Magsjuka – diarré och kräkningar

Skriv ut (ca 15 sidor)

Magsjuka kommer ofta snabbt med kräkningar och illamående. Trots att du kan ha svåra besvär brukar magsjuka vara helt ofarligt. För de allra flesta räcker det med att vila och att dricka mycket. Vissa kan behöva söka vård, till exempel spädbarn, äldre och personer som har en allvarlig sjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Typiskt för magsjuka är att besvären kommer snabbt och oftast går över inom några dagar. Du får besvär som

  • illamående
  • kräkningar
  • diarré
  • ont i magen.

Ibland kan du även få feber och muskelvärk.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Magsjuka går oftast över av sig själv efter några dagar men kraftiga diarréer och kräkningar kan vara allvarliga hos spädbarn, gamla eller personer som är medtagna av annan sjukdom.

Kontakta en vårdcentral eller ring och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177, om du

  • förlorar vätska och riskerar vätskebrist i kroppen
  • är mycket trött och svag
  • har blodiga diarréer
  • har hög feber och fryser
  • har svåra magsmärtor eller återkommande kräkningar
  • är magsjuk och äter medicin mot hjärtsvikt, diabetes eller annan allvarlig sjukdom
  • har blivit magsjuk under eller direkt efter en utlandsresa, framför allt om du inte haft tillgång till rent vatten
  • har haft diarré i mer än en vecka
  • kräks mer än ett dygn utan att det avtar.

Viktigt

En del virus är mycket smittsamma. Ring därför alltid vårdcentralen innan du åker dit. Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till att du inte smittar andra. 

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det viktigaste vid magsjuka är att motverka förluster av vätska och salt så att du inte får vätskebrist. En frisk vuxen person behöver dricka ungefär två liter per dygn, men om du blir magsjuk behöver du öka på mängden för att ersätta den vätska som förloras. Om det är varmt eller om du har feber, kan du behöva dricka ännu mer. För små barn som har kräkningar och diarréer är detta extra viktigt, läs våra råd om barn och magsjuka.

Här är några tips för att kroppen lättare ska kunna behålla vätskan:

  • Ta små klunkar i tät följd, ungefär en matsked, eller en klunk varannan minut.
  • Undvik söta drycker, eftersom alltför mycket socker kan ge diarré.

Du kan också ta hjälp av vätskeersättning som finns på apotek eller blanda själv.

Tecken på vätskebrist

Tecken på vätskebrist är att du är torr i munnen, törstig, kissar lite och har mörk urin samt om du är blek och hålögd.

Vilken mat kan jag äta?

Så snart du känner dig bättre och kan börja äta igen går det bra att pröva vanlig mat direkt. Ibland kan det kännas bra att börja med lättare kost, till exempel nypon- eller blåbärssoppa, och att undvika kaffe och söta drycker. Om det går bra kan du börja äta normalt igen.

Lindra sveda

Att få diarré kan svida och göra ont i stjärten. Du kan

  • tvätta eller duscha i stället för att torka med papper
  • smörja med en fet kräm eller salva, till exempel Idomin
  • prova någon av de smärtstillande läkemedel och salvor som finns på apotek.

Stoppa diarré

Det finns receptfria, stoppande läkemedel som du kan använda vid diarré, förutsatt att du inte har hög feber eller blodiga och slemmiga diarréer. Exempel på sådana läkemedel är Imodium, Dimor och Loperamid. Dessa medel får inte ges till gravida eller till barn under 12 år. Medicinskt kol har ingen effekt. Har du barn med diarré kan du läsa mer här.

Fäll ihop

Hur smittar magsjuka?

Hur smittar magsjuka?

I Sverige beror magsjuka oftast på en virusinfektion, till exempel Calicivirus som ger vinterkräksjuka. Viruset smittar lätt och kan innebära att människor som varit i nära kontakt med varandra blir sjuka, till exempel i en familj eller i en förskolegrupp

Men magsjuka kan också orsakas av bakterier. De kan växa till i mat eller dryck som hanterats på ett felaktigt sätt, till exempel tillagats vid för låg temperatur, eller spridas genom dåligt rengjorda skärbrädor och köksredskap. Den vanligaste bakterien som orsakar magsjuka är campylobakter.

Du smittas lättare om kroppens infektionsförsvar är nedsatt

I munnen finns proteiner som skyddar mot infektioner. Även saltsyran i magsäcken, gallsalter och bukspott skyddar mot infektioner. I tarmen finns dessutom ett lokalt infektionsförsvar och en bakterieflora som vi har normalt och som skyddar mot tarminfektioner. Om dessa olika försvar har störts, till exempel om de skyddande tarmbakterierna minskat efter en antibiotikabehandling, ökar risken för infektioner som gör att du blir magsjuk.

Fäll ihop

Undvik och förebygg smitta

Undvik och förebygg smitta

Så här minskar du risken för att smittan sprids:

  • Stanna hemma från skola eller arbete i minst ett dygn efter att du senaste kräktes eller hade diarré. För barn på förskola gäller två dygn.
  • Tvätta händerna med flytande tvål före varje måltid och efter varje toalettbesök. Det räcker inte att använda handsprit, eftersom handsprit inte påverkar viruset som sprider vinterkräksjuka.
  • Använd en egen handduk eller skaffa engångshanddukar.
  • Undvik att laga mat så länge du har kräkningar eller diarréer, likaså om du har variga sår på fingrarna. Sådana sår är ofta orsakade av stafylokocker, som kan ge matförgiftning.

För dig som arbetar med matberedning eller hanterar oförpackade livsmedel samt för dig som vårdar spädbarn eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar gäller särskilda regler. Prata med din arbetsgivare.

Så här förebygger du smitta:

  • Använd olika knivar och skärbrädor för kött och grönsaker.
  • Diska knivar och skärbrädor noggrant mellan varje användning.
  • Kyl varm mat snabbt och förvara den sedan kallt.
  • Hetta upp ordentligt när maten ska värmas igen.
  • Ha god handhygien.
Fäll ihop

Så här tvättar du händerna

Så här tvättar du händerna

Försök göra det till en vana att tvätta händerna det första du gör när du kommer hem. Varken virus eller bakterier gillar tvål och vatten. Tvätta också händerna

  • efter toalettbesök
  • innan du börjar laga mat och efter att du hanterat rått kött
  • efter att du varit í kontakt med djur och djurets närmiljö, till exempel på en bondgård eller i en djurpark.

Skölj händerna ...

Använd flytande tvål ...

Arbeta upp ett lödder och täck alla ytor ...

... till exempel ovansidorna ...

... mellan fingrarna ...

... och tummarna.

Skölj och torka noggrant.

Använd engångshandduk om många är sjuka i din omgivning. Stäng gärna av kranen med den också.

Sen är dina händer säkra!

Fäll ihop

Behandling av magsjuka

Behandling av magsjuka

De allra flesta klarar av en magsjuka själv, hemma. Men om du till exempel har allvarlig vätskebrist kan du behöva bli inlagd på sjukhus för att få vätska och salter direkt in i blodet via dropp.

Antibiotika brukar inte vara nödvändigt

En magsjuka som orsakas av bakterier behöver sällan behandlas med antibiotika. För vissa bakterier, till exempel de vanligaste formerna av salmonella, kan antibiotika tvärtom göra att det tar längre tid innan bakterien försvinner från tarmen. Om antibiotika används i onödan kan bakterierna dessutom bli resistenta, det vill säga motståndskraftiga, mot läkemedlet.

Fäll ihop

Vissa läkemedel ska undvikas vid magsjuka

Vissa läkemedel ska undvikas vid magsjuka

Rådgör med din läkare om du tar läkemedel på grund av kroniska sjukdomar och får magsjuka. Du kanske behöver göra uppehåll med medicinen. Njurarna kan ta skada om du använder något av följande:

  • läkemedel mot högt blodtryck eller hjärtsvikt
  • läkemedel mot diabetes som innehåller metformin.

Om du har diabetes är det dessutom viktigt att mäta blodsockerhalten regelbundet.

Tänk också på att du inte längre skyddas mot en graviditet om du äter p-piller och kräks.

Ring Läkemedelsupplysningen om du är osäker

Har du frågor om hur just din medicin påverkas av magsjuka? Ring Läkemedelsupplysningen på telefonnummer 0771- 46 70 10. De har telefontid på vardagar klockan 8 - 20.

Fäll ihop

Magsjuka under graviditeten

Magsjuka under graviditeten

Under en graviditet kan du bli mer mottaglig för infektioner, men fostret kan inte få smittan. Däremot kan uttorkning vara farligt, så se till att du får i dig tillräckligt med vätska.

Om du får magsjuka med diarréer precis när du fött kan det vara tryggt att veta att nyfödda barn sällan smittas. Du kan däremot behöva ligga avskilt på BB för att inte sprida smittan vidare på avdelningen.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

När du är frisk tar din tarm varje dygn emot ungefär två till tre liter vätska från mat och dryck. Dessutom bildas sex till sju liter vätska i mag-tarmkanalen från spottkörtlar, magsäck, bukspottkörtel, galla och tunntarm.

Större delen av vätskan sugs upp av tarmväggen längre ner i tunntarmen och går därefter ut i blodet. En till två liter går över i tjocktarmen och tas upp där. Ut med avföringen kommer bara en till två deciliter per dygn.

När ett virus eller bakterier orsakar magsjuka skadas cellerna i tarmens slemhinna. Tarmen förlorar då sin förmåga att ta upp vätska och kroppen gör sig av med vätskeöverskottet genom kräkningar och diarréer. 

Fäll ihop

Virus som orsakar magsjuka

Virus som orsakar magsjuka

Calicivirus – vinterkräksjukan

Calicivirus är en av de vanligaste orsakerna till den magsjuka som kallas vinterkräksjukan. Calicivirus är mycket smittsamma och är också den vanligaste orsaken i Sverige till smitta via livsmedel. Det räcker med 10 till 100 viruspartiklar för att bli smittad. I en enda droppe från kräkning eller avföring kan det finnas miljoner virus.

Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från det att du smittats till att du blir sjuk, är 12-48 timmar. Symtomen är häftiga kräkningar, diarré, ont i magen, måttlig feber, huvudvärk och muskelvärk. Du kan känna dig riktigt sjuk och dålig.

Symtomen kan pågå i ett till tre dygn.

Rotavirus – drabbar främst små barn

Rotavirus är en annan vanlig orsak till magsjuka i Sverige. Rotavirus drabbar i första hand små barn, och är den vanligaste orsaken till magsjuka hos barn mellan sex månader och två år. Vissa typer av rotavirus drabbar även vuxna. Viruset smittar lätt. Från det att du blir smittad till att du blir sjuk tar det en till tre dagar. Ofta börjar besvären med kräkningar och fortsätter efter ett par dagar med vattentunn diarré och måttlig feber. Du kan även känna dig förkyld. Efter fyra till sex dagar brukar besvären gå över.

Barn under 36 veckor kan vaccineras mot rotavirus.

Fäll ihop

Bakterier som orsakar magsjuka

Bakterier som orsakar magsjuka

När du blir magsjuk av bakterier beror det ofta på bristande hygien. Det är vanligare att man smittas utomlands än i Sverige. Läkarna är skyldiga att rapportera de flesta fallen av sådana sjukdomar till en smittskyddsläkare som kan spåra smittan och förhindra att fler blir sjuka.

Campylobakter – vanlig magsjukebakterie

De bakterier som orsakar magsjuka hos flest personer i Sverige är campylobakter. För det mesta överförs smittan via mat där bakterierna fått fäste. Dåligt tillagat kycklingkött är den vanligaste smittkällan. Sallad kan förorenas genom att du använder samma skärbräda för rått kött och sallad. Även vatten kan föra smittan vidare. Smitta direkt från person till person är ovanligt.

Tiden från att du smittats till att du blir sjuk är två till fem dagar. Sjukdomen kan variera mycket från person till person. Vanliga symtom är hög feber, allmän sjukdomskänsla, diarré (ibland blodig) och magont. Men du kan också bära på bakterien utan att ha några besvär. Hälften av alla som drabbas blir bakteriefria inom två veckor, men ofta har du bakterien i avföringen i två till fem veckor. För det mesta läker sjukdomen snabbt.

Salmonellabakterien – smittar oftast utomlands

En annan ganska vanlig bakterie som orsakar magsjuka är salmonella. Den finns i många olika varianter och ofta har man blivit smittad på en utlandsresa. De flesta får lindriga besvär som snabbt går över men det är också vanligt med hög feber och diarréer som varar i någon vecka. Salmonellabakterier kan finnas í avföring och smitta via vatten eller mat. Det är ovanligt att smitta förs över från person till person. Större utbrott av salmonella har inträffat genom mat som har serverats på restauranger, färjor och flyg.

För den vanligaste formen av salmonella tar det oftast en till tre dagar från det att du blivit smittad till att du blir sjuk. Här läser du mer om salmonella.

ETEC-bakterier – vanlig orsak till turistdiarré

Så kallad turistdiarré kan ha flera orsaker, men vanligast är ETEC-bakterien. ETEC tillhör familjen coli-bakterier. Smittan sprids från människa till människa via förorenad mat eller dryck. Tiden från att du smittats till att du blir sjuk är mellan ett till tre dygn. Typiska besvär är vattentunna diarréer, knipsmärtor i magen, illamående och ibland kräkningar och lätt feber. Sjukdomen brukar gå över inom tre till fyra dagar. Här läser du mer om turistdiarré.

EHEC-bakterier – sprids via livsmedel och förorenat vatten

Det finns flera andra coli-bakterier som kan leda till att du blir sjuk, till exempel EHEC. EHEC finns hos nötkreatur, och smittan sprids via livsmedel eller förorenat vatten. Den kan även smitta från person till person.

Det tar vanligen två till fyra dagar från det att du smittats till att du blir sjuk. Typiska symtom vid EHEC är diarréer, ofta blodiga, ont i magen och ingen eller låg feber. Vanligen går symtomen över på en vecka. I mer ovanliga fall kan du få påverkan på njurar och blodkroppar, i enstaka fall med mycket allvarligt sjukdomsförlopp.

Matförgiftning – bakterier har bildat ett gift i maten

Vissa bakterier kan bilda ett gift i maten som gör att du blir matförgiftad. Symtomen kan komma redan två till tolv timmar efter en måltid och du blir kraftigt illamående, får knipsmärtor i magen och våldsamma kräkningar. Ofta har du diarré, men feber är ovanligt.

Det är typiskt för sjukdomen att flera personer som ätit samma mat blir sjuka ungefär samtidigt. Bakterierna smittar däremot inte från person till person. De flesta som drabbas blir återställda inom ett till två dygn. Exempel på bakterier som orsakar matförgiftning är gula stafylokocker. Dessa är vanliga vid sårinfektioner. Därför är det viktigt att du inte tillagar mat om du har infekterade sår på händerna.

Fäll ihop

Annat som kan orsaka diarré och kräkningar

Annat som kan orsaka diarré och kräkningar

Antibiotika

Det är vanligt med lindriga tarmbesvär, lös avföring och illamående, när du behandlas med antibiotika. Besvären brukar gå över när du slutar med medicinen. Symtomen beror ofta på en rubbning av bakteriefloran i tarmen. Det ger ofta besvär i slutet av en kur, eller precis efter. I vissa fall kan en bakterie som heter Clostridium difficile börja växa i antal och ge besvär med feber, kräkningar och diarréer.

Tarmparasiter – ovanliga i Sverige

Flera olika tarmparasiter kan orsaka magsjuka. Vanligast är Giardia. Den förekommer framför allt i varmare delar av världen och är ovanlig i Sverige. Ofta har du fått parasiten genom förorenat vatten eller smittad mat.

Många som smittas har inga besvär, men en del får vattniga och illaluktande diarréer, uppspänd mage och gaser. Kräkningar och buksmärtor förekommer också, men sällan feber.

Ibland kan sjukdomen vara långdragen och du går ner i vikt och får näringsbrist i kroppen. Det kan ta en till två veckor från det att du blivit smittad till besvären visar sig.

Olika sjukdomar

Diarréer och kräkningar kan orsakas av olika sjukdomar i buken men även av många andra sjukdomar, till exempel IBS, glutenintolerans, stress eller diabetes hos barnAddisons sjukdom, som innebär att du har brist på binjurebarkshormon, är en annan mycket sällsynt orsak. Många läkemedel kan också ge biverkningar i form av magbesvär, diarré och kräkningar. Om besvären inte går över snabbt eller om sjukdomsorsaken är oklar är det viktigt att bli undersökt så att du får veta om du har fått någon annan sjukdom.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Om du sökt vård för din magsjuka är din berättelse viktig för att få fram orsaken till besvären. Läkaren eller sjuksköterskan brukar till exempel fråga:

  • Har andra i din omgivning har haft samma besvär?
  • Vad åt du innan besvären började och finns det fler sjuka som ätit samma mat?
  • Har du varit utomlands nyligen?
  • Använder du något läkemedel, eller har du nyligen gjort det?
  • Arbetar du med mat eller tar hand om mäniskor inom vård och omsorg?

Det är viktigt att ta reda på vilka typer av besvär du har. Hög feber, blodiga och slemmiga diarréer och att du känner dig rejält sjuk kan tyda på att sjukdomen är allvarlig. Diarréernas utseende, storlek och antal ger också ledtrådar om vad som kan ha orsakat magsjukan.

Kroppen undersöks

Läkarens kroppsundersökning är viktig för att bedöma hur allvarlig sjukdomen är och utesluta andra möjliga orsaker till besvären. Läkaren undersöker magen genom att känna och klämma försiktigt på den. Ditt blodtryck mäts, liksom din temperatur och puls. Om du har vätskebrist blir ofta blodtrycket lägre och pulsen slår snabbare. Läkaren undersöker också huden och slemhinnorna i munnen. Vid vätskebrist blir huden mindre elastisk och slemhinnorna i munnen blir torrare.

Ibland behövs prover

När du har berättat om dina besvär och blivit undersökt avgör läkaren om du ska lämna några prover. Några av de prover du kan behöva lämna är

  • blodvärde, Hb
  • snabbsänka (CRP)
  • salter i kroppen
  • urinprov.

Om det finns fler sjuka i omgivningen som har magsjuka som orsakats av virus så behövs för det mesta inga fler prover. Behandlingarna brukar inte skilja sig åt beroende på olika virus.

Om symtomen gör att läkaren misstänker att bakterier eller tarmparasiter orsakat magsjukan, brukar du få lämna avföringsprov. Om du har svåra besvär går det även att ta bakterieodlingar från blodet.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 15 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-12-09
Redaktör:

Åsa Schöldéen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Bo Svenungsson, docent, infektionsläkare, Smittskydd Stockholm, Stockholms läns landsting