Magsjuka – diarré och kräkningar

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Det finns många typer av magsjuka som antingen beror på virus eller bakterier. Vinterkräksjuka till exempel beror på virus medan den vanligaste bakterien, som orsakar magsjuka, är campylobacter.

Magsjuka smittar ofta lätt och kan innebära att människor som varit i nära kontakt med varandra blir sjuka, till exempel i en familj eller i en förskolegrupp. I regel blir man smittad av dryck eller mat som hanterats på ett felaktigt sätt. Ofta är det mat som har tillagats vid för låg temperatur. Men vissa sjukdomar, framförallt vinterkräksjukan, smittar även vid direktkontakt från person till person. Eftersom magsjuka oftast sprids via avföring är det viktigt att tvätta händerna efter varje toalettbesök så att inte smittan sprids till andra.

Vanlig magsjuka kan komma snabbt och går oftast över inom ett par dagar. För de allra flesta är magsjuka en ofarlig sjukdom trots att man kan ha svåra besvär och känna sig väldigt trött.

Behandling

Eftersom diarré gör att man förlorar vätska är det viktigt att dricka mycket. Man bör dricka ofta och lite i taget. Om små barn har kräkningar och diarréer är det extra viktigt att de får i sig vätska.

Så snart man känner sig bättre och kan börja äta igen går det bra att pröva vanlig mat direkt.

När ska man söka vård?

Man ska kontakta en vårdcentral eller ringa sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, om man har symtom på magsjuka och inte får behålla någon dryck utan riskerar att få vätskebrist i kroppen.

Man ska också kontakta vården om man har symtom på magsjuka och

  • är mycket trött och svag
  • har blodiga diarréer
  • har hög feber och fryser
  • har svåra magsmärtor eller återkommande kräkningar
  • tar medicin på grund av någon allvarlig sjukdom.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, för att få råd.

Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Orsaken är ofta en virusinfektion

Typiskt för vanlig magsjuka är att besvären kommer snabbt och sedan går över inom ett par dagar. Man får besvär som illamående, kräkningar, diarré, ont i magen och ibland feber och muskelvärk.

Magsjukan smittar lätt och ofta drabbas flera i familjen eller i bekantskapskretsen. Men magsjuka kan också orsakas av att man har ätit mat som blivit dålig.

I Sverige beror magsjuka oftast på en virusinfektion, till exempel Calicivirus som ger vinterkräksjukan.

Ibland används ordet maginfluensa i stället för magsjuka. Men vanlig influensa är en virusinfektion som främst ger feber och symtom i luftvägarna.

För det mesta ofarligt

För de allra flesta är magsjuka en ofarlig sjukdom trots att besvären kan vara mycket kraftiga och göra att man känner sig väldigt trött och tagen. Oftast räcker det att dricka mycket och att vila. Men om man har sämre motståndskraft kan magsjuka vara allvarligt. Det gäller främst spädbarn, gamla och personer som har någon allvarlig sjukdom.

Andra orsaker till besvären

Man kan också få besvär som kräkningar, diarréer och magsmärtor utan att det är magsjuka. Till exempel kan en svår psykisk chock orsaka illamående och kräkningar. Man kan även få dessa besvär vid en rad andra sjukdomar som inte är infektioner.

När bör man söka hjälp?

Man bör kontakta vårdcentral eller sjukhus om man har symtom på magsjuka och inte får behålla någon dryck utan riskerar att få vätskebrist i kroppen. Man ska också kontakta vården om man känner sig mycket trött och dålig. Har man blodiga diarréer, hög feber och fryser eller om man har kraftiga magsmärtor eller ihållande kräkningar ska man också söka vård.

Läs mer om när man bör söka hjälp i nästa kapitel Diagnos och vård.

Vätskebalansen rubbas

Varje dygn får en frisk person ner ungefär två till tre liter vätska i tarmen från mat och dryck. Varje dygn bildas dessutom sex till sju liter vätska i mag-tarmkanalen från spottkörtlar, magsäck, bukspottkörtel, galla och tunntarm. Större delen av vätskan sugs upp av tarmväggen längre ner i tunntarmen och går därefter ut i blodet. En till två liter går över i tjocktarmen och tas upp där. Ut med avföringen kommer bara en till två deciliter per dygn.

Om man får en infektion i tarmen påverkas slemhinnorna. Det kan då bildas mer vätska än vanligt. Mängden vätska ökar också av att tarmen inte förmår ta upp lika mycket vätska som den brukar. Detta leder till diarréer som kan göra att vätskebalansen rubbas.

Stört försvar ökar risken

I munnen finns proteiner som skyddar mot infektioner. Även saltsyran i magsäcken, gallsalter och bukspott skyddar mot infektioner. I tarmen finns dessutom ett lokalt infektionsförsvar där celler från immunsystemet medverkar. Dessa olika försvar kan störas och då ökar risken för infektioner som gör att man blir magsjuk.

I tarmen finns också bakterier som skyddar mot farliga infektioner. Om den normala bakteriefloran rubbas, till exempel om man tar antibiotika kan bakterier som gör att man blir magsjuk öka i antal och orsaka besvär.

Virusinfektioner vanliga under vinterhalvåret

När virus orsakar magsjuka skadas celler i tunntarmens slemhinna, i det ytliga tarmluddet. När viruset skadar cellerna försämras upptaget av vätska från tarmen vilket i sin tur orsakar kräkningarna och diarréerna. Den här typen av infektioner är vanligast under vinterhalvåret när smittspridningen ökar av att människor lever tätare tillsammans inomhus.

Calicivirus – vinterkräksjukan

Så kallade calicivirus är en av de vanligaste orsakerna till magsjuka i Sverige. Calici är samlingsnamnet på en grupp virus som är mycket smittsamma. Det räcker med 10 till 100 virus för att bli smittad. I en enda droppe från kräkning eller avföring kan det finnas miljoner. Sjukdomen kallas också vinterkräksjukan.

Calicivirus sprids oftast från människa till människa via smittad, kall mat. Smittan kan även spridas via direktkontakt eller via dryck, till exempel om någon som är smittad hanterar drycken. Om man kräks häftigt kan smittan spridas genom luften i form av små droppar. Calicivirus drabbar alla åldersgrupper, men framför allt äldre barn och vuxna. Barn drabbas mest av kräkningar och vuxna av diarré. För att förebygga smitta är det viktigt med god hygien, framför allt att tvätta händerna ofta och noga när man varit på toaletten.

Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från det att man smittats till att man blir sjuk, är en till två dagar. Symtomen är häftiga kräkningar, diarré, ont i magen, måttlig feber, huvudvärk och muskelvärk. Man kan känna sig riktigt sjuk och dålig. Under sjukdomstiden bör man se till att dricka mycket och ersätta den vätska man förlorar.

Besvären brukar hålla i sig i ett till två dygn, ibland något dygn längre. Man brukar oftast inte smitta längre när två dygn har gått efter det att besvären har försvunnit. Men ibland kan man smitta andra personer upp till tre veckor efter det att man blivit frisk igen.

Om man haft sjukdomen blir man immun under en kort tid, men det är vanligt att man blir sjuk igen vid ny smitta. Symtomen kan variera från gång till gång. Man kan få kraftiga symtom ena gången och kanske uteblir de helt en annan gång. Vissa personer får aldrig vinterskräksjuka även om de blir smittade vid upprepade tillfällen. Det beror troligtvis på en medfödd motståndskraft.

Calicivirus är ofta orsaken till utbrott av magsjuka på olika institutioner, till exempel på vårdhem eller sjukhus.

Rotavirus drabbar främst små barn

Rotavirus är en annan vanlig orsak till magsjuka i Sverige. Rotavirus drabbar i första hand små barn, och är den vanligaste orsaken till magsjuka hos barn som är mellan sex månader och två år. Vissa typer av rotavirus drabbar även vuxna. Viruset smittar lätt. Från det att man blir smittad till att man blir sjuk tar det en till tre dagar. Ofta börjar besvären med kräkningar och sedan, efter ett par dagar, vattentunn diarré och måttlig feber. Man kan även känna sig förkyld. Efter fyra till sex dagar brukar besvären gå över. Hos nyfödda och vuxna brukar infektionen inte orsaka några större besvär, men man behöver dricka mycket för att ersätta den vätska kroppen förlorar.

Magsjuka orsakad av bakterier

När man blir magsjuk av bakterier är det vanligt att man har blivit smittad utomlands, ofta där den hygieniska standarden är dålig. Läkarna är skyldiga att rapportera de flesta fallen av sådana sjukdomar till en smittskyddsläkare. Därför finns det betydligt bättre kunskap om utbredningen av magsjuka orsakad av bakterier än av virus.

Campylobakter – vanlig magsjukebakterie

De bakterier som orsakar magsjuka hos flest personer i Sverige är campylobakter. Bakterierna är vanliga hos kyckling, men annat kött kan också innehålla smittan. Även hund, katt och vilda djur kan bära på bakterierna. Smittade djur har oftast inga besvär.

För det mesta överförs smitta via mat där bakterierna fått fäste. Dåligt tillagat kycklingkött är den vanligaste smittkällan. Sallad kan förorenas genom att man använder samma skärbräda för rått kött och sallad. Även vatten kan föra smittan vidare. Smitta direkt från person till person är ovanligt.

Tiden från att man smittats till att man blir sjuk är två till sju dagar. Sjukdomen kan variera mycket från person till person. Vanliga symtom är hög feber, allmän sjukdomskänsla, diarré och magont. Men man kan också bära på bakterien utan att ha några besvär. Hälften av alla som drabbas blir bakteriefria inom två veckor, men ofta har man bakterien i avföringen i två till fem veckor. För det mesta läker sjukdomen snabbt. Det är viktigt att dricka mycket och ersätta den vätska kroppen förlorar. Sjukdomen behöver sällan behandlas med antibiotika.

Ungefär 8 000 personer smittas av campylobakter varje år enligt Folkhälsomyndigheten. Nästan hälften av dessa smittas i landet. Förmodligen är det ännu fler som smittas, som inte söker sjukvård.

Det viktigaste för att förebygga sjukdomen är noggrann hygien när man hanterar och lagar mat. Är maten inte ordentligt kokt eller stekt kan man bli sjuk av campylobakter.

Salmonella får man oftast på resa utomlands

En annan ganska vanlig bakterie som orsakar magsjuka är salmonella. Ofta blir man smittad utomlands. Salmonellabakterien finns i många olika varianter. De flesta ger lindriga och övergående besvär. Salmonellabakterier kan finnas í avföring och smitta via vatten eller mat. Det är ovanligt att smitta förs över från person till person. Större utbrott av salmonella har inträffat genom mat som har serverats på restauranger, färjor och flyg. Äldre och små barn verkar vara mer mottagliga, kanske på grund av att de har mindre med syra i magsäcken. Om man är allvarligt sjuk eller behandlas med antibiotika eller kortison kan man vara mer mottaglig för infektionen.

För den vanliga formen av salmonella tar det oftast en till tre dagar från det att man blivit smittad till att man blir sjuk. Man får i regel feber och kraftiga, vattniga diarréer. Behandlingen går ut på att man dricker mycket och ersätter den vätska kroppen förlorar. Sjukdomen behöver sällan behandlas med antibiotika.

Oftast blir man bra igen inom en till två veckor. När symtomen gått över är hälften av dem som blivit sjuka smittfria efter fyra till fem veckor. Men salmonellabakterier kan finnas i avföringen, ända upp till flera månader efter att man har blivit frisk. Man får inte arbeta med livsmedel, vård av spädbarn, eller vård av personer med mycket nedsatt immunförsvar så länge man är smittsam.

Det är ovanligare att man insjuknar i salmonella än av campylobakter. Ungefär 4 000 personer rapporteras ha blivit smittade av salmonella varje år. Av dessa har cirka 85 procent smittats i utlandet. De flesta salmonellastammar finns hos djur, framförallt kyckling. Det finns också vissa former av salmonellabakterier som ger de i Sverige ovanliga, men allvarliga, sjukdomarna tyfoid- och paratyfoidfeber. Om man får tyfoidfeber sprids bakterien till blodet. Det finns vaccin mot tyfoidfeber som rekommenderas vid längre resor till vissa länder.

ETEC- bakterien vanlig orsak till turistdiarré

Så kallad turistdiarré kan ha flera orsaker, men vanligast är ETEC-bakterien. ETEC tillhör familjen coli-bakterier. Smittan sprids från människa till människa via förorenad mat eller dryck. Inkubationstiden är mellan ett halvt till två dygn. Typiska besvär är vattentunna diarréer, knipsmärtor i magen, illamående, kräkningar och ibland lätt feber. Sjukdomen brukar gå över inom tre till fyra dagar. Det är viktigt att i första hand ersätta den vätska som kroppen förlorat. Sjukdomen behöver sällan behandlas med antibiotika.

Det finns flera andra bakterier som orsakar magsjuka, men de är ovanliga i Sverige.

Det är vanligt med magsjuka vid resor utomlands, men hur ofta det inträffar beror på vart man reser. Störst är risken när man reser i länder med dålig vatten- och avloppsrening, då ungefär en av tre drabbas.

EHEC kan orsaka blodiga diarréer

Det finns flera andra coli-bakterier som kan leda till att man blir sjuk, till exempel EHEC. EHEC finns hos nötkreatur, och smittan sprids via livsmedel eller förorenat vatten. Den kan även smitta från person till person. Ungefär 300 fall av EHEC rapporteras per år, varav hälften har smittats i Sverige.

Det tar vanligen 3-4 dagar från det att man smittats till att man blir sjuk. Typiska symtom vid EHEC är diarréer, ofta blodiga, ont i magen och ingen eller låg feber. Vanligen går symtomen över på en vecka. I mer ovanliga fall kan man få påverkan på njurar och blodkroppar, i enstaka fall med mycket allvarligt sjukdomsförlopp.

"Sommarmage" – matförgiftning

Om man blir matförgiftad brukar symtomen komma en till sex timmar efter en måltid och man blir kraftigt illamående, får knipsmärtor i magen och våldsamma kräkningar. Ofta har man diarré, men feber är ovanligt.

Man blir matförgiftad när bakterier har bildat ett gift i maten. Det är typiskt för sjukdomen att flera personer som ätit samma mat blir sjuka ungefär samtidigt. Bakterierna smittar inte från person till person. De flesta som drabbas blir återställda inom ett till två dygn. Under tiden är det bra att dricka mycket och ersätta den vätska kroppen förlorar.

Exempel på bakterier som orsakar matförgiftning är gula stafylokocker. Dessa är vanliga vid sårinfektioner. Därför är det viktigt att man inte tillagar mat om man har infekterade sår på händerna. Det finns flera andra bakterier som kan ge matförgiftning genom bildande av gift.

Magsjuka kan orsakas av antibiotika

Det är vanligt med lindriga tarmbesvär, lös avföring och illamående, när man behandlas med antibiotika. Besvären brukar gå över när man slutar med medicinen. Men ibland rubbas bakteriefloran i tarmen. Det ger ofta besvär i slutet av, eller efter, en kur. I vissa fall kan en bakterie som heter Clostridium difficile börja växa i antal och ge besvär med feber, kräkningar och diarréer. Behandlingen går i lindriga fall ut på att dricka mer och ersätta den vätska kroppen förlorar. Vid svårare besvär kan man behöva särskild behandling med antibiotika för att få bort bakterien och symtomen.

Tarmparasiten Giardia ovanlig i Sverige

Flera olika tarmparasiter kan orsaka magsjuka. Vanligast är Giardia. Den förekomer framför allt i Asien, Afrika, Sydamerika och Öststaterna och är ovanlig i Sverige. Ofta har man fått parasiten utomlands, till exempel genom förorenat vatten eller smittad mat.

Många som smittas har inga besvär, men en del får vattniga och illaluktande diarréer, uppspänd mage och gaser. Kräkningar och buksmärtor förekommer också, men sällan feber.

Ibland kan sjukdomen vara långdragen och man går ner i vikt och får näringsbrist i kroppen. Sjukdomen upptäcks genom att parasiten syns i avföringen vid undersökning i mikroskop. Det kan ta en till två veckor från det att man blivit smittad till besvären visar sig. Sjukdomen behandlas med antibiotika.

En annan tarmparasit som kan ge upphov till magsjuka är cryptosporidium. Den sprids också via förorenat vatten, eller via mat. Sjukdomen kan ge besvärliga diarréer, men är självläkande.

Andra orsaker till magbesvär

Diarréer och kräkningar kan orsakas av olika sjukdomar i buken men även av många andra sjukdomar. Hos barn kan diabetes orsaka diarréer och kräkningar. Addisons sjukdom, som innebär att man har brist på binjurebarkshormon, är en annan mycket sällsynt orsak. Många läkemedel kan också ge biverkningar i form av magbesvär, diarré och kräkningar. Om besvären inte går över snabbt eller om sjukdomsorsaken är oklar är det viktigt att bli undersökt så att man får veta om man har fått någon annan sjukdom.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

När bör man söka hjälp?

Man bör kontakta vårdcentral eller sjukhus om man har symtom på magsjuka och

  • inte får behålla vätska och riskerar vätskebrist i kroppen
  • är mycket trött och kraftigt påverkad
  • har blodiga diarréer
  • har hög feber och fryser
  • har kraftiga magsmärtor eller ihållande kräkningar
  • om man äter medicin mot hjärtsvikt, diabetes eller annan allvarlig sjukdom.

Det finns risk för farlig vätskebrist i kroppen om man inte får i sig tillräckligt med vätska. Om man är torr i munnen, törstig, kissar lite, har koncentrerad urin och är blek och hålögd kan detta tala för vätskebrist.

Om man arbetar inom vård och omsorg eller med livsmedel ska man kontakta vårdcentral om man har magsjuka, för eventuell provtagning.

Kraftiga diarréer och kräkningar är särskilt allvarligt hos spädbarn, gamla eller personer som är medtagna av annan sjukdom. Barn är mycket känsliga för vätskebrist och man bör kontakta läkare om de till exempel är onormalt trötta, lättirriterade, törstiga och kissar mindre.

Om man tar medicin på grund av kroniska sjukdomar och får magsjuka bör man rådgöra med läkare om man skall ta sin medicin som vanligt eller inte. Vissa mediciner kan man behöva göra uppehåll med om man är magsjuk, till exempel vissa typer av medicin mot högt blodtryck eller hjärtsvikt. Om man får behandling av diabetes med läkemedel som innehåller metformin och blir magsjuk, med svårigheter att äta fast eller flytande föda under mer än ett dygn, bör man genast kontakta sin läkare eller söka akutvård på sjukhus.

Man bör även uppsöka en läkare på till exempel en vårdcentral om magsjukan har uppstått under eller direkt efter en utlandsresa, framförallt om man levt under mer enkla förhållanden, eller om man har haft diarré i mer än en vecka.

Det går alltid att ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 

Om man behöver fråga om råd

Om man har besvär, men är osäker på hur man ska bedöma sjukdomen eller behöver råd kring mat och dryck, kan man ringa till sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, eller kontakta en distriktssköterska. Om det gäller ett barn kan man vända sig till en vårdcentral, barnavårdscentral eller till en barnmottagning på sjukhus.

Oftast klarar man sig hemma

Det viktigaste vid magsjuka är att motverka förluster av vätska och salt. Oftast klarar man detta själv hemma. För det mesta behövs inte heller någon behandling med till exempel antibiotika.

Ibland behövs vård på sjukhus

Beroende på vad som är orsaken till besvären tas man om hand och får lämplig behandling. Om man till exempel har allvarlig vätskebrist kan man behöva bli inlagd på sjukhus för att få vätska och salter direkt in i blodet via dropp.

Tänk på att dricka mycket

Magsjukan brukar gå över av sig själv inom några dygn. Det viktigaste är att dricka mycket för att undvika vätskebrist. Man kan pröva med vatten eller te, men man kan också pröva särskild vätskeersättning som finns att köpa på apotek. Har man mycket diarré och kräkningar behövs också tillskott av salt som finns med i vätskeersättning. Man bör undvika för söta drycker, eftersom alltför mycket socker kan ge mer diarré.

Vanligen får man i sig två till tre liter vätska per dygn med mat och dryck. Vid magsjuka bör man dricka mer, ungefär två deciliter extra per toalettbesök med lös avföring. Om det är varmt eller om man har feber kan behovet vara ännu större. Det är lättare att få i sig vätskan om man tar små klunkar i tät följd, ungefär en matsked, eller en klunk varannan minut. Om man dricker för snabbt fylls magsäcken och det stimulerar kräkning och tömning av tarmen. Små barn behöver mer vätska än vuxna, i förhållande till kroppsvikten.

Så snart man känner sig lite bättre och vill börja äta igen är det bra att pröva vanlig mat direkt.

Vuxna och barn över tolv år kan använda receptfria, stoppande läkemedel vid diarré, förutsatt att man inte har hög feber eller blodiga och slemmiga diarréer. Exempel på sådana läkemedel är Imodium, Dimor och Loperamid. Medlen fungerar inte mot kräkningar utan ska enbart användas om man har diarréer. Medicinskt kol har ingen effekt vare sig mot diarré eller kräkningar.

Viktigt tvätta händerna

För att undvika att magsjuka sprids är det extra viktigt med noggrann hygien. Det är bra att tvätta händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök. En egen handduk eller engångshanddukar behövs.

Smittan sprids ofta genom maten, till exempel om den som är magsjuk lagar mat till andra. Därför är det bra att undvika att laga mat så länge man har diarréer. Om man har variga sår på fingrarna ska man inte alls laga mat. Variga infektioner är ofta orsakade av stafylokocker, som kan ge matförgiftning om de hamnar i mat.

Använd olika skärbrädor och kyl ner maten snabbt

I köket bör man använda olika knivar för kött och grönsaker, och diska dem noggrant mellan varje användning. Det är bra att även använda olika skärbrädor för kött och grönsaker, rengöra dem ordentligt under rinnande vatten och torka dem med ren handduk eller låta dem lufttorka.

Man bör undvika att låta mat stå framme länge. Det gäller även kallskuret. Man bör också vara noggrann med att kyla ner mat snabbt och sedan förvara den kallt. Vid uppvärmning av mat ska man se till att den hettas upp ordentligt.

Olika undersökningar hos läkaren

Om man sökt vård för sin magsjuka är den egna berättelsen viktig för att få fram orsaken till besvären. Läkaren eller sjuksköterskan brukar till exempel fråga

  • om det finns andra i omgivningen med samma besvär
  • vad man har ätit innan besvären började och om det finns fler sjuka som ätit samma mat
  • om man varit utomlands nyligen
  • om man använder eller har använt något läkemedel nyligen
  • om man arbetar med mat eller tar hand om mäniskor inom vård och omsorg.

Hur besvären har yttrat sig är viktigt. Hög feber, blodiga och slemmiga diarréer och att man känner sig rejält sjuk kan tyda på att sjukdomen är allvarlig. Diarréernas utseende, storlek och antal ger också ledtrådar om vad som kan ha orsakat magsjukan. Magsmärtor kan vara ett symtom på magsjuka som orsakats av infektion, men kan också tyda på att man har någon annan sjukdom i magen.

Kroppen undersöks

Läkarens kroppsundersökning är viktig för att bedöma hur allvarlig sjukdomen är och utesluta andra möjliga orsaker till besvären. Läkaren undersöker magen genom att känna och klämma försiktigt på den. Blodtryck och puls mäts. Om man har vätskebrist blir ofta blodtrycket lägre och pulsen slår snabbare. Läkaren undersöker också huden och slemhinnorna i munnen. Har man vätskebrist blir huden mindre elastisk och slemhinnorna i munnen blir torrare.

Ibland tas prover

När man har berättat om sina besvär och blivit undersökt avgör läkaren om man ska lämna några prover. Ibland kontrolleras blodvärdet, Hb, eller tas så kallad snabbsänka (CRP). Ibland behöver salter mätas i kroppen och urinprov lämnas. Om det finns fler sjuka i omgivningen som har magsjuka som orsakats av virus så behövs för det mesta inga fler prover. Det går visserligen att ta reda på vilket virus som ligger bakom en magsjukdom med hjälp av provtagning från avföring eller kräkning, men det görs bara i enstaka fall, i början av ett större sjukdomsutbrott eller om det är oklart vad man lider av. Behandlingarna brukar inte skilja sig åt beroende på olika virus.

Man kan behöva lämna avföringsprov

Om symtomen gör att läkaren misstänker att bakterier orsakat magsjukan, brukar man få lämna avföringsprov för odling. Om läkaren misstänker tarmparasiter får man lämna avföringsprov för undersökning i mikroskop. Då undersöks om kroppen har bildat antikroppar mot ett smittämne. Om man har svåra besvär går det även att ta bakterieodlingar från blodet.

Antibiotika brukar inte vara nödvändigt

En del infektioner kan göra att man behöver behandling med antibiotika, men oftast behövs det inte. För vissa bakterier, till exempel de vanligaste formerna av salmonella, kan antibiotikabehandling göra att det tar längre tid innan bakterien försvunnit helt från tarmen. Om antibiotika används för mycket och för ofta kan det också innebära att bakterierna blir mer resistenta, det vill säga motståndskraftiga, mot läkemedlet.

Stanna hemma från förskola, skola eller arbete?

För att minska risken för smittspridning så ska man stanna hemma från skola eller arbete när man  har symtom som diarré och/eller kräkningar och åtminstone ett dygn efter att man tillfrisknat. För barn på förskola gäller att de ska ha varit symtomfria i två dygn.

För de som yrkesmässigt bereder eller hanterar oförpackade livsmedel och för de som vårdar spädbarn eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar gäller skärpta regler.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-02-14
Redaktör:

Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Urban Hellgren, överläkare vid infektionskliniken, Huddinge sjukhus