Infektion av lungblåsorna
Lunginflammation är en sjukdom som oftast orsakas av en infektion av virus eller bakterier. Den påverkar lungans innersta partier, de små luftfyllda blåsorna som kallas alveoler. De flesta som får lunginflammation blir helt friska inom någon månad.
Luftens väg ner i lungorna
När man andas kommer luften ner till lungorna genom luftstrupen. Inne i bröstkorgen delar sig luftstrupen i två luftrör, eller bronker, där den ena går till höger lunga, och den andra till vänster lunga.
De stora luftrören delar sedan upp sig i flera mindre luftrör som till sist grenar ut sig som ett träd i lungorna. Kring de tunna luftrören sitter klasar av små luftfyllda blåsor, alveoler.
Lungblåsornas tunna väggar är omgivna av blodkärl, och genom blodkärlen syresätts det blod som sedan pumpas ut till den övriga kroppen.
Slemhinnor skyddar mot smitta
Luften man andas in innehåller ofta damm och olika retande ämnen, exempelvis rök. Små partiklar med virus eller bakterier kan också följa med inandningsluften. Man kan även smittas genom att få bakterier eller virus på händerna som sedan via mun, näsa eller ögon förs in i kroppen.
En del av kroppens skydd mot sjukdom består av slemhinnor i svalget och luftvägarna. Partiklar med skadliga ämnen fastnar i sekretet och kan hostas upp eller sväljas ner. I slemhinnan finns också speciella celler som deltar i och aktiverar kroppens försvar, immunsystemet. Som hjälp för att transportera ut sekret finns flimmerhåren. De rör sig hela tiden så att partiklar förs nedifrån luftvägarna upp mot svalget.
När försvaret inte räcker till
Om bakterier eller virus klarar av att föröka sig i luftvägarna trots immunförsvaret, får infektionen fäste och det brukar visa sig genom symtom som ont i halsen, mer slem än vanligt, feber, trötthet, muskelvärk och ibland sämre andning.
Infektionen gör att slemhinnan i luftvägarna svullnar, särskilt hos små barn som har tunna, fina andningsvägar. När det då blir trängre i luftrören kan man få väsande och pipande andning. Infektionen kan också i mer ovanliga fall sprida sig till blodet och därifrån vidare ut i kroppen.
Lunginflammation i hela eller delar av lungan
Det finns två huvudsakliga former av lunginflammation. Man kan få lunginflammation i båda lungorna och då kallas det dubbelsidig lunginflammation. Om det enbart är en lunglob som blivit infekterad kallas det för lobär lunginflammation.
Dessa begrepp säger inget om hur allvarlig infektionen är. En dubbelsidig inflammation kan vara virusorsakad, en lobär infektion är oftast orsakad av en bakterie.
Olika bakterier kan ge lunginflammation
Det är oftast bakterier som orsakar lunginflamation. Pneumokockbakterien ligger bakom mer än hälften av alla lunginflammationer. Hos ungdomar och unga vuxna kan andra smittämnen vara vanligare, till exempel mykoplasma.
Hos vuxna och äldre med kronisk lungsjukdom som till exempel KOL, förekommer att hemophilusbakterien orsakar lunginflammation.
En mer ovanlig bakterie, legionella, kan spridas till exempel via luftkonditionering eller duschar. Det är vanligare att man smittas av bakterien utomlands än i Sverige.
Även olika virus kan orsaka lunginflammation. Några virus som ofta ger lunginflammation hos vuxna är exempelvis influensavirus och RS-virus. RS-virus orsakar varje år epidemier bland spädbarn.
Sjukdomar kan försämra immunförsvaret
Förutom bakterier eller ett virus, finns det ofta ytterligare orsaker som bidrar till att man får lunginflammation. En orsak kan vara att slemhinnan i luftvägarna skadats av en vanlig virusinfektion tidigare, och inte klarar av att bekämpa bakterier.
Andra orsaker, vanligare bland äldre personer, är att kroppens försvar är försvagat av andra sjukdomar, till exempel i hjärta och lungor. Andra tillfällen då immunförsvaret är försvagat är om man får cytostatika mot cancer, reumatiska sjukdomar, vissa tarmsjukdomar eller om man har aids. Då kan smittämnen som normalt inte ger svåra infektioner, exempelvis svamp, orsaka lunginflammation.
Lunginflammation kan lättare uppstå efter en operation om man blir liggande länge efteråt och om andningen blir sämre genom smärtstillande medicin. Om man fått mjälten borttagen på grund av skada eller sjukdom så har man också ett sämre immunförsvar mot pneumokockbakterien.
Barn kan ha återkommande lunginflammationer utan att det ligger någon annan sjukdom bakom. Vid fyraårsåldern kan man räkna med att barnets immunförsvar har mognat och att problemet med upprepade lunginflammationer upphör.
Främmande föremål kan vara orsaken
Rökning kan försämra immunförsvaret och skada flimmerhåren vilket bidrar till att man lättare får infektioner.
Små barn kan av misstag andas in bitar av små leksaker eller föda. Dessa små saker blir då liggande någonstans i lungorna och orsakar nästan alltid en infektion. Om man inte kan hosta upp den främmande saken måste den ibland hämtas upp med så kallad bronkoskopi, vilket innebär att läkaren för ner ett särskilt instrument i luftrören, annars fortsätter infektionen.
Kräkning som dras ner i lungorna kan också orsaka lunginflammation. Det händer framför allt om man är mindre vaken än normalt, som till exempel efter en operation eller i samband med att man dricker mycket alkohol. Det är bland annat därför missbrukare av alkohol och andra droger har större risk för att få lunginflammation. Små barn som av misstag svalt lösningsmedel, exempelvis tändvätska, kan vid kräkning få ner lösningsmedlet i lungorna. Barnet kan då få en allvarlig lunginflammation.
Ibland sprids smittan som epidemi
Vissa typer av smittämnen sprids lättare än andra, och därför är det olika hur lunginflammation smittar. Mykoplasma orsakar ibland epidemier. Detsamma gäller lunginflammationer på grund av virus, framför allt hos barn. Men alla som blir smittade får inte lunginflammation. Många klarar sig med lätta besvär eller inga symtom alls.
De äldsta och yngsta drabbas oftare
Åldern spelar stor roll för vem som får lunginflammation. Små barn och mycket gamla drabbas mest. Det beror på att immunförsvaret hos ett litet barn inte är färdigutvecklat, medan sjukdomar och åldrande försvagar immunförsvaret hos äldre människor.
Att ligga mycket försämrar lungornas möjlighet att arbeta, och det kan bidra till lunginflammation, eller försvåra för sjukdomen att läka. Därför är lunginflammationer vanliga följdsjukdomar hos människor som är gamla eller sjuka och ligger mycket stilla. Hos gamla som redan är sjuka är lunginflammation en vanlig dödsorsak, eftersom kroppen då är så försvagad att den inte klarar av den extra påfrestning som en lunginflammation innebär.
Vaccination kan ge skydd
Ett aktivt liv med lagom mycket motion, goda mat- och sömnvanor och ingen rökning förbättrar kroppens försvar mot infektioner i allmänhet. Långvarig stress kan däremot försämra immunförsvaret.
Eftersom influensa kan utvecklas till lunginflammation är det bra att vaccinera sig mot influensa om man tillhör en grupp som kan ha svårt att klara av en lunginflammation. Det gäller främst om man
- är äldre än 65 år
- har en hjärt- eller lungsjukdom
- har diabetes
- har nedsatt immunförsvar av annan orsak.
Om man tillhör någon av dessa grupper, eller om man har fått sin mjälte borttagen, bör man också vaccinera sig mot den vanligaste bakterien som ger lunginflammation, pneumokocken. För spädbarn ingår nu vaccination mot pneumokocker i det vanliga barnvaccinationsprogrammet som görs av BVC.
Om lunginflammationen inte går över
Om en lunginflammation inte läker trots att man fått behandling, behövs en ny läkarutredning. Då försöker läkaren ta reda på vilket smittämne som har orsakat lunginflammationen, och undersöker om det finns andra orsaker i lungorna eller i resten av kroppen som hindrar läkningen.
De flesta blir bra inom en månad
Hur fort lunginflammationen går över beror på vilken hälsa och kondition man hade innan man blev sjuk. Det vanligaste är att lunginflammation som behandlas med antibiotika läker helt på någon månad. Om man arbetar brukar sjukskrivningsperioden vara två till tre veckor.
Man kan ha en kvardröjande trötthet, och kanske också hosta, som gradvis försvinner inom någon månad.
Om infektionen bli så kraftig att man behöver vårdas på sjukhus tar läkningen oftast längre tid eftersom kroppens försvar har påverkats mer. Men även då brukar besvären till slut försvinna helt, om det inte finns andra sjukdomar som bidragit till inflammationen.
