på jordnötter eller nötter, till exempel hasselnötter, valnötter och cashewnötter. Även andra livsmedel som innehåller proteiner kan orsaka matallergi, men det är inte lika vanligt.
Barn som reagerar på komjölk är oftast allergiska mot mjölkproteinet och har då komjölksallergi. Barnet kan reagera med symtom från hela kroppen, men vanligast är besvär från magen och tarmen eller hudbesvär. Komjölksallergi är den vanligaste orsaken till att småbarn inte tål komjölk. Laktosintolerans, som beror på att man är överkänslig mot mjölksockret, laktosen, är mycket ovanligt bland småbarn.
Barns reaktioner på allergen varierar
Ett barn kan få en kraftigare allergisk reaktion på livsmedel om det har en infektion i kroppen. Reaktionen kan också bli kraftigare om barnet redan har en annan allergisk reaktion, till exempel pollenallergi under pollensäsongen. En annan orsak till att barnet reagerar kraftigare än vanligt är att det har ansträngt sig, till exempel genom att springa mycket, efter att ha ätit mat som det inte tål.
Hur mycket av maten som barnet får i sig har också betydelse, en större mängd ger ofta en svårare reaktion. En del barn reagerar starkt även om de bara får i sig mycket lite allergen. Andra kan äta betydligt mer och kanske bara får hudutslag. Det är oklart varför det är så här.
Korsreaktioner mellan livsmedel och andra allergier
Om man har andra allergier, till exempel pollenallergi, kan man också reagera på frukter, grönsaker och nötter. Man har då i första hand blivit allergisk mot pollen och sedan även fått besvär av livsmedlen. Det kallas korsreaktion och beror på att vissa ämnen i livsmedlet liknar det ämne man är allergisk mot.
Vid en korsreaktion kliar det oftast i munnen och halsen. Ibland kan läpparna och munnen svullna. Symtomen märks ofta direkt efter att man har ätit livsmedlet. Man brukar tåla grönsakerna och frukterna om man tillagar dem. Det beror på att allergenerna i frukt och grönsaker förstörs av värme. Detta gäller inte selleri och nötter.
Man behöver inte korsreagera mot flera olika livsmedel och en del får inga korsreaktioner alls. Det finns ingen anledning för ett barn med exempelvis björkpollenallergi att i förebyggande syfte undvika att äta till exempel stenfrukter, det vill säga frukter som innehåller en enda kärna.
Några vanliga korsreaktioner vid pollenallergi
- Det vanligaste om man är allergisk mot björkpollen är att man också reagerar på äpple, päron och stenfrukter som persika, körsbär, plommon och aprikos. Även nötter, mandel, jordnötter, kiwi, potatis och morot kan orsaka korsreaktioner med björkpollen.
- Om man är allergisk mot gräspollen kan man reagera på vete, tomat och melon.
- Har man allergi mot gråbopollen kan man få besvär av selleri, persilja, koriander, kamomill, morot, vitlök, curry, paprika, fänkål, solrosfrö, kummin, anis och andra korgblommiga växter.
- Om man är allergisk mot latex (gummi) kan man även reagera på avokado, tomat, banan, kastanj, kiwi, nektarin, körsbär, plommon, persika, ananas, passionsfrukt, papaya, melon och potatis. Dessutom kan man reagera på den vätska som frigörs när blad knäcks på krukväxten benjaminfikus.
Förutom korsreaktioner med pollen och latex kan man ha korsreaktioner mellan olika livsmedel, till exempel mellan olika skaldjur. Man kan även ha korsreaktioner mellan baljväxter som jordnötter, sojabönor, ärtor, bönor och lupiner, men det är ovanligt.
Växer matallergier bort?
Barns allergier mot mat försvinner ofta med åldern. De flesta barn som har haft komjölksallergi tål mjölk igen när de är i treårsåldern. Barn som är allergiska mot ägg blir oftast av med den när de är i sexårsåldern.
När det gäller allergier mot andra livsmedel är det inte klarlagt när eller hur ofta barn växer ifrån dem. Undersökningar har visat att barn med många olika matallergier oftare har kvar sina besvär under längre tid än barn som är allergiska mot ett eller två livsmedel.
Barn och tonåringar som är pollenallergiska kan få besvär med klåda i munnen av vissa frukter och grönsaker. Det kallas korsreaktion. Får man en korsreaktion brukar den hålla i sig under den tid man är pollenallergisk.
Kan man bota eller förebygga allergi?
Det går troligen inte att förebygga matallergi och inte heller att bota den med läkemedel.
Forskning har visat att man kan minska risken för att barnet ska bli allergiskt genom att
- undvika tobaksrök under graviditeten och i barnets miljö
- ha bra ventilation hemma.
Det finns inga vetenskapliga belägg för att barnet skyddas från allergier genom att mamman låter bli att äta vissa livsmedel under graviditeten. Det är oklart om amning skyddar barn mot allergier. Studier har visat olika resultat.