Vart vänder man sig?
Om man har besvär som kan bero på glutenintolerans vänder man sig till en allmänläkare på vårdcentral. Där får man lämna blodprover som kan stärka eller avfärda misstankarna om att man är glutenintolerant.
Om läkaren misstänker att man är glutenintolerant kan man få en remiss till sjukhus, för att genomgå en tunntarmsbiopsi. Bekräftar tunntarmsbiopsin att man är glutenintolerant får man en remiss till en dietist.
En sjukdom som går att behandla
Glutenintolerans går att behandla. Hos de flesta vuxna bildas nytt tarmludd inom några månader om man äter mat utan gluten. Hos äldre kan det ta något år. Det visar att diagnosen är rätt och att kostbehandlingen fungerar bra. För det mesta har tarmens funktion blivit bra långt innan dess - liksom livslusten. En del kan även få besvär när de dricker mjölk, men det går ofta över i takt med att tarmslemhinnan läker.
Dietisten – en nyckelperson
Gluten finns i mat som innehåller vete, råg, och korn samt rågvete, som är en korsning av vete och råg. Behandlingen av glutenintolerans går ut på att helt utesluta gluten ur maten. Hur bra kostbehandlingen fungerar beror mycket på den information som man får från början. Den informationen bör man få av en dietist, som har stor kunskap om kostfrågor och val av passande livsmedel.
Mat som är naturligt fri från gluten
Livsmedel som är naturligt fria från gluten är
- mjölk, ost och ägg
- kött och fisk
- grönsaker, rotfrukter, frukt och bär
- rena kryddor, alltså inte kryddblandningar
- mjöl och gryn från havre, arrowrot, bovete, fibrex, hirs, maizena, majsmjöl, polenta, pofibrer, potatismjöl, risflingor, risgryn och sojamjöl.
Alla som har glutenintolerans kan äta havre
Havreprodukter som är lämpliga för glutenintoleranta får märkas med den glutenfria symbolen. Till barn rekommenderas framförallt ren havre, det vill säga sådan som är garanterat fri från vete.
Länge ansågs havre vara skadligt för personer med glutenintolerans, men i dag står det klart att det inte stämmer. Havre är ofarligt och kan vara ett näringsrikt tillskott till glutenfri mat, till exempel i form av gröt eller bröd. Havre är fiberrikt och om man har känslig mage är det bra om man börjar äta havre gradvis och tar lite i taget.
Bröd utan gluten
Det går att baka välsmakande bröd utan gluten. Färdig brödmix, som man blandar med vatten, brukar vara gjord på vetestärkelse som är glutenfritt. Det finns också brödmix som passar om man dessutom inte tål mjölksocker.
Det brukar behövas ett par försök innan man har lärt sig att hantera den glutenfria degen. Många som har glutenintolerans bakar eget bröd av glutenfritt mjöl och prövar sig fram till egna recept.
I vilken mat kan gluten förekomma?
Gluten finns i ett stort antal så kallade hel- och halvfabrikat, mest i form av vetemjöl. Det måste alltid framgå av varudeklarationen om en vara innehåller vetemjöl. Andra livsmedel som innehåller gluten är
- makaroner och spagetti
- fiberberikade havregryn
- charkprodukter med vetemjöl som utfyllnad
- panerade kött- och fiskrätter
- godis som lakrits och kexchoklad.
Gluten kan finnas i läkemedelstabletter, men det rör sig om små mängder som inte innebär någon hälsorisk för personer med glutenintolerans. Detsamma gäller havregryn som säljs i livsmedelsbutiker. Det är också riskfritt att använda exempelvis vetestärkelse.
Det är inte lätt att äta rätt
Det är inte lätt att äta glutenfritt och samtidigt äta näringsriktigt. Risken finns att man får brist på B-vitaminer. Frukt och grönsaker varje dag, tillsammans med annan fiberrik mat, motverkar detta.
Det finns inga genvägar
Om man slarvar och äter mat som innehåller gluten behöver det inte märkas på en gång, men det ger sig alltid till känna så småningom. Det kan innebära att tidigare besvär kommer tillbaka och man kan också drabbas av helt nya besvär. Några genvägar till en framgångsrik behandling finns inte.
Omgivningen måste också veta
Alla i familjen och i bekantskapskretsen måste få veta att maten man äter ska vara utan gluten i alla situationer. Det går inte att göra undantag lite då och då, eller "för en gångs skull". Att vara konsekvent i alla sammanhang från första början skapar respekt och förståelse för nödvändigheten av att äta glutenfritt.
En sjukdom som kan upplevas olika
När man får diagnosen glutenintolerans kan det vara skönt att veta att det finns behandling, samtidigt som det är jobbigt att inse att man måste äta mat utan gluten resten av livet.
Den första känslan när man får veta vad man lider av är ofta mycket positiv. Men i ett längre perspektiv skiljer sig resultatet av behandlingen åt mellan olika personer. Ibland förknippar man livet med glutenintolerans med risker och förbud som inskränker friheten i vardagen och tvingar en att avstå från saker i livet.
Man måste lära sig att leva med sin glutenintolerans, men behöver inte styras av den. Det finns till exempel inga medicinska risker att dela kök med någon som äter mat som innehåller gluten. Rådet att använda olika bestick och skärbrädor är gammalt och gäller inte längre. Det finns inte heller några medicinska skäl att undvika exempelvis bagerier eller restauranger som säljer mat med gluten.
Risker med att inte äta glutenfritt
Om man någon gång råkar äta mat som innehåller mer gluten än vad man tål, uppstår en inflammation i slemhinnan som kan orsaka tarmbesvär. Men det innebär inga hälsorisker på lång sikt.
Om man däremot alltid äter mat med gluten finns det stor risk för benskörhet. Yngre personer riskerar svårigheter att få barn.
Behandlingen på sikt
Utbudet av glutenfri mat är begränsat. Det kan göra att man äter mat som är fattig på fibrer och vitaminer. På sikt kan behandlingen leda till att man känner en viss uppgivenhet och får nedsatt välbefinnande. Det gäller särskilt om tarmbesvären återkommer, trots att man äter glutenfri mat. Orsaken till att sådana tarmbesvär är vanligast hos kvinnor är oklar.
Forskning har visat att ett dagligt tillskott under sex månader av B-vitaminerna folsyra, vitamin B12 och vitamin B6 har hälsoeffekter hos vuxna som levt glutenfritt i många år.
Livet med glutenintolerans kan underlättas av kontakter med andra som har glutenintolerans och information från patientföreningar. Länkar finns i kapitlet fördjupning och länkar. Det finns även goda erfarenheter av en särskild celiakiutbildning för vuxna, så kallad celiakiskola.
Efterkontroller
De medicinska kontrollerna av vuxna med glutenintolerans kan ske på sjukhusmottagningar eller i primärvården. De flesta vuxna tycker emellertid att de klarar sig bra helt på egen hand.
Efterkontroller av barn sker hos barnläkare.
Bidrag till merkostnaden
Vissa landsting ger ekonomiskt stöd till vuxna med glutenintolerans för att täcka den merkostnad som uppstår. Det ekonomiska stödet varierar mellan landstingen.
