Glutenintolerans hos barn

Den som har glutenintolerans är överkänslig mot ett protein som kallas gluten. Gluten finns i sädesslagen vete, korn och råg. Ett annat ord för glutenintolerans är celiaki. Ordet celiaki är grekiska och betyder ungefär inflammerad buk. Ordet glutenallergi används också, men är inte rätt eftersom immunsystemet reagerar helt annorlunda vid glutenintolerans än vid allergi. Barn kan vara allergiska mot sädesslag, men det är inte samma sak som glutenintolerans.

Gluten skadar tarmen hos barn med glutenintolerans

Om ett barn med glutenintolerans äter mat med gluten aktiveras kroppens försvar mot främmande ämnen i tarmen. Aktiveringen av kroppens immunförsvar gör att slemhinnan i tunntarmen blir inflammerad och att tarmluddet förstörs. Tarmluddet finns på tarmens insida och suger upp näring från maten. Se bild. När tarmluddet försvinner får kroppen allt svårare att ta upp och behålla de näringsämnen som finns i maten.

Om barn med glutenintolerans äter gluten

En del barn med glutenintolerans som får i sig gluten kräks eller får diarré, vanligen efter någon timme. Oftast blir barnet bra igen efter någon eller några dagar. Andra barn kan reagera med att känna sig trötta och hängiga. Det är inte ovanligt att äldre barn och barn i tonåren inte får några symptom trots att de äter mat med gluten i. Det finns ingenting särskilt man kan göra för att minska effekterna om barnet får i sig gluten.

Även om barnet bara äter små mängder gluten eller inte får några symtom, blir tarmens slemhinna skadad. Det kan ta flera dygn eller veckor innan skadan läker. Ju större mängder gluten barnet äter desto större blir skadorna på tarmen. Om barnet får gluten i maten ofta får tarmen aldrig möjlighet att läka.

Det har visat sig att risken för ohälsa och andra sjukdomar ökar om man har glutenintolerans som inte behandlas. Det gäller framför allt en ökad risk att utveckla diabetes, ämnesomsättningssjukdomar och reumatiska sjukdomar. Hälsoriskerna verkar vara kopplade till hur svår tarmskadan är och inte till hur svåra symtom personen har.

Hur vanligt är glutenintolerans?

Glutenintolerans är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige. En till två procent av alla barn har glutenintolerans. Det verkar också som att antalet personer med glutenintolerans ökar. Det är fler flickor än pojkar som har glutenintolerans.

Glutenintolerans är inte spannmålsallergi

Spannmålsallergi innebär att barnet är allergiskt mot ett eller flera sädesslag, det vill säga vete, korn, havre, råg och rågvete, majs, ris och hirs. Om barnet har spannmålsallergi är det andra delar av immunförsvaret som reagerar mot ett sädesslag än vid glutenintolerans. Barn som har spannmålsallergi reagerar oftast direkt med tydliga symtom om de får i sig ett sädesslag som de inte tål. En del barn svullnar upp i ansiktet om de exempelvis leker med deg som innehåller mjöl. Spannmålsallergi växer normalt bort. Det gör inte glutenintolerans.

Det är inte klart varför en del blir överkänsliga mot gluten, men man kan se att glutenintolerans till viss del är ärftligt. Den som är glutenintolerant har arvsanlag för en särskild typ av vävnad i tarmen. Eftersom ca 0,5-1 procent av Sveriges befolkning är glutenintoleranta utan att veta om det kan det vara bra att alla familjemedlemmar testar sig om det visar sig att någon i familjen har glutenintolerans.

Idag känner man inte till något sätt att skydda sig mot glutenintolerans. Genom att upptäcka sjukdomen tidigt och behandla den med en noggrann glutenfri kost verkar det gå att förebygga senare besvär och komplikationer som är förknippade med glutenintolerans

Överkänslighet mot gluten behöver inte bryta ut första gången barnet äter mat som innehåller gluten, utan kan komma långt senare.

Glutenintolerans kan visa sig på olika sätt i olika åldrar. Symtomen hos olika barn kan variera från svaga och otydliga till mer kraftiga. En del barn kan ha sjukdomen mer eller mindre utan symtom och den upptäcks kanske i samband med någon annan undersökning. Det kallas ibland tyst celiaki. Många barn som har uppfattat sig som friska, men fått diagnosen glutenintolerans, har efter en tids behandling insett att de i själva verket inte alls mått så bra tidigare.

Hur mycket gluten barnet får i sig har också betydelse för hur svåra symtomen blir. Späda och små barn som börjar äta mat med gluten i ganska sent, och kanske i små mängder, har ofta otydliga symtom. En liten grupp barn med glutenintolerans undviker mat med gluten i av sig själva. Även dessa barn kan ha ganska otydliga symtom.

Vanliga symtom några månader efter att barnet börjat äta gluten är hos ett barn under tre år:

• Barnet ökar inte i vikt i samma takt som tidigare.
• Barnet växer inte lika mycket på längden.
• Barnet får illaluktande stora diarréer, men kan ibland i stället ha förstoppning eller vara omväxlande löst och hårt i magen.
• Barnet har dålig aptit, är trött och missnöjt.
• Magen blir ofta stor och svullen medan armar och ben blir spinkiga.

Symtom hos barn som är tre år eller äldre är vanligen mer otydliga och allmänna. Det vill säga symtomen kan ha flera andra orsaker än glutenintolerans.

Symtom på glutenintolerans hos äldre barn kan till exempel vara:

• ont i magen
• trötthet och orkeslöshet
• blodbrist
• sen pubertetsutveckling
• kortvuxenhet.

Glutenintolerans kan också visa sig på andra sätt. Det finns till exempel en hudsjukdom, dermatitis herpetiformis, som beror på gluten, men är ovanlig hos barn. Symtomen är små blåsor som kliar mycket. De sitter oftast på utsidan av armbågar och knän och på skinkorna. Oftast har barnet dessutom en tarmskada av samma typ som vid glutenintolerans. Blodprover visar på samma antikroppar som vid glutenintolerans och sjukdomen behandlas med glutenfri kost.

Glutenintolerans kan förekomma vid andra sjukdomar

Barn kan få glutenintolerans när de har andra sjukdomar som har med immunsystemet att göra. Därför upptäcker läkaren ibland att barnet har glutenintolerans när man söker vård för vissa andra sjukdomar. Glutenintolerans är till exempel vanligare hos barn med diabetes eller någon sköldkörtelsjukdom.

Om man som förälder eller närstående misstänker glutenintolerans behöver man kontakta en vårdcentral eller en barnläkare. Man ska aldrig börja experimentera med glutenfri kost på egen hand. Det kan göra att diagnosen blir betydligt svårare att ställa.

Ställa diagnos

Hur barnet utreds kan variera men så här går det oftast till:

• Först tas blodprover för glutenintolerans.
• Om blodproverna visar onormala värden görs en tunntarmsbiopsi.
• Är blodproverna normala behöver inte tunntarmsbiopsi göras, men i vissa fall, framför allt vid stark ärftlighet eller dålig tillväxt, kan det vara motiverat att genomföra en tarmsbiopsi trots att blodproverna är normala.

För att tunntarmsbiopsin och blodproven ska ge riktiga resultat är det viktigt att barnet äter gluten under tiden som utredningen pågår. Om kosten är glutenfri eller bara innehåller små mängder gluten kan tarmen se normal ut eller ha ett svårtolkat utseende. Även blodproverna kan se normala ut. Då blir diagnosen mycket svårare att ställa.

Blodprover

Läkaren kan inte ställa diagnosen glutenintolerans enbart utifrån de besvär som barnet har. Därför måste barnet lämna blodprover som visar om det har vissa typer av antikroppar i blodet.

Hos personer som har glutenintolerans bildas vanligen speciella antikroppar i blodet. Om ett blodprov visar att barnet har sådana antikroppar är det troligt att barnet har glutenintolerans. Blodprov är inte lika säkert som tunntarmsbiopsin och kan därför inte ersätta den. Fördelen är att blodprov kan göra det lättare att avgöra om barn som har svaga och otydliga symtom behöver göra tunntarmsbiopsi eller inte.

Tunntarmsbiopsi

Tunntarmsbiopsi är en undersökning som innebär att en del av tarmen undersöks. Den måste göras medan barnet fortfarande äter mat med gluten i, annars blir den missvisande. Det är en undersökning som genomförs med så kallad gastroskopi. En tunn slang förs ner genom munnen och matstrupen för att ta prov från slemhinnan i tolvfingertarmen. Undersökningen kan vara obehaglig under några minuter, men ger inga biverkningar. Mindre barn brukar sövas medan barn från 12 års ålder ofta kan undersökas efter att ha fått lugnande medicin. Rutinerna kan variera lite mellan olika barnkliniker.

En bit slemhinna från tarmen analyseras i laboratorium och ger besked om tarmluddet är normalt eller inte. Om tarmluddet är skadat har barnet glutenintolerans. Man får vanligtvis provsvar inom sex till åtta veckor.

Glutenprovokation

För att diagnosen glutenintolerans säkert ska kunna ställas krävs att

• det finns en typisk tarmskada vid den första utredningen med gastroskopi, när barnet fortfarande äter gluten
• symtomen försvinner när barnet börjar äta glutenfri kost
• barnet mår bättre och blodproverna är normala efter ett år med glutenfri kost.

Om diagnosen fortfarande inte är helt säker efter ett år med glutenfri kost kan barnet ibland behöva genomgå ytterligare en eller två undersökningar med gastroskopi. Barnet får först äta mat med gluten i igen, så kallad glutenprovokation.

När ett barn får diagnosen glutenintolerans kan det vara skönt att få veta vad barnets besvär beror på och att det finns behandling. Samtidigt kan det vara jobbigt att inse att barnet måste äta glutenfri kost resten av livet. Att äta mat utan gluten innebär en period av omställning för barnet och familjen, men efter en tid brukar det bli en naturlig del av vardagen. Man behöver ofta ha olika uppsättningar till exempel av bröd och pasta, men i övrigt lagar man samma glutenfria mat till alla i familjen.

Att träffa andra barn eller ungdomar med glutenintolerans, till exempel genom Svenska Celiakiförbundet eller dess ungdomsförbund SCUF, kan vara ett bra stöd, likaså att träffa unga vuxna med färska erfarenheter av att ha vuxit upp med glutenintolerans. Kunskap om glutenintolerans är viktigt både för den som har glutenintolerans och för människor runt om. För barn i tonåren är det bra att få möjlighet att ta allt större ansvar för sin egen hälsa.

Glutenintolerans går att behandla. Behandlingen innebär att barnet äter mat utan gluten resten av livet. Med glutenfri kost brukar alla sjukdomssymtom försvinna.

Hos de flesta barn bildas nytt tarmludd inom några månader om de äter glutenfri mat. Att tarmen läker visar att diagnosen är rätt och att behandlingen fungerar bra. För det mesta har tarmens funktion blivit bra långt innan tarmluddet är helt återställt.

Hur bra kostbehandlingen fungerar beror på hur pass fri maten är från gluten. Därför är det viktigt att man får bra information om glutenfri kost redan från början. Efter att barnet har fått en diagnos får man träffa en dietist, som berättar vad barnet kan och inte kan äta.

Gluteninnehåll i livsmedel

Gluteninnehåll i livsmedel måste deklareras i ingrediensförteckningen på livsmedlet enligt livsmedelslagen. Därför är det viktigt att läsa noga på varorna när man handlar. Många gånger är det bättre att laga maten själv från grunden än att köpa färdiga hel- och halvfabrikat.

Tillgången till glutenfria produkter är i dag god i Sverige. På förskolor och skolor har man oftast erfarenhet av att laga glutenfritt. Flera hamburgerkedjor erbjuder glutenfritt bröd till sina hamburgare om man ber om det. Vissa serveringar erbjuder glutenfria smörgåsar, glutenfria rätter och glutenfri pizza eller pasta. På vissa orter finns det glutenfria bagerier och caféer.

Glutenfria produkter eller produkter med mycket låg glutenhalt

I Sverige skiljer man mellan glutenfria produkter och naturligt glutenfria produkter. Efter en anpassning till resten av EU kommer det från och med den 1 januari 2012 att heta glutenfria produkter och produkter med mycket låg glutenhalt.

Livsmedel som är helt fria från gluten är till exempel:

• mjölk, ost och ägg
• kött och fisk
• grönsaker, rotfrukter, frukt och bär
• rena kryddor, alltså inte kryddblandningar
• ren havre, arrowrot, bovete, fibrex, hirs, maizena, majsmjöl, polenta, pofibrer, potatismjöl, risflingor, majsflingor, risgryn och sojamjöl.

Glutenfria produkter är livsmedel där man tagit bort gluten. De kan ha kvar andra vetekomponenter, till exempel vetestärkelse, och får ha en glutenhalt på högst 200 mg gluten/kg.

Produkter med mycket låg glutenhalt är spannmål där man tagit bort gluten, till exempel vetestärkelse med en glutenhalt på högst 100 mg/kg. Ren havre är ett annat exempel.

Naturligt glutenfria produkter är baserade på mjöl som i sig själv inte innehåller gluten, till exempel majs, ris, hirs, bovete, eller potatis. Naturligt glutenfria produkter får innehålla högst 20 mg gluten/kg.

Vad händer efter diagnosen?

Efter diagnosen brukar barnet kallas på regelbundna kontroller. Allra första återbesöket kan vara till en läkare eller till en specialutbildad sjuksköterska ett par månader efter tunntarmsbiopsin och diagnosen. Dessutom brukar man träffa en dietist för att gå igenom den glutenfria kosten. Därefter träffar man läkare och/eller dietist med ett eller ett par år mellan kontrollerna. Var kontrollerna görs, på barnklinik, hos barnläkare eller på vårdcentralen, beror på vilket landsting man tillhör.

Barnet och familjen kallas till dessa kontroller för att:

• få prata om eventuella svårigheter med den glutenfria kosten hemma och i barnets miljö och aktiviteter utanför hemmet
• få tips och idéer för att komma runt eventuella svårigheter
• barnet ska få mer information anpassad till sin ålder så att barnet kan ta större eget ansvar ju äldre det blir
• följa tillväxt och utveckling
• få stöd att följa en noggrann glutenfri kost för de barn och ungdomar som behöver det
• att följa barnets allmänna utveckling, pubertetsutveckling och kontrollera vissa blodprover.

Om barnet har glutenintolerans, men ändå äter gluten, ökar risken för ohälsa och komplikationer. Risken tycks framför allt vara kopplad till hur skadad tarmen är och hur länge skadan är oläkt. Däremot verkar det inte finnas något samband med hur svåra symtomen är.

Följande komplikationer och följdsjukdomar kan personer med obehandlad glutenintolerans få:

Näringsbrist och undernäring till följd av brist på B-vitaminer, kalkbrist och andra näringsämnen.

Benskörhet är vanligt också hos barn och unga med obehandlad glutenintolerans, oavsett om de har milda eller svåra symtom. Tidig diagnos och en helt glutenfri kost leder till att skelettet delvis återhämtar sig. Även efter att barnet har slutat äta gluten finns en ökad risk för benskörhet.

Gynekologiska komplikationer är vanligare hos dem som har obehandlad glutenintolerans. Det kan handla om att den första mensen kommer senare, utebliven mens är vanligare och att mensen upphör vid lägre ålder. Studier tyder på att kvinnor med obehandlad glutenintolerans har ökad risk att få barn med låg födelsevikt.

Autoimmuna sjukdomar är vanligare hos barn med glutenintolerans. Det vill säga sjukdomar där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Glutenintolerans är cirka tio gånger vanligare hos dem som har diabetes, autoimmun sköldkörtelsjukdom och Sjögrens syndrom.

Omgivningens stöd är viktigt

Alla i familjen och i barnets närmaste omgivning behöver få veta att barnet aldrig får äta gluten. Det går inte att göra undantag lite då och då. Att hjälpa barnet att alltid äta glutenfritt i alla sammanhang från första början skapar respekt och förståelse för hur viktigt det är. Livet med glutenintolerans kan underlättas av kontakter med andra som har glutenintolerans. Det finns olika forum på nätet där man kan skriva till andra i samma situation och patientföreningar som har mycket information om sjukdomen och aktiviteter för barn.

Barn i förskoleåldern brukar snart lära sig att de inte kan äta allt som syskon och andra i omgivningen kan. De brukar inte ha svårt att acceptera det. De lär sig tidigt att fråga vuxna om de kan äta det ena eller det andra.

Barn i skolåldern börjar ofta jämföra sig med sina kompisar. De kan fundera över likheter och skillnader, och många gånger kan de vara arga på sin sjukdom eller tycka det är orättvist att de har glutenintolerans. Dessa känslor är viktiga att respektera. Samtidigt kanske barnet börjar vara på andra ställen än bara hemma. Det kan vara klokt att skicka med barnet glutenfria produkter om man till exempel vet att barnet ska äta borta.

Enligt skollagen har alla barn rätt att få näringsriktig mat i skolan. Livsmedelsverket rekommenderar landets skolledningar att se till att de som planerar skolans matsedel känner till vilka elever som har behov av specialkost och att alla som hanterar livsmedel i skolan får kunskap om vilka livsmedel som kan orsaka allergier och hur man ska hantera dessa. Ingen ska riskera att bli sjuk av maten i skolan.

Det är viktigt att det är lätt att äta glutenfritt i skolan. Många barn vill inte avvika genom att få en helt annan maträtt än kompisarna, genom att hämta maten på ett särskilt ställe eller genom att på annat sätt pekas ut.

Barn i tonåren förhåller sig till sin sjukdom på olika sätt. Många tycker att det är självklart att fortsätta med en noggrann glutenfri kost, särskilt bland dem som fått diagnosen tidigt och inte minns annat än att de ätit glutenfritt. Andra tycker att det är svårt att vara annorlunda än kompisarna.

Några är väl motiverade att vara noggranna, men när något annat och spännande kommer emellan faller motivationen. Några tycker att dieten begränsar dem och har svårt att hitta strategier för att ha tillgång till glutenfri mat om man följer plötsliga infall och gör oplanerade saker. En del tycker att det är svårt att ställa krav på speciell mat, till exempel hos kompisars föräldrar.

Barn i tonåren behöver lära sig att ta ett allt större ansvar för sin egen hälsa. Trots att de flesta inte känner någonting av lite slarv är det viktigt att aldrig äta mat med gluten i. Som vuxen är det därför bra om man underlättar för och påminner den unga om hur viktigt det är att äta glutenfritt. Om man upplever att den unga slarvar med sin glutenfria kost går det bra att vända sig till den barn- och ungdomsmottagning som barnet tillhör för att få råd om hur man kan göra.

Glutenfri matlagning

I en hel del recept kan man byta ut vetemjöl mot till exempel majsmjöl eller rismjöl. Såsredningar kan göras på arrowrot, potatismjöl, maizena eller majsmjöl. Pannkakor kan göras på majsmjöl eller glutenfritt mjöl. När man bakar bröd kan man använda särskilda glutenfria mjölsorter.

Baka bröd utan gluten

Det går att baka välsmakande bröd utan gluten. Färdig brödmix, som man blandar med vatten, brukar vara gjord på vetestärkelse som är glutenfritt. Det brukar behövas ett par försök innan man har lärt sig att hantera den glutenfria degen. Många som har glutenintolerans bakar eget bröd av glutenfritt mjöl och prövar sig fram till egna recept.

Att baka med glutenfria mjölsorter kräver lite annorlunda teknik. Eftersom mjölets jäsningsegenskaper är sämre måste man arbeta degen mer. Effektiva hushållsassistenter och bakmaskiner ger bra resultat. Degen blir ofta lösare, och det kan vara en fördel att baka i brödformar. Det glutenfria brödet är bäst färskt och åldras fort. Det blir då torrt, smuligt och möglar. Därför är det ofta bra att skiva och frysa in nybakat bröd och varje dag ta fram för en dags behov och kanske värma det i mikrovågsugn, i vanlig ugn eller rosta det.

I vilken mat kan gluten förekomma?

Gluten finns i ett stort antal så kallade hel- och halvfabrikat, mest i form av vetemjöl. Det måste alltid framgå av ingrediensförteckningen om en vara innehåller vete, korn eller råg.

Livsmedel som innehåller gluten är till exempel:

• makaroner och spagetti
• de flesta flingor och müsliblandningar
• bulgur
• cous-cous
• havrekli
• havremust
• nudlar
• grahamsmjöl
• fiberberikade havregryn
• charkprodukter som innehåller vetemjöl
• panerade kött- och fiskrätter
• godis som lakrits och kexchoklad
• ströbröd.

Viktigt att läsa ingrediensförteckningen

Det viktigaste när det gäller att laga glutenfri mat är att läsa ingrediensförteckningen. Välj bort produkter utan ingrediensförteckning.

Det är bra att regelbundet läsa även på produkter som man vet är glutenfria. Det händer att recept förändras eller att produkter med samma namn tillverkas på olika fabriker som använder olika recept. En del godisprodukter kan tillverkas i olika länder och ha olika ingredienser trots att de har samma produktnamn.

Vissa produkter som man har svårt att tro att de ska innehålla mjöl gör det ändå, till exempel rostad lök, vissa glassorter och kryddblandningar. Är man tveksam kan man fråga butiksinnehavaren eller kontakta de som har tillverkat produkten. Det är det bättre att välja en produkt som man säkert vet är glutenfri.

Följande produkter på en innehållsförteckning är exempel på sådant som innehåller gluten:

• vetemjöl
• rågmjöl
• kornmjöl
• ströbröd
• havrekli
• dinkelvete
• durumvete.

Däremot är det inte gluten i:

• hirs
• majs
• ris
• sojasås
• bönor
• glutamat
• vetestärkelse
• bovete
• e-nummer
• emulgeringsmedel
• kokos
• sirap
• kakaomassa och kakaosmör
• kryddor
• polentagryn.

Barnet kan äta ren havre

Länge ansågs havre vara skadligt för personer med glutenintolerans, men i dag står det klart att det inte stämmer. Nya studier visar att en glutenfri kost med havre kan läka tarmslemhinnan, och att personer med läkt tarmslemhinna inte blir sämre om havre läggs till den glutenfria kosten. Havre kan vara ett näringsrikt tillskott till glutenfri mat, till exempel i form av gröt eller bröd. Havre är fiberrikt och om barnet har känslig mage är det bra om det börjar äta havre gradvis och tar lite i taget.

• Både barn och vuxna med glutenintolerans kan äta havre till sin glutenfria kost.
• Man bör bara använda speciellt havre, så kallad ren havre, eftersom man inte säkert kan utesluta att vete blandats in i vanligt havre via bland annat kvarnar och silor. Denna havre kan man köpa i välsorterade livsmedelsaffärer.

Små barn bör inte äta för mycket risprodukter

Forskning har visat att ris kan innehålla arsenik och att för stora mängder kan vara skadligt för barn. Livsmedelsverket rekommenderar att barn inte får i sig för mycket ris eller risprodukter. Barn som har glutenintolerans, och därför inte kan äta vanligt mjöl, kan få välling och gröt som är baserad på majs. De kan även få välling och gröt som är baserad på havre, men då måste man göra den själv på rena havregryn. Livsmedelsverket avråder helt från att ge risbaserad dryck till barn under sex år.

Läs mer: Livsmedelsverket om metaller i barnmat

Att se upp med

Synliga smulor av gluteninnehållande bröd kan förhindra läkning av tarmen. Barn med glutenintolerans bör därför ha egna smöraskar på förskolan och skolan, och hemma om det behövs.

Pizza: En del pizzerior erbjuder glutenfria pizzor eller att de bakar ut medhavd, glutenfri pizzadeg. Det kan finnas mjöl på arbetsbänkar och i ugnarna. Det är därför bra att baka ut den glutenfria pizzan på aluminiumfolie.

Godis: Lösgodis, till exempel lakrits, kan innehålla mjöl. Många gånger saknas ingrediens-förteckning och då bör man välja annat godis som man vet är glutenfritt. Även om lösgodisburkar har ingrediensförteckning bör man tala med den butiksansvarige för att bli säker på att de stämmer. Ibland kan godis med likartat utseende men från olika tillverkare och med olika innehåll läggas i samma burkar.

Hur noga måste man vara med kosten?

Man behöver vara så noggrann man kan. Det betyder att man

• ska välja produkter som har ingrediensförteckning
• ska läsa ingrediensförteckningarna noga
• ska välja ett säkert alternativ framför ett osäkert
• inte ska ge barnet produkter med gluten i för att vara snäll eller för att man inte har tillgång till ett glutenfritt alternativ
• ska se upp med synliga smulor, till exempel i smöraskar, brödrostar eller på arbetsbänkar
• behöver förbereda läger och liknande med att kontakta ledarna i tid
• kan ringa i förväg och fråga om glutenfri mat, om man ska äta på restaurang
• inte ska skrapa bort såser eller paneringar med mjöl utan välja något annat.

Man behöver inte

• ha olika uppsättningar av skärbrädor, knivar, bestick eller serviser
• vara rädd för smulor och mjölrester som inte syns
• oroa sig för gluten i läkemedelstabletter, det rör sig om små mängder som inte innebär någon hälsorisk för personer med glutenintolerans
• vara rädd för de små glutenrester som kan finnas i glutenfria produkter.

Att resa med glutenintolerans

Glutenintolerans finns i alla länder men kunskapen varierar mellan olika länder. Lagar och regler om märkning av livsmedel är också olika. Men oftast är det inte särskilt svårt att resa utomlands om man har glutenintolerans och att hitta glutenfria alternativ. I många länders kök använder man inte mjöl av vete, korn eller råg i matlagningen på samma sätt som i Sverige. I många länder kan man hitta glutenfria produkter i hälsokostaffärer.

Tips från andra som rest, informationskort på flera språk och kontaktadresser till utländska celiakiföreningar hittar man via Svenska Celiakiförbundets webbplats.

För barnets hälsa är det viktigt att man hjälper det att äta glutenfritt och att skapa bra matvanor som är hållbara på lång sikt. De glutenfria alternativen får inte vara sämre eller krångligare för barnet. Att leva glutenfritt behöver inte vara ett liv fyllt av förbud utan en tillvaro där det finns glutenfria alternativ. Förutom föräldrarna eller närstående kan kompisar och pojk- eller flickvänner vara ett bra stöd och kan gärna följa med på till exempel läkarbesök.

Att träffa andra barn eller ungdomar med glutenintolerans, till exempel genom Svenska Celiakiförbundet eller dess ungdomsförbund SCUF, kan vara ett bra stöd, likaså att träffa unga vuxna med färska erfarenheter av att växa upp med glutenintolerans. Kunskap är viktigt både för den som har glutenintolerans och för personer i barnets närhet.

Mysiga stunder och fest är viktiga för barn. Därför är det bra om det på förskolan och skolan finns glutenfria alternativ vid sådana tillfällen. Som förälder kan man tänka på att förbereda glutenfria godispåsar inför barnkalas.

Ekonomi när man har barn med glutenintolerans

Glutenfria produkter kostar ofta mer än icke-glutenfria produkter. Ett bra tips för att hålla nere matkostnaderna kan vara att man bakar eget bröd, pizza och kex med glutenfritt mjöl. Andra sätt kan vara att äta ris och potatis till måltiden. En del landsting subventionerar också vissa glutenfria produkter för barn under 16-18 år.

På barn- och ungdomsmottagningen får man en så kallad livsmedelsanvisning, ett slags recept. Den fylls oftast i av barnmottagningens dietist och därefter kan man hämta ut glutenfria produkter på apotek till ett billigare pris. Exempel på sådana produkter är mjöl, ren havre, pasta, hårt bröd, kex samt bakhjälpmedel i form av olika fibrer. I vissa landsting är kostnaden för livsmedel som skrivs på livsmedelsanvisning 100-200 kronor för en tvåmånadersperiod när man har rätt att hämta ut upp till sex kilo mjöl och sex kilo pasta per barn med glutenintolerans.