När ska man söka vård?
Om man har värk som inte går över kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.
Träning minskar smärtan
Basen för behandling vid knäledsartros är träning. En fysiskt aktiv livsstil och sjukgymnastik kan minska artrossmärtan. Det är också viktigt att tänka på att man kan behöva ändra sitt sätt att arbeta och sätt att sköta vardagssysslorna.
Man kan gå i artrosskola
För att få kunskap och information om hur man ska hantera sin artros behöver man ofta få hjälp av en sjukgymnast. Man kan kontakta en så kallad artrosskola, om det finns en sådan på orten där man bor. Där får man lära sig hur man ska sköta sitt knä. Artrosskolor brukar drivas av sjukgymnaster. Ett besök där kostar lika mycket som ett vanligt besök hos en sjukgymnast. Om man vill veta hur man hittar en artrosskola kan man fråga en läkare eller sjukgymnast.
Starka benmuskler avlastar knät
Lämplig motion och styrketräning av benmusklerna minskar vanligen smärtan från knät. När man börja träna kan det ibland göra mer ont, men efter några månader brukar smärtan minska. Det är inte skadligt för ledbrosket i knät att röra på sig, även om smärtorna tillfälligt ökar. Om man väger för mycket behöver man vara extra stark i benen. Besvären minskar också om man går ner i vikt. En käpp kan avlasta leden. En sjukgymnast eller läkare ger råd om vad som är den bästa träningen. Träning kan man också få genom en artrosskola.
Träning och viktminskning kan göra att man kanske inte behöver opereras. Smärtstillande läkemedel, avlastande hjälpmedel och att man undviker tunga arbetsmoment kan också göra att man klara vardagslivet bättre och kan vänta med operation.
Man kan låna hjälpmedel
Om man är stel och har svårt att röra sig kan det hjälpa att använda en käpp, toalettförhöjning och extra handtag på badrumsväggen. Hos distriktssköterskan kan man få råd om vart man kan vända sig för att få hjälpmedel.
Ibland behöver man träffa en ortoped
Lindriga eller måttliga besvär av artros i knäleden och i andra leder behandlas oftast hos en allmänläkare eller en sjukgymnast. Det kan hjälpa att ta olika läkemedel i tablett- eller sprutform.
Besvär som är så svåra att operation kan vara lämplig kräver ytterligare undersökningar hos ortopedläkare på ett sjukhus eller en specialistmottagning.
Läkemedel dämpar smärta och inflammation
Smärtstillande läkemedel kan behövas, eftersom värk är det vanligaste symtomet. Det finns många olika typer av läkemedel. I första hand bör man använda smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.
Inflammationen i ledkapseln omkring knäleden kan ofta behandlas med inflammationshämmande läkemedel som samtidigt är smärtstillande. Exempel på sådana läkemedel är de som innehåller ibuprofen, till exempel Ipren och Brufen. Andra exempel är naproxen som finns i till exempel Naproxen eller Pronaxen, och diklofenak som finns i Diklofenak eller Voltaren. Inflammationshämmande läkemedel bör undvikas om man är äldre än 75 år eller har lätt för att få magsår.
En kortisonspruta i knäleden kan ge tillfällig lindring.
Glukosamin är ett receptfritt läkemedel som man kan ta om man har lindriga eller måttliga besvär av knäledsartros. Vetenskapliga studier visar osäkra resultat om glukosamin verkligen har effekt men man kan pröva. Glukosamin ingår inte i den rekommenderade behandlingen av knäledsartros och ingår därför inte i högkostnadsskyddet.
Operation ger ny vinkel i knät
Om man är under 60 år och har lättare artros och är hjulbent görs i första hand en operation, som innebär att belastningen på den inre delen av knät minskar. Med denna operationsmetod, som kallas osteotomi, tar ortopeden bort en kil av benet för att knät ska fungera i normal vinkel igen. Det sätts inte in någon konstgjort material i knät. Operationen fungerar vanligen bra. Smärtan minskar och rörligheten i knäleden är kvar. Man kan vanligtvis räkna med att operationen hjälper i tio år.
Efter en operation med osteotomi kan det i vissa fall ändå bli nödvändigt med en protesoperation. Då sätts en ny konstgjord led in i knät.
Man kan behöva en ny knäled
Den vanligaste operationen vid knäledsartros är att sätta in nya leddelar, en så kallad knäledsprotes. Protesen är gjord av plast och metall som cementeras fast i benet. Syftet med en ny knäled är att man ska få bort smärtan och att man ska kunna röra leden bättre så att det går att leva ett bra vardagsliv. En ny knäled är inte en normal led. Det går inte att idrotta hårt eller lägga stor belastning på leden. Man får vara beredd också på att det krävs sjukgymnastik för att bygga upp styrkan i benet efter operationen.
De flesta som får en ny knäled upplever att smärtan försvinner och att det blir lättare att röra sig. Läkningen tar upp till ett år men förbättringen brukar märkas redan efter några veckor. En knäledsprotes håller vanligtvis i minst 15-20 år. I enstaka fall kan den konstgjorda leden slitas ut, och behöva bytas ut genom en ny operation.
Ska man behandlas - vad händer annars?
Sjukdomen och smärtorna innebär ibland att man får en sämre livskvalitet, eftersom det är svårt att gå, och man kan också ha svårt att sova på natten på grund av smärtorna.
Det är möjligt att operera knäledsartros också efter många års besvär. Det gäller att känna efter noga, samla information och tillsammans med sin läkare fundera över vilken behandling som passar bäst just i den livssituation som man befinner sig i.
Att ha knäledsartros kan innebära en något ökad risk för diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Det beror förmodligen på att många som har sjukdomen rör sig mindre, och att många är överviktiga.
