Diabetes typ 2

Västernorrland

Ny rutin för utlämning av diabeteshjälpmedel

En ny rutin införs successivt i länet under 2012 för diabeteshjälpmedel.
Förändringen innebär att diabeteshjälpmedel lämnas ut via länets vårdcentraler och diabetesmottagningarna på sjukhusen i stället för på apotek.

Diabeteshjälpmedlen är som tidigare kostnadsfria.

Insulin och diabetestabletter hämtar du som vanligt på apoteket.

Du som har din diabeteskontroll på hälso-/vårdcentral

Kontakta din hälso-/vårdcentral när du behöver nya hjälpmedel (kanyler, lancetter, teststickor). På hälso-/ vårdcentralen ges närmare information om lokala rutiner.

Du som har din diabeteskontroll på sjukhus

Kontakta din diabetesmottagning när du behöver nya hjälpmedel (kanyler, lancetter, teststickor). Där ges närmare information om lokala rutiner.

Hjälpmedel till insulinpump

Även rutinerna för hjälpmedel till insulinpump förändras. Förskrivning sker som vanligt men beställningen skickas inte till apotek utan till Hjälpmedel Västernorrland dit du ringer eller mailar din beställning. Ta hjälp av det Hjälpmedelskort du fått av din diabetessköterska när du ska beställa. 

 

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes producerar kroppen fortfarande insulin, men inte så mycket som behövs. Det gör att man får för mycket socker i blodet, vilket på sikt kan orsaka att man bland annat får skador på njurarna, ögonen och fötterna.

Det finns flera olika typer av diabetes, till exempel typ 1-diabetes, graviditetsdiabetes och typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes är vanligast och kommer oftast i vuxen ålder. Sjukdomen kan vara ärftlig, men kan också bero på vilka levnadsvanor man har. Till exempel kan övervikt, högt blodtryck, rökning, graviditetsdiabetes och stress öka risken för att få sjukdomen.

Symtom

Om man får typ 2-diabetes är det vanligt att man

  • är trött både fysiskt och psykiskt
  • blir mer törstig
  • kissar oftare.

Man kan också få klåda i underlivet och börja se dimmigt. Symtomen kommer ofta långsamt, men ibland får man inga symtom alls och då är det svårare att upptäcka sjukdomen.

När ska man söka vård?

Om man har några av de vanliga symtomen och misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 för råd om vart man ska vända sig.

Behandling

Det finns stora möjligheter att påverka sin situation om man har typ 2-diabetes. Genom att motionera, se över sina matvanor och sluta röka kan man förebygga och i viss mån behandla sjukdomen.

Om inte det räcker för att sänka blodsockervärdet kan man behöva läkemedel för att sänka sockerhalten i blodet och minska risken för följdsjukdomar.

Visa mer

Vad är typ 2-diabetes?

Vad är typ 2-diabetes?

Insulin hjälper sockret in i cellerna

Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som har olika orsaker. Gemensamt för alla former är att den som får sjukdomen har för mycket socker i blodet.

Cellerna i kroppens organ behöver druvsocker, glukos, för att fungera. För att cellerna ska kunna ta till sig sockret behövs ett hormon som heter insulin. Insulinet hjälper sockret in i cellen. Hormonet bildas i bukspottkörteln framför allt efter att man har ätit, men om man får typ 2-diabetes räcker det insulin som kroppen producerar inte till. Man får då nedsatt insulinkänslighet.

Överskottet av socker i blodet sparas i levern och i musklerna för senare behov. Levern fungerar på så sätt som ett sockerförråd.

Viktigt med rätt sockerbalans

Om man har diabetes har man för mycket socker i blodet. Dels på grund av att bukspottkörtelns insulinproduktion inte fungerar som den ska, dels på grund av att levern läcker ut för mycket socker i blodet. Därför har diabetes tidigare kallats sockersjuka.

Det är alltså viktigt att blodet har rätt koncentration av socker. Hyperglykemi, för hög koncentration, kan på lång sikt skada kärlen i njurarna, ögonen, fötterna och hjärtat. Om man har höga blodsockervärden en längre tid kan man bli törstig, muskelsvag och trött. 

Hypoglykemi, för låg koncentration, kan uppstå vid behandling med läkemedel. Då kan man bli skakig, svettig och omtöcknad.

En illustration på bukspottkörteln.

Bukspottkörteln bildar insulin, som i sin tur reglerar sockernivån i blodet.
Socker i blodet kallas blodsocker.

Nedsatt glukostolerans kan vara tidigt tecken på sjukdomen

Typ 2-diabetes kännetecknas av att kroppens olika celler blir mindre mottagliga för påverkan av insulin, och man får så kallad insulinresistens. Trots att det kommer mer insulin från bukspottkörteln räcker det inte till. Blodsockret tas då inte upp av kroppens celler, utan i stället ökar halten av socker i blodet och ute i alla kroppens vävnader.

Det är inte säkert att man får typ 2-diabetes om man får insulinresistens men risken ökar med åldern.

Om sockerhalten når en viss nivå kallas det nedsatt glukostolerans, ett förstadium till typ 2-diabetes. Om utvecklingen fortsätter stiger blodsockervärdet ytterligare och når till sist den nivå som kallas typ 2-diabetes. Hela utvecklingen fram till sjukdomen tar flera år, så därför finns goda chanser att själv bromsa utvecklingen genom att motionera, se över sina matvanor och sluta röka.

Hur vanlig är sjukdomen?

Typ 2-diabetes blir allt vanligare världen över. Världshälsoorganisationen WHO räknar med att antalet som får diabetes kommer att ha fördubblats mellan åren 2000 och 2025.

Hur många i Sverige som har diabetes i någon form är inte helt klart eftersom mörkertalet beräknas vara stort, men uppskattningsvis lever mellan 350 000 och 400 000 personer med sjukdomen. Av dessa har de allra flesta – nio av tio – typ 2-diabetes. Allt fler lever länge med sjukdomen.

Fäll ihop

Vad beror typ 2-diabetes på?

Vad beror typ 2-diabetes på?

Sjukdomens orsaker

Den exakta orsaken till att typ 2-diabetes uppstår är inte känd, men förutom att sjukdomen oftast är ärftlig kan den livsstil man har påverka risken att få den.

Allt för mycket och onyttig mat kombinerat med brist på motion gör många människor överviktiga, vilket ökar risken för insulinresistens och typ 2-diabetes.

Om man är utsatt för stress, höga krav och samtidigt har liten möjlighet att själv påverka sin situation ökar mängden av stresshormonet kortisol i blodet. Ute i vävnaderna omvandlas det till kortison som ökar bukfetma och minskar insulinkänsligheten i musklerna. Just bukfetma är mer skadligt än till exempel fett runt höfterna. Väger du mer än du mår bra av? Testa här!

Rökning ökar också risken att få diabetes.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Vanligt att man blir trött, törstigare och kissar mer

När man får typ 2-diabetes kan symtomen vara olika svåra. Många vet inte om att de har sjukdomen eftersom man ofta inte har några symtom alls.

Ett vanligt symtom är att man blir trött, både mentalt och i kroppen. Ett annat symtom är att man blir törstigare och kissar mer. Det beror på att socker läcker över till urinen när det når en viss mängd i blodet. Socker suger upp vatten från kroppen och mängden urin ökar, vilket även ökar törsten. Andra symtom kan vara klåda i underlivet och dimsyn.

När ska man söka vård?

Om man har några av de vanliga symtomen och misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 för råd om vart man ska vända sig.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Sockernivån i blodet och urinen mäts

För att ta reda på om man har diabetes måste blodsockervärdet mätas i ett blodprov, P-glukos. Då kan man få svar på om värdet är normalt. Vanligast är att ett blodprov tas efter att man har fastat i minst åtta timmar, men det finns olika sätt att mäta.

Ett annat sätt att upptäcka diabetes är att mäta halten av socker i urinen med hjälp av ett urinprov, U-glukos. Vanligen ska urinen inte innehålla något socker, eller bara mycket små mängder. En förhöjd halt av U-glukos tyder vanligen på att halten av socker i blodet är så hög att socker börjat läcka ut i urinen. Om läkaren misstänker att man har diabetes får man även lämna ett blodprov.

Diagnosen diabetes kan också ställas med hjälp av ett långtidssockerprov, HbA1c. Provet ger ett mått på hur blodsockerhalten har legat två till tre månader före provtagningen.

De här proverna visar om man har diabetes, men inte vilken typ. Om man är över 40 år, har viss bukfetma och typ 2-diabetes i släkten, är det nästan alltid typ 2-diabetes. 

Om man har typ 2-diabetes ökar blodsockret oftast långsamt under flera år. Ibland kan det behövas ytterligare blodprover för att avgöra vilken typ av diabetes man har.

Ytterligare undersökningar görs

Efter att man har fått diagnosen typ 2-diabetes görs ytterligare undersökningar för att andra tillstånd som också ökar risken för åderförfettning ska kunna upptäckas och behandlas. Blodtrycket mäts och två till tre månader efter att man har fått diagnosen tas ett blodprov för att undersöka blodfetternas sammansättning.

Man blir också noggrant undersökt av läkare både när man har fått diagnosen och vid de uppföljande återbesöken som man brukar göra minst en gång om året. Oftast går man till en läkare på sin vårdcentral. Det är även vanligt att man har kontakt med en distriktssköterska eller en särskild diabetessjuksköterska på sin vårdcentral.

Undersökningar vid återbesök

Flera olika undersökningar kan ingå när sjukdomen följs upp hos läkare och sjuksköterska. Bland annat mäts blodtryck, hjärtat undersöks med EKG, känseln testas, huden på fötterna kontrolleras, ögonen undersöks och man får också lämna ett långtidssockerprov som kan visa om en eventuell behandling fungerar bra.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns stora möjligheter att påverka sin situation om man har typ 2-diabetes. Genom att motionera, se över sina matvanor och sluta röka kan man förebygga och i viss mån behandla sjukdomen.

Om inte det räcker för att sänka blodsockervärdet kan man behöva läkemedel för att sänka sockerhalten i blodet och minska risken för följdsjukdomar.

Motion

Fysisk aktivitet är det mest effektiva sättet att öka känsligheten för insulin eftersom det gör att socker tas upp snabbare i kroppen efter att man har ätit. Då kan skadliga mängder socker i blodet undvikas. Effekten på insulinkänsligheten av ett motionspass, till exempel en rask promenad eller cykling 30 till 40 minuter, finns kvar i upp till två dygn.

Ju oftare man motionerar desto bättre, men det är bra om man i alla fall hinner med 30 minuterspromenader minst tre gånger i veckan. Det är även bra att aktivera fler muskelgrupper samtidigt – stavgång ger till exempel bättre effekt än en vanlig promenad. Om man inte kan motionera på vanligt sätt så kan vilka andra rörelser som helst ha positiv effekt, exempelvis dammsugning eller att röra sig i takt med musik.

Fysisk aktivitet är även bra för bland annat blodtrycket, blodfetterna, skelettets kalkhalt och för att få en mer stabil vikt.

Vad ska man äta och dricka?

Med hjälp av ändrade matvanor kan man själv behandla sin typ 2-diabetes. Exempelvis kan man på så sätt gå ner i vikt, få ett mer stabilt blodsocker, minska risken för följdsjukdomar och även senarelägga eller minska behovet av läkemedel.  

Det kan kännas som en stor omställning att ändra sina vanor, men man behöver sällan byta ut all mat.

Viktigt att sluta röka

Det finns många risker med att röka om man har diabetes och det är därför bra om man kan sluta.

Ibland krävs behandling med läkemedel

När ändrad livsstil inte räcker för att man ska få ett tillräckligt bra blodsocker kan man behöva behandlas med läkemedel.

Om man har diabetes har man rätt till regelbunden kontakt med sjukvårdspersonal med specialkunskaper. På många håll inom vården finns så kallade diabetesteam. Ofta ingår läkare, diabetessjuksköterska, psykolog, dietist och kurator. Även andra yrkesgrupper som till exempel sjukgymnast kan ingå. En stor del av behandlingen sköter man själv med hjälp och stöd från diabetesteamet.

Viktigt att ha koll på blodsocker, blodtryck och blodfetter

Strävan efter ett blodsockervärde som är nästan lika lågt som hos icke-diabetiker är väldigt central i typ 2-diabetesbehandlingen. Ofta får man börja behandling med blodsockersänkande läkemedel redan när sjukdomen upptäcks, men det kan också gå många år innan man behöver medicin.

I början får man vanligtvis läkemedel i form av tabletter. Det finns flera olika typer som verkar på olika sätt, och vilket man får beror till exempel på om man är överviktig eller inte. Efter hand kan det hända att behandlingen behöver trappas upp. Då kombinerar man ofta olika sorters tabletter.

Men att förebygga eller behandla högt blodtryck är ännu viktigare än att sträva efter ett normalt blodsockervärde. Ett mål är att blodtrycket ska vara under 135/85 mm Hg. Om blodtrycket bara är något förhöjt kan det räcka med att äta mindre salt, gå ner i vikt och motionera mer.

Om detta inte har gett tillräckligt bra resultat inom några månader kan man behöva behandling med blodtryckssänkande läkemedel

Om man har typ 2-diabetes har man ofta för höga halter av skadliga fetter, förhöjt kolesterol, i blodet. Även fettsammansättningen blir bättre om man äter sundare, går ner i vikt, motionerar, slutar röka och om blodsockervärdet förbättras. Behandling med blodfettsänkande läkemedel brukar behövas även om man har ganska låga blodfetter.

Insulin när tabletter inte räcker

Man tar sin insulininjektion i magen. Det är sällan några problem att ta sina insulininjektioner själv. Det är bra att variera så att man inte tar sprutorna på samma ställe hela tiden.

För de flesta med typ 2-diabetes blir behandling med insulin förr eller senare nödvändig för att uppnå ett blodsockervärde som är nära det normala. Vad som är ett bra blodsockervärde avgörs från person till person så därför kan man behöva diskutera det med sin läkare. 

Ibland behövs behandling redan när sjukdomen upptäcks, men oftast dröjer det många år. Man tar insulin med en spruta i underhudsfettet till exempel på magen eller låren, ofta i kombination med tabletter.

När man har behandling med insulin får man kontrollera sitt blodsocker själv med ett blodprov i fingret. Även om man inte har insulinbehandling kan det ibland vara bra att tillfälligt mäta sitt blodsocker själv. Hur ofta är individuellt så därför kan det vara bra att fråga sin diabetessjuksköterska.

Kan behandlingen ge för lågt blodsockervärde?

Om man behandlas med insulin eller tabletter som gör att frisättningen av insulin från bukspottkörteln ökar kan blodsockervärdet ibland bli för lågt. Det kallas insulinkänning eller hypoglykemi. Vanliga symtom är svettningar, skakningar, hjärtklappning, hunger, yrsel, oro, irritation och koncentrationssvårigheter. Om blodsockervärdet sjunker ytterligare kan man förlora medvetandet.

Insulinkänningar är ovanliga men kan komma om man äter för lite, kräks, har diarré, anstränger sig för mycket fysiskt eller dricker mycket alkohol. När man blir äldre och samtidigt har gått ner i vikt behöver den blodsockersänkande behandlingen ofta minskas och ibland avslutas helt, annars kan blodsockervärdet bli för lågt.

Känner man lätta symtom kan man mäta blodsockervärdet för att undersöka om symtomen orsakas av för lågt blodsockervärde. Om man har svårare symtom bör man se till att blodsockervärdet höjs utan att först mäta det, exempelvis med hjälp av socker i form av druvsockertabletter, en sockerbit eller ett glas mjölk.

Om man får svårare symtom kan en injektion med hormonet glukagon behövas. Det verkar genom att snabbt frigöra socker som finns lagrat i levern.

Vid behandling med vissa tabletter kan ett för lågt blodsockervärde hålla i sig länge och därför vara svårt att höja själv. Om man får svårare symtom bör man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Viktigt med god munhygien

Om man har diabetes och förhöjt blodsockervärde under lång tid kan man få problem med hål i tänderna. Därför är det bra att gå till tandläkaren eller en tandhygienist regelbundet. Då motverkas även risken att drabbas av tandlossning.

Som diabetiker kan man ha rätt till särskilt tandvårdsbidrag.

Regelbundna kontroller av synen

Synen kan påverkas av typ 2-diabetes. Därför är det viktigt att regelbundet undersöka ögonen med så kallad ögonbottenfotografering som kan upptäcka tidiga förändringar på näthinnan som man själv inte märker. Man kan då få förebyggande behandling med laser för att förhindra försämrad syn.

Regelbunden fotvård

Om man får sämre känsel i fötterna är det viktigt att man själv eller någon annan undersöker fötterna dagligen, eftersom man får svårare att upptäcka sår som kan vara början till en infektion. Försämrad cirkulation i stora eller små pulsådror kan i värsta fall leda till kallbrand och man kan bli tvingad att få en tå, fot eller ett ben amputerat. Man kan ha nedsatt känsel i fötterna utan att man själv märker det.

Tillräckligt rymliga skor kan förebygga att sår uppkommer. Regelbundna besök hos en fotterapeut är värdefullt om man inte kan sköta sina fötter själv.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Sjukdomen kan försämras

Om man har typ 2-diabetes brukar blodsockervärdet långsamt öka med åren. Den här försämringen av sjukdomen beror på att kroppens celler blir mindre känsliga för insulin, men också på att bukspottkörtelns produktion av insulin minskar. Bukspottkörtelns förmåga att bilda insulin skadas om man har för högt blodsockervärde under lång tid. Hur snabbt försämringen går varierar mellan olika personer. Det beror på vikt, kost, motion, eventuell stress och rökning men även på ärftlighet.

Komplikationer i stora blodkärl

Den allvarligaste konsekvensen av att ha typ 2-diabetes är att man snabbare får åderförfettning i pulsådrorna. Det kan då uppstå en förträngning av pulsådern som gör att blodflödet minskar. I hjärtat kan det leda till kärlkramp, och i benen till så kallad fönstertittarsjuka.

En annan fara med åderförfettning i pulsådrorna är att det där lättare bildas små blodproppar som kan stoppa blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt. Om det fastnar en propp i en pulsåder i hjärnan kan man få en stroke. Det är framför allt hjärtinfarkt och stroke som ökar risken att dö för tidigt när man har typ 2-diabetes.

Komplikationer i små blodkärl

Det finns även risk för att man kan få komplikationer i små blodkärl. De är sällan livshotande på samma sätt som komplikationerna i stora blodkärl kan vara. Men de kan leda till skador på ögats näthinna, njurskador och skador på nerver som kan ge känselnedsättning, oftast i fötter och ben. Män kan ibland få sexuella problem i form av impotens.

Fäll ihop

Graviditet och typ 2-diabetes

Graviditet och typ 2-diabetes

Graviditetsdiabetes

Gravida kvinnor kan få en övergående form av typ 2-diabetes som kallas graviditetsdiabetes. Den kräver noggrann behandling under graviditeten. På mödravårdscentralen tas prover för att upptäcka de kvinnor som får den här typen av diabetes.

Efter förlossningen blir blodsockernivåerna normala igen. Kvinnor som har haft typ 2-diabetes under graviditeten löper en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes senare i livet.

Att bli gravid igen

Om man har haft graviditetsdiabetes, eller har diabetes, bör man försöka ha ett så bra blodsockervärde som möjligt redan när man planerar att bli gravid. Det är under de första tre månaderna av graviditeten som risken är störst för att höga blodsockernivåer ska orsaka skador på fostret.

Höga nivåer under senare delen av graviditeten ökar risken för att barnet väger mycket, vilket kan komplicera förlossningen.

Fäll ihop

Hur påverkas livet?

Hur påverkas livet?

Ett bra liv trots sjukdomen

Diabetes går inte att bota, men det finns bra behandling att få. Det är viktigt att så snart som möjligt försöka hålla ett bra blodsockervärde i närheten av det som friska personer har. På så sätt minskar man risken för komplikationer.

Det kan ta lång tid att vänja sig vid att man har diabetes och det är individuellt hur man reagerar på att få ett sjukdomsbesked. Det kan göra att man till en början hamnar i en kris men många hittar bra sätt att leva med sjukdomen.

Med modern behandling är det mindre risk att man får några av de allvarliga komplikationerna som kan bli följden av sjukdomen. Bland annat är det vanligt att få sämre känsel i fötterna och skor kan skava hål och orsaka svårläkta sår. Även synen kan försämras av sjukdomen, men tack vare att man får gå på regelbundna kontroller minskar risken för svårläkta sår och synskador.

Uppföljning och behandling av förhöjt blodtryck och kolesterol minskar risken för hjärtinfarkt och stroke. Mer modern insulinbehandling gör det också lättare att ha bra kontroll över sitt blodsockervärde.

Möjligheter att själv förebygga sjukdomen

De flesta som får typ 2-diabetes får långsamt allt sämre insulinkänslighet. Försämringen kan pågå i över tio år. Men det är viktigt att komma ihåg att man hela tiden har möjlighet att bromsa den här utvecklingen genom att röra på sig mer, sluta röka och ändra sina matvanor. Läs mer om det under kapitlet "Behandling".

Träffa andra i samma situation

Att behöva acceptera sin sjukdom kan ibland kännas motigt, och då kan det vara en hjälp att möta andra som har liknande erfarenheter. Hos exempelvis Diabetesförbundet och Diabetesorganisationen i Sverige kan man få stöd och mer information. På många håll i landet finns även lokala föreningar.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-01-09
Redaktör:

Jessica Envall, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Mats Eliasson, professor i medicin, Umeå universitet.


Västernorrland
Tillägg uppdaterade:
2014-01-09
Skribent och redaktör:
Eva Coos Berglund, redaktör 1177.se/vasternorrland
Granskare:
Nicklas Svensson, ekonom Landstinget Västernorrland