Diabetes typ 1

Västernorrland

Ny rutin för utlämning av diabeteshjälpmedel

En ny rutin införs successivt i länet under 2012 för diabeteshjälpmedel.
Förändringen innebär att diabeteshjälpmedel lämnas ut via länets vårdcentraler och diabetesmottagningarna på sjukhusen i stället för på apotek.

Diabeteshjälpmedlen är som tidigare kostnadsfria.
Insulin och diabetestabletter hämtar du som vanligt på apoteket.

Du som har din diabeteskontroll på hälso-/vårdcentral

Kontakta din hälso-/vårdcentral när du behöver nya hjälpmedel (kanyler, lancetter, teststickor). På hälso-/ vårdcentralen ges närmare information om lokala rutiner.

Du som har din diabeteskontroll på sjukhus

Kontakta din diabetesmottagning när du behöver nya hjälpmedel (kanyler, lancetter, teststickor). Där ges närmare information om lokala rutiner.

Hjälpmedel till insulinpump

Även rutinerna för hjälpmedel till insulinpump har  förändrats. Förskrivning sker som vanligt men beställningen skickas inte till apotek utan till Hjälpmedel Västernorrland dit du ringer eller mailar din beställning. Ta hjälp av det Hjälpmedelskort du fått av din diabetessköterska när du ska beställa. 

 

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Insulin är ett hormon som reglerar halten av socker i blodet. Om man får typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och det gör att man får för mycket socker i blodet. Eftersom brist på insulin leder till att man blir allvarligt sjuk, måste man tillföra kroppen extra insulin varje dag.

Det finns flera olika typer av diabetes. Typ 1-diabetes brukar komma tidigt i livet och kallas därför också för barn- eller ungdomsdiabetes. Sjukdomen är delvis ärftlig och går inte att bota. När man hittat en behandling som fungerar bra går det att leva ett bra liv med sin sjukdom.

Symtom

Om man får typ 1-diabetes är det vanligt att man

  • behöver kissa ofta och mycket
  • blir väldigt törstig
  • är ovanligt trött
  • mår illa
  • har ont i magen
  • luktar aceton ur munnen
  • ser suddigt
  • snabbt går ner i vikt.

Behandling

Om man har typ 1-diabetes behöver man ta insulin varje dag, antingen med sprutor eller insulinpump. En viktig del i behandlingen är att ha kontroll över sitt blodsockervärde.

När ska man söka vård?

Om man misstänker att ett barn eller man själv har typ 1-diabetes ska man söka vård direkt på en akutmottagning, barnklinik eller vårdcentral.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 för råd.

 

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Diabetes är flera sjukdomar

Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som har olika orsaker. Gemensamt för alla former av diabetes är att den som får sjukdomen har för mycket socker, glukos, i blodet. Därför har diabetes tidigare kallats sockersjuka.

Man brukar få typ 1-diabetes tidigt i livet och därför kallas sjukdomen ibland för barn- eller ungdomsdiabetes. Oftast börjar sjukdomen under barndomen upp till de tidiga tonåren. Den vanligaste åldern att bli sjuk är 10-12 år för flickor och 12-14 år för pojkar. Men även små barn kan få sjukdomen.

Sverige har, näst efter Finland, världens högsta förekomst av typ 1-diabetes hos barn. I Sverige finns det nästan 8000 barn som har diabetes. Varje år insjuknar mer än 750 barn och ungdomar.

Man kan få typ 1-diabetes även som vuxen. Men bland vuxna är det vanligare med typ 2-diabetes, som också kallas åldersdiabetes.

Gravida kvinnor kan få en övergående form av typ 2-diabetes. Den kräver noggrann behandling under graviditeten. Efter förlossningen blir blodsockernivåerna oftast normala igen. Kvinnor som har haft graviditetsdiabetes löper ökad risk att utveckla typ 2-diabetes senare i livet.

LADA, Latent Autoimmune Diabetes of the Adult, är en annan typ av diabetes. Orsaken är insulinbrist och sjukdomen kan sägas vara en variant av typ 1-diabetes som äldre personer får.

En speciell typ av diabetes kan utvecklas efter en bukspottkörtelinflammation om inflammationen blir så omfattande att de celler i bukspottskörteln som producerar insulin skadas. Resultatet blir en typ 1-liknande diabetes som kräver insulinbehandling.

Insulin är viktigt för att cellerna ska få energi

För att kroppen ska fungera behövs bränsle - energi. Energin transporteras i blodet till kroppens celler framför allt i form av druvsocker, glukos. För att sockret ska kunna tas upp av cellerna behövs hormonet insulin. Det bildas i så kallade betaceller i bukspottkörteln framför allt efter att man har ätit. Om det finns för lite insulin stannar sockret kvar i blodet och cellerna får för lite energi.

Hur mycket socker man har i blodet brukar anges med ett mått som kallas blodsockervärde.

Överskottet av socker i blodet sparas i levern och i musklerna i form av glykogen för senare behov. Levern fungerar på så sätt som ett sockerförråd.

Kroppen slutar tillverka insulin

Typ 1-diabetes beror på att betacellerna i bukspottkörteln har angripits av kroppens eget immunförsvar och förstörts. Då kan kroppen inte längre tillverka sitt eget insulin. Bristen på insulin leder i sin tur till att sockret stannar kvar i blodet och blodsockernivån stiger. Samtidigt får inte cellerna någon energi från sockret utan tar i stället sin energi från kroppsfettet. Man går då ner i vikt.

När fett förbränns i stor omfattning bildar kroppen en typ av syror som kallas ketoner. För mycket ketoner är skadligt för kroppen och kan leda till att man får syraförgiftning, så kallad ketoacidos.

En delvis ärftlig sjukdom

Typ 1-diabetes är delvis en ärftlig sjukdom. Man ärver antagligen en benägenhet att utveckla ett immunförsvar som angriper och förstör de celler i kroppen som producerar insulin. Av 100 barn som har en förälder med typ 1-diabetes får två till fem barn den här typen av diabetes. Om pappan har diabetes är risken ungefär dubbelt så stor att barnet får diabetes än om mamman har diabetes.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Flera olika symtom

Om man får sjukdomen är det vanligt att man

  • behöver kissa ofta och mycket
  • blir väldigt törstig
  • känner sig ovanligt trött
  • är illamående
  • har ont i magen
  • luktar aceton ur munnen
  • får synrubbningar så att man ser suddigt
  • snabbt och ofrivilligt går ner i vikt.

Ett annat symtom kan vara svampinfektioner, i munnen, underlivet eller i blöjregionen hos små barn. Ett barn som tidigare har varit torrt kan börja kissa på sig under natten.

Om man har flera av dessa symtom bör man snarast ta kontakt med vården. Om besvären är allvarliga kan man behöva söka vård omedelbart.

Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 

Om symtomen får fortsätta i flera dagar finns det risk för att blodsockret blir mycket högt. Det kan leda till att man blir omtöcknad eller till och med medvetslös. Ofta luktar man samtidigt aceton ur munnen. Man har då fått ketoacidos. Det är ett akut tillstånd som kan vara livshotande. Men det är ovanligt eftersom man oftast mår så dåligt att man söker vård för sina symtom tidigare.

Typ 1-diabetes brukar utvecklas under loppet av någon till några månader, men små barn kan få allvarliga symtom efter bara några dygn. Hos en av tre som får sjukdomen sker utvecklingen mer smygande. Det är vanligt att man har haft en infektion strax innan sjukdomen bryter ut.

Sockernivån i blodet och urinen mäts

För att ta reda på om man har diabetes mäts blodsockret. Det görs med ett enkelt blodprov, P-glukos. Blodsockervärdet mäts i millimol per liter, som förkortas mmol/l. Vanligtvis brukar värdet bara variera lite under dygnet. Hos friska personer ligger värdet mellan 4 och 6 mmol/l innan man äter på morgonen. Den som har diabetes har ett högre blodsockervärde än den som är frisk.

Ett annat sätt att upptäcka diabetes är att mäta halten av socker i urinen med hjälp av ett urinprov, U-glukos. Vanligen ska urinen inte innehålla något socker, eller bara mycket små mängder. Ett förhöjt värde tyder vanligen på att halten av socker i blodet är så hög att socker börjat läcka ut i urinen.

Hos barn börjar ibland socker att läcka ut i urinen vid lägre blodsockervärde än vad det vanligtvis gör hos vuxna. Barn med misstänkt diabetes kan få börja med att lämna ett urinprov.

Ketoner i urinen

När kroppen inte kan tillgodogöra sig socker som bränsle börjar i stället fettvävnaden att förbrännas. När stora mängder fett förbränns bildas ketoner som sedan kommer ut i blodet. Man har ofta ketoner i urinen när man får typ 1-diabetes.

Ytterligare prover kan behöva lämnas

Med hjälp av vissa blodprover är det lättare för läkaren att avgöra om man har typ 1- eller typ 2-diabetes. När man har typ 1-diabetes bildas antikroppar mot bukspottkörtelns insulinbildande betaceller. Det är sådana antikroppar som markerar att det rör sig om typ 1-diabetes. De som läkaren brukar söka efter är så kallade GAD-antikroppar och IA-2-antikroppar. 

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

  • insulininjektion

    Det är sällan några problem att ta sina insulininjektioner själv. Det är bra att variera så att man inte tar sprutorna på samma ställe hela tiden.

Att få diabetes

Diabetes är en kronisk sjukdom, men det finns bra behandling att få. Det är viktigt att komma igång med behandlingen så snart som möjligt och att försöka hålla ett bra blodsockervärde i närheten av det som friska personer har.

Sjukdomsbeskedet kan väcka många känslor och funderingar. Det kan ta lång tid att vänja sig vid att man har diabetes men så småningom brukar man kunna hitta ett sätt leva med sin sjukdom.

Det är viktigt att man ser till att få vägledning och svar på alla de frågor som dyker upp. Man ska ha regelbunden kontakt med sjukvårdspersonal som har specialkunskaper om sjukdomen.

När man har fått diagnosen och diskuterar behandlingen med sin läkare och sjuksköterska är det bra att så småningom försöka komma fram till

  • vilken roll man själv har i behandlingen
  • vilket mål man har med behandlingen
  • vilket stöd man behöver från sin läkare och sjuksköterska.

Diabetesteam

På många håll finns inom vården en grupp av specialutbildade personer som utgör ett så kallat diabetesteam. I teamet ingår läkare och diabetessjuksköterska och oftast även psykolog, dietist och kurator. Även andra yrkesgrupper, som till exempel fotterapeut och sjukgymnast, kan ingå i teamet.

Hos diabetesteamet kan man, tillsammans med närstående, få undervisning, stöd och råd om hur man ska hantera olika situationer i vardagslivet. Man träffar en läkare och diabetessjuksköterska regelbundet, flera gånger per år. Övriga medlemmar i diabetesteamet får man träffa vid behov.

Behovet av stöd i diabetesbehandlingen förändras med tiden, speciellt om man får sjukdomen i tidig ålder. Det är viktigt att man hela tiden har en bra kontakt med sitt diabetesteam och även har ett gott stöd från sina anhöriga.

Typ 1-diabetes kräver insulininjektioner

Eftersom typ 1-diabetes beror på att kroppen inte kan tillverka insulin innebär behandlingen att man tillför insulin. Man måste behandlas med insulin resten av livet. Insulin finns inte som tabletter utan måste injiceras under huden med sprutor eller med hjälp av en insulinpump.

Insulinsprutor ser oftast ut som pennor och kallas därför för insulinpennor. Det finns engångspennor som är förfyllda med en viss mängd insulin och som kastas när de är slut. Det finns också pennor som man laddar själv med ampuller, som byts ut när de är tomma.

Insulinpumpar är små och kan bäras i ett bälte utan att det syns utanpå kläderna. Pumpen är kopplad via en tunn plastslang, en så kallad kateter, till en nål som man har under huden. Pumpen doserar dygnet runt små mängder insulin till kroppen. Doseringen styrs av ett schema som man själv kan programmera in i pumpen. Om man har ökat eller minskat behov av insulin vid vissa tillfällen går det att reglera hastigheten på pumpen och öka eller minska dosen.

Det finns många olika typer av insulin. De skiljer sig åt när det gäller hur snabbt effekten kommer efter en injektion och hur länge effekten sitter i. De olika typerna av insulin gör det möjligt att skräddarsy behandlingen efter de egna behoven.

Behandlingen varierar från person till person

Man behöver diskutera valet av insulinbehandling med sin läkare och diabetessköterska. Det är viktigt att man kommer fram till de insulindoser och det antal injektioner per dag som passar de egna dagliga rutinerna. Att behandlingen fungerar väl är en förutsättning för att man ska kunna hålla sitt blodsockervärde så bra som möjligt.

Vilka insulindoser som behövs varierar från person till person. Insulinbehovet varierar dessutom hos samma person beroende på om man motionerar och på vad och hur mycket man äter. Det är därför viktigt att man själv skaffar sig erfarenheter av hur kroppen reagerar på olika slags motion och på olika typer av mat. På så sätt kan man efter en tid lära sig att styra insulindoserna efter hur man lever.

Kontroll av blodsockervärdet

Om man har typ 1-diabetes är en viktig del i behandlingen att ha kontroll över sitt blodsockervärde. Det ökar när man äter och sjunker i samband med fysisk aktivitet. Hur mycket blodsockervärdet ökar eller minskar skiljer sig mellan olika personer. Det beror också på vad och hur mycket man har ätit eller hur intensivt man har ansträngt sig. Helst bör blodsockervärdet inte stiga över 9 mmol/l efter en måltid. Vid för låga värden får man en så kallad insulinkänning. Det kan inträffa vid blodsockervärden under 4 mmol/l, men det varierar mycket mellan olika personer.

Genom att ofta mäta blodsockervärdet själv kan man lära sig hur blodsockernivåerna påverkas av insulindoser, mat, dryck och fysisk aktivitet.

Om man gör en mätning före maten och sedan en ny mätning en och en halv timme efter maten kan man se hur kroppen har reagerat på det man har ätit. På samma sätt kan man mäta blodsockervärdet före och efter motion för att se hur fysisk aktivitet kan sänka värdet.

De flesta mäter blodsockervärdet själva

Det finns flera olika blodsockermätare och mätstickor som man kan använda. Blodsockermätarna kan köpas på apotek eller hos en diabetessjuksköterska. Mätstickorna är kostnadsfria. De skrivs oftast ut på så kallade hjälpmedelskort av en läkare eller diabetessjuksköterska och hämtas ut på apotek. Inom vissa landsting får man hämta mätarna och stickorna på sin vårdcentral. För synskadade finns talande blodsockermätare.

Det här är det vanligaste sättet att själv mäta sitt blodsockervärde:

  • Man gör ett litet stick i fingertoppen så att det bildas en bloddroppe.
  • Genom att hålla en mätsticka mot droppen sugs blodet in i stickan.
  • Efter en kort stund kan man sedan avläsa blodsockervärdet.

Det kan ta tid att hitta balansen

Det tar en tid innan man lär sig hur man ska balansera sina blodsockernivåer på rätt sätt. Man kan behöva få råd och hjälp av vårdpersonal och kanske även av andra som har diabetes. I början får man pröva sig fram genom att ofta mäta sitt blodsockervärde. Det kan vara bra att fortsätta mäta blodsockervärdet före varje måltid och före sänggåendet en till flera gånger per vecka. Det kan också vara bra att föra en diabetesdagbok där man skriver upp värdena samt vad man har ätit och hur mycket insulin man har tagit.

Viktigt att hålla blodsockervärdet på rätt nivå

Ett högt blodsockervärde är på sikt skadligt för kroppens blodkärl. Både de små så kallade kapillärerna och de större blodkärlen kan skadas. Ett tidigt tecken på att blodkärlen har börjat ta skada är att protein, så kallad äggvita, läcker ut i urinen via njurarna. Det kallas mikroalbuminuri.

Skador i de små blodkärlen kan leda till nedsatt syn, nedsatt njurfunktion och försämrad känsel i fötterna. Skador i de stora blodkärlen kan orsaka hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp.

Man kan minska risken för skador på blodkärlen genom att hålla sitt blodsockervärde så bra som möjligt.

Den synförsämring som är vanlig i samband med att diabetes börjar utvecklas är övergående. Den orsakas av att det höga blodsockervärdet leder till en viss svullnad av ögats lins. Man kan då inte ställa in skärpan ordentligt och följden blir att man ser suddigt. Detta går över efter några veckor när blodsockervärdet förbättras.

Regelbundna kontroller behövs

Det är viktigt att några gånger per år träffa sin läkare eller diabetessköterska. Man får då göra ett så kallat långtidssockerprov. Man får också lämna blodprov för njurfunktionen och urinprov för kontroll av proteinutsöndringen. Då brukar man också få prata om till exempel mediciner, matvanor, rökvanor, motion, injektionsteknik och egen kontroll av blodsockervärdet. Läkaren kontrollerar också kroppsvikten och de ställen där man injicerar sitt insulin.

Långtidssockerprov

Långtidssockerprov, HbA1c, är ett blodprov som visar hur blodsockervärdet i genomsnitt har legat de senaste två-tre månaderna. Ett högt värde tyder på att den genomsnittliga blodsockernivån har varit hög under två-tre månader före provtagningen.

HbA1c-värdet används för att kontrollera att behandlingen fungerar bra. HbA1c kan även användas för att ställa diagnos, men det används främst vid typ 2-diabetes.

Fotundersökning hos fotterapeut

Man bör få sina fötter undersökta regelbundet av en fotterapeut som kan bedöma känseln och blodcirkulationen i fötterna. Nedsatt känsel beror på nervskador som orsakas av långvarigt för högt blodsocker. Om känseln är försämrad ökar risken för sår, eftersom man till exempel inte känner om skorna är för trånga. Har man dessutom försämrad blodcirkulation i fötterna leder det i sin tur till att sår läker sämre.

Det är viktigt att upptäcka eventuella känselbortfall tidigt så att man kan vara uppmärksam på eventuella sår på fötterna.

Om man är barn eller ungdom behövs inte regelbunden fotundersökning.

Ögonbottenundersökning

Om blodsockervärdet ligger för högt under lång tid kan de små blodkärlen i ögats näthinna ta skada. På sikt kan det leda till att synen försämras.

Vuxna och barn från 10-12 års ålder bör få en speciell typ av ögonundersökning minst vartannat år, även om man inte har några besvär. En sådan undersökning kallas ögonbottenfotografering och utförs vanligen på en ögonklinik med en speciell kamera.

Om läkaren tidigt upptäcker eventuella skador på blodkärlen i ögonens näthinna kan behandlingen sättas in i tid och förhindra att man får försämrad syn.

Graviditet och typ 1-diabetes

För kvinnor med typ 1-diabetes som planerar att bli gravida är det extra viktigt att hålla blodsockervärdet på en så bra nivå som möjligt redan vid befruktningen och sedan under hela graviditeten. Det minskar risken för att fostret ska påverkas av moderns diabetes. Under graviditeten ökar behovet av insulin i takt med att fostret växer. Det vanliga är att kontrollen av gravida kvinnor med diabetes sker i nära samarbete mellan diabetesläkare, förlossningsläkare och barnmorska.

Fäll ihop

Vad kan man göra själv?

Vad kan man göra själv?

Mat

Bra mat vid diabetes är egentligen inte annorlunda än vad som är bra mat för alla. Beroende på vad man brukar äta kan man behöva ändra sina matvanor genom att både dra ner på den totala mängden kalorier och att sprida ut dem på fler mål. Det är bra att äta regelbundet och att försöka fördela måltiderna så jämnt som möjligt över dagen. Om man ska äta godis bör man helst ha ätit mat innan.

För att lära sig hur kroppen reagerar på olika sorters mat har man stor nytta av att göra blodsockermätningar. De kan visa hur olika maträtter påverkar blodsockervärdet.

Alkohol

Det går att dricka lite vin eller öl till maten när man har diabetes. Men man bör inte dricka alkohol på fastande mage eller i allt för stora mängder.

När man dricker alkohol blir levern upptagen med att bryta ner alkoholen och klarar inte att samtidigt tillföra nytt socker till blodbanan. Då finns en risk att man får ett blodsockerfall under natten och i värsta fall blir medvetslös, så kallad insulinchock.

Har man druckit alkohol så att man är berusad är det mycket viktigt att äta något, till exempel en smörgås och ett glas mjölk, innan man lägger sig. Man bör också minska mängden långverkande insulin som man tar till natten. Detta är bra att diskutera med läkaren eller diabetessköterskan.

Motion

Motion leder till en sänkning av blodsockervärdet, eftersom fysisk aktivitet gör att socker i viss mån kan transporteras från blodet till muskelcellerna utan hjälp av insulin.

Det kan ta tid att lära sig hur kroppen fungerar när man motionerar. Man bör därför vara noga med mätningar av blodsockervärdet före och efter ett motionspass för att lära sig hur mycket insulin och extra kolhydrater man behöver. Det är bra att värma upp ordentligt före träning. Det kan också vara bra att diskutera sina motionsvanor med en sjukgymnast.

Blodsockervärdet sänks efter ungefär 20 minuters fysisk aktivitet. Vanligtvis kan man räkna med att blodsockervärdet sjunker med drygt 2 mmol/l i samband med en rask promenad. Efter cirka en halvtimmes motion stabiliseras blodsockernivån eftersom levern tillför nytt socker till blodbanan från lagrat glykogen.

Så länge man fortsätter att motionera eller arbeta fysiskt pågår en tömning av glykogenförråden i levern. När man slutar med aktiviteten fylls dessa förråd på nytt. Under hela den tiden kommer blodsockret att ligga på en relativt låg nivå, eftersom socker hela tiden går åt för att bilda nytt glykogen. Till exempel kan det ta något eller några dygn efter ett maratonlopp innan glykogenförråden har fyllts på.

Man kan behöva minska insulindosen vid motion

Sänkningen av blodsockervärdet vid motion kan ibland bli så kraftig att man får en insulinkänning. Därför behöver man lära sig att minska insulindosen före ett motionspass. Det kan även vara nödvändigt att äta lite extra. Som barn kan det vara svårt att få en bra blodsockerbalans genom att minska insulindosen före fysisk aktivitet. Därför är det bättre att i stället äta extra kolhydrater innan ett motionspass.

Det är bra att kontrollera blodsockervärdet före ett motionspass. Om det ligger under 6 mmol/l bör man äta extra kolhydrater, till exempel en frukt.

Om man har typ 1-diabetes med ett blodsockervärde över 16 mmol/l och även har ketoner i blodet bör man inte motionera utan att först sänka värdet med hjälp av extra insulin. Det kan annars finnas en risk för att blodsockervärdet stiger ytterligare.

Man kan behöva minska dosen med upp till hälften före ett motionspass. Om man tränar mer intensivt måste man minska dosen ännu mer. Tränar man längre än en halvtimme bör man ta extra kolhydrater varje halvtimme så länge man tränar. Druvsocker eller choklad brukar fungera bra.

Den blodsockersänkande effekten av motion kan sitta i under flera timmar efter ett motionspass. Om man motionerar på kvällen måste man kanske även minska dosen kvällsinsulin för att inte få blodsockerfall under natten. Om man har insulinpump kan man vara ännu känsligare för blodsockerfall efter motion. Man bör då minska den mängd insulin som man tar innan måltid.

Sköta fötterna

Det är viktigt att man själv sköter om sina fötter. Man bör ha rena strumpor och bra skor samt regelbundet kontrollera att man inte får skavsår. Det är bra att smörja fötterna med mjukgörande kräm så att man inte får torrsprickor. Det är speciellt viktigt under vintern då man lättare får torrsprickor.

Om man har nedsatt känsel i fötterna är det viktigt att regelbundet kontrollera att fötterna inte har märken som tyder på att skorna är för trånga. Det kan vara rodnad hud, förhårdnader eller början till sår. Den försämrade nervfunktionen kan även leda till att huden inte fuktas på normalt sätt. Fötterna blir då torra och man kan få sprickor i huden som kan utvecklas till sår.

Om man får svårläkta eller infekterade sår är det extra viktigt att vara noga med sårvården.

Vid infektioner

Om man får en infektion behöver man ofta höja insulindoserna, annars finns en risk för att blodsockret blir för högt. Det kan gälla vid till exempel förkylningar och urinvägsinfektioner och är extra viktigt om man har feber.

Om man får magsjuka med diarré och kräkningar behöver man ofta minska insulindoserna eftersom man kan få problem att få i sig tillräckligt med mat. Man ska däremot aldrig sluta helt med sitt insulin. Har man svårt att få i sig eller behålla mat och dryck kan man försöka dricka små mängder söt saft ofta. Det är också viktigt att kontrollera blodsockervärdet ofta.

Upprepade kräkningar eller diarréer kan också vara tecken på för högt blodsockervärde och man ska då kontrollera sitt värde.

Att leva med diabetes

Om man får diabetes måste man lära sig att leva med sin sjukdom. Även om det ibland kan kännas motigt går det att leva ett bra liv. Bra insulinbehandling, som kan skräddarsys, gör att det är lättare att ha bra kontroll över sitt blodsockervärde. Ju mer man lär sig om vad som påverkar blodsockret och vad man själv kan göra för att hålla blodsockret på en bra nivå desto lättare blir det att själv ta kontrollen över sin sjukdom. Fötter och ögonbottnar kontrolleras regelbundet, vilket minskar risken för att få svårläkta sår på fötterna eller synskador.

Kortsiktigt är målet med behandlingen att undvika akuta symtom till följd av för höga eller för låga blodsockervärden. Det långsiktiga målet är att förebygga komplikationer.

Hur resultatet av behandlingen blir beror till stor del på hur bra man klarar av att leva med sin sjukdom. Sjukvården och andra kan ge stöd, men man måste själv ta det största ansvaret för sin behandling. Därför ska man se till att man får den information man behöver för att kunna leva med sin sjukdom på ett bra sätt.

Det kan vara en hjälp att möta andra som har liknande erfarenheter. På många håll i landet finns lokala diabetesföreningar där man kan få stöd. Det finns också böcker som beskriver hur det är att leva med diabetes.

Reportage: Robin har diabetes typ 1

Läger och andra träffar för barn med diabetes

Vissa barnkliniker och ibland även diabetesföreningar har speciella läger eller träffar för barn och tonåringar med diabetes. Där får man möjlighet att träffa andra barn som har samma sjukdom. På lägren får man också praktisk och teoretisk undervisning om diabetes. Att träffa andra jämnåriga i samma situation kan göra det lite lättare att leva med sin sjukdom.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Plötsliga komplikationer vid typ 1-diabetes

Plötsliga komplikationer beror på att man har alltför höga eller alltför låga blodsockervärden. Om man har kraftigt förhöjda blodsockervärden kan man få syraförgiftning, ketoacidos. Om blodsockervärdet blir alltför lågt kan resultatet bli insulinkänning. Båda dessa tillstånd är allvarliga.

Ketoacidos – syraförgiftning

Om blodsockret stiger och blir mycket högt kan man få syraförgiftning, så kallad ketoacidos. Det är ett akut och livshotande tillstånd.

Ibland kan orsaken till syraförgiftning vara någon infektionssjukdom som ökar insulinbehovet. Det kan också bero på att man inte har tagit sitt insulin i tillräckliga doser under en tid. En tredje orsak kan vara stopp i insulintillförseln om man behandlas med insulinpump. Syraförgiftning kan utvecklas om blodsockervärdet ligger över cirka 15 mmol/l. Symtomen kan komma ganska snabbt, från timmar upp till flera dygn.

Vid behandling med insulinpump kan syraförgiftning komma snabbare och också vid lägre blodsockervärden, över cirka 12 mmol/l. Om man har behandling med insulinpump bör man därför ha en mätare som kan bestämma halten av ketoner i blodet.

De första tecknen är de vanliga diabetessymtomen, att man måste kissa ofta och blir törstig. Om man då inte kan få ner sitt blodsockervärde får man symtom som trötthet, illamående, kräkningar, huvudvärk, magsmärtor, acetondoft i andedräkten och andningssvårigheter. Man kan bli omtöcknad eller medvetslös. Det är då viktigt att man snabbt kommer till sjukhus för vård.

Insulinkänning

Om blodsockervärdet sjunker kraftigt kan man få en insulinkänning, så kallad hypoglykemi. Det brukar inträffa om blodsockervärdet blir lägre än 3-4 mmol/l. Orsaken kan vara att man har tagit för mycket insulin eller att man inte har ätit ordentligt efter insulininjektionen. Det kan också bero på att man har druckit alkohol, motionerat kraftigt eller har maginfluensa med kräkningar och diarréer.

Vanliga symtom på en insulinkänning är svettningar, hungerkänslor, skakningar, oro, ilska, irritation och hjärtklappning. Om man inte får i sig socker i någon form blir man efter en tid omtöcknad och förlorar medvetandet.

Det är viktigt att man äter ordentligt om man har fått en insulinkänning, annars kan man riskera att få en ny känning. Först bör man helst ta druvsocker, en till två tabletter per 20 kilo kroppsvikt, och sedan vila sig en stund. Efter 10-15 minuter har blodsockret stigit 1-3 mmol/l. Då kan man eventuellt lägga till exempelvis en frukt, en mindre smörgås eller ett halvt glas mjölk. Hur mycket man ska äta beror på kroppsstorlek, hur fysiskt aktiv man kommer att vara och när nästa måltid kommer.

Om man blir medvetslös kan blodsockervärdet höjas om man får en injektion med sockerlösning direkt in i en blodåder. Detta måste oftast skötas av sjukvårdskunnig personal, men det finns engångssprutor, som man kan ha hemma, med hormonet glukagon som höjer blodsockret. Glukagonsprutor injiceras under huden eller i en muskel och kan lätt hanteras av anhöriga. Om det inte hjälper måste man snarast komma till läkare för behandling.

Det är viktigt att man har informerat familj, vänner och arbetskamrater så att man kan få hjälp om man får en insulinkänning. I första hand behöver man få äta något som snabbt höjer blodsockervärdet. Man kan också behöva hjälp att komma till sjukhus. Om man inte själv förstår varför man har fått en insulinkänning bör man diskutera med sin diabetssjuksköterska.

Efter en insulinkänning kan man få en så kallad rekyleffekt under det närmaste dygnet, vilket innebär att blodsockervärdet blir för högt. Om det är rejält förhöjt beror det oftast på att man ätit eller druckit för mycket under insulinkänningen.

Sena komplikationer

Komplikationer som utvecklas under lång tid är skador i små och stora blodkärl. Skador i de små blodkärlen kan leda till att man får nedsatt syn, nedsatt njurfunktion samt försämrad blodcirkulation och känsel i fötterna.

Skador i de stora blodkärlen kan leda till kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke och är vanligast vid typ 2-diabetes.

Sämre känsel i fötterna

De tunna blodkärlen till olika nerver kan skadas av förhöjda blodsockernivåer. Nerverna kan också skadas direkt av ett högt blodsockervärde. Det kan leda till att känseln försämras. Vanligen uppstår sådana nervskador, som kallas polyneuropati, i fötterna och det kan leda till att man inte känner om man får skoskav eller sår på fötterna.

Ögonkomplikationer

Om blodsockervärdet ligger för högt under lång tid kan de små blodkärlen i ögats näthinna ta skada, så kallad diabetesretinopati. Det kan uppstå små blödningar som skadar näthinnans synceller och på sikt kan det leda till att synen försämras. Förändringarna kan vara små och komma smygande så att man inte märker av dem förrän synen har blivit kraftigt försämrad.

Med hjälp av ögonbottenfotografering kan läkaren upptäcka även små skador på näthinnans blodkärl.

Njurarna kan ta skada

Skador på njurarnas små blodkärl kan leda till att protein läcker ut i urinen. I början handlar det om mycket små mängder protein som läcker ut i urinen och om man lyckas få ett bra blodsockervärde kan skadan läka.

Om skadorna på blodkärlen förvärras ökar mängden protein i urinen. Samtidigt minskar njurarnas förmåga att rena blodet från avfallsprodukter. Det är ett tillstånd som kallas njursvikt. Vid tecken på proteinutsöndring i urinen, mikroalbuminuri, bör man vara extra noga med att hålla sitt blodsockervärde på en bra nivå.

Om det finns protein i urinen behandlas man med vissa typer av blodtrycksmediciner även om blodtrycket är normalt. Om man även har högt blodtryck är det viktigt att hålla detta så bra som möjligt, det vill säga vid 135-130/85-80 mmHg.

Rökning ökar risken för skador i blodkärlen

Rökning ökar risken för hjärtinfarkt. Om man har diabetes och röker är det extra skadligt, risken att få hjärtinfarkt ökar då tre till fem gånger. Det finns också en ökad risk för att man ska få förfettning i de stora blodkärlen i benen. Då blir blodcirkulationen i benen sämre vilket kan leda till kärlkramp i benen, så kallad fönstertittarsjuka. Samtidigt löper man en ökad risk för att få svårläkta sår på ben och fötter. Om man har diabetes och är rökare är det mycket viktigt att sluta röka för att minska risken för skador i kroppens blodkärl.

Sexuella problem i samband med diabetes

De blodkärlsskador som man kan få om man har haft diabetes under många år kan bland annat påverka blodcirkulation och nerver i könsorganen. Det innebär att män får svårt att få och behålla erektion. Det finns flera olika typer av läkemedel som förbättrar förmågan att få stånd.

Kvinnor kan få problem med minskad känsel, vilket kan leda till svårigheter att få orgasm. Ett annat problem kan vara torra slemhinnor och svårigheter för slidan att bli tillräckligt fuktig. Glidmedel som finns att köpa på apotek kan vara ett bra hjälpmedel.

Andra sena komplikationer

Om man har diabetes och förhöjt blodsockervärde under lång tid kan man också få problem med andra delar av kroppen. Till exempel kan man lättare få hål i tänderna. Därför är det bra att gå till tandläkaren regelbundet så att åtgärder kan sättas in tidigt. Det är viktigt att sköta sin tänder noga.

Man kan även få mag- och tarmproblem. Det kan leda till att magsäcken inte tömmer sig som den ska och att man därför får svårare att reglera sitt blodsockervärde. Det kan visa sig genom till exempel tidig mättnadskänsla, illamående efter måltid eller låga blodsockervärden tidigt efter måltid. Om man misstänker mag- och tarmproblem bör man prata med sin läkare.

Fäll ihop

Att ha ett barn med diabetes

Att ha ett barn med diabetes

Ett barns diabetes ställer krav på hela familjen

När ett barn får diabetes påverkar det hela familjen. Eftersom varje barn och varje familj är unik orsakar diabetessjukdomen olika problem i olika familjer. Vad som krävs av de anhöriga beror på barnets ålder. Det lilla barnet med diabetes måste få hjälp med allt av sina föräldrar. Äldre barn och tonåringar kan ta mer eget ansvar för sin sjukdom, men behöver fortfarande stöd.

Under hela uppväxttiden har man som förälder huvudansvaret för skötseln av sitt barns diabetes. Så småningom utvecklas man till expert på sitt barns sjukdom. I och med att familjen lär sig mer om sjukdomen blir det också lättare att ha ett bra och fungerande vardagsliv.

Små barn

För ett litet barn med diabetes måste man som förälder varje dag planera så att det finns mat och insulin där barnet vistas. Det måste alltid gå att mäta blodsockervärdet och det måste finnas något sött som barnet kan äta om blodsockret blir för lågt. Om man som förälder inte finns tillgänglig måste det finnas någon annan som kan ge insulin och kontrollera barnets blodsockervärde.

Småbarn kan ha väldigt olika symtom på en insulinkänning. En del blir bara trötta, vill ha nappen och lägga sig, medan andra kan bli oförklarligt ledsna. Den som har hand om ett barn med diabetes måste lära sig just det barnets symtom på en känning.

Det kan bli besvärligt i denna ålder om barnet inte vill äta när det behövs och kanske protesterar vilt mot alla injektioner.

På de flesta kliniker kan man få en insulinpump till de minsta barnen. Pumpen innebär färre stick och en ökad frihet när det gäller mat och insulin.

Skolåldern

När barn kommer upp i skolåldern kan en del själva kontrollera blodsockervärdet och ta sitt insulin. Men de kan behöva hjälp med att tolka blodsockervärdet och veta hur mycket insulin de ska ta. De behöver också få påminnelser om när de ska ta insulin och mäta blodsockret. I den här åldern blir kompisar viktiga, och det är då en fördel om kompisarna vet en del om diabetes.

Tonåren

De flesta tonåringar tar insulin och kontrollerar blodsockervärdet själva, men de behöver ändå få stöd och uppmuntran. När man är tonåring kan det vara extra påfrestande att leva med en kronisk sjukdom. Tonåringar vill oftast vara som andra och då är det inte alltid lätt att sköta sin diabetes. Det är värdefullt att ha kompisar som kan stötta och som vet lite om diabetes. Det kan vara svårt att ställa in rätt mängd insulin eftersom tonåringar har mycket hormoner som kan motverka insulinet. Det kan också hända att tonåringar gör uppror mot sin sjukdom genom att hoppa över insulinet och slarva med maten. Under de här åren är det viktigt att få stöd av sitt diabetesteam.

Förskola och skola

Personalen på förskolan och skolan måste ha kunskap om vad det innebär att ha diabetes. De måste veta hur de ska handla om ett barn med diabetes får för lågt blodsocker. Ett litet barn som har diabetes behöver extra tillsyn i förskolan och skolan. Därför är det bra om några i personalgruppen har ansvar för att kontrollera blodsockervärdet, ge insulin samt se till att barnet äter och mår bra.

Om det gäller barn i låg- och mellanstadiet kan det vara bra om man tillsammans med barnet, eventuellt också med skolsköterskan, berättar för hela klassen om sjukdomen. På högstadiet och gymnasiet är det viktigt att tonåringen själv, med eller utan hjälp, informerar alla lärare och i alla fall de närmaste vännerna om sjukdomen. Om det behövs kan diabetesteamet hjälpa till att lära förskole- och skolpersonal det de behöver veta för att kunna hjälpa ett barn med diabetes.

Förskolepersonal och skolpersonal kan inte tvingas till att ge insulin och kontrollera blodsocker, men på de flesta skolor och förskolor brukar det finnas någon eller några som kan utföra dessa uppgifter. I vissa kommuner kan förskolan få en extra resursperson och i andra kommuner kan gruppen göras lite mindre om det finns ett barn med diabetes i gruppen. Men i många kommuner finns ingen möjlighet att få extrahjälp. Barn som har diabetes måste då få hjälp av den ordinarie personalstyrkan. Enligt skolverkets riktlinjer har förskolan eller skolan ansvar för att den egenvård som föräldrarna gör hemma blir gjord även under skoltid.

Kan delta i aktiviteter

Ett barn med diabetes kan delta i alla aktiviteter i förskola och skola och även i fritidsaktiviteter. Skolgymnastik, idrott och motion är lika viktigt för barnet som för andra barn. Men man måste planera så att idrotten inte sker alltför lång tid efter en måltid, eftersom det då kan finnas risk för lågt blodsocker. Det kan behövas extra mellanmål som till exempel frukt både före, under och efter idrott. Vid skolutflykter är det viktigt att det finns mat tillgänglig och tid för att äta den. Barnet behöver också extra tillsyn till exempel vid simning och bör inte få springa ensamt vid orientering och liknande.

Föräldramöten

Många barnkliniker har möten för föräldrar till barn med diabetes någon gång per år. På föräldramötena tar man upp olika aktuella ämnen som till exempel senaste nytt inom forskningen.

Diabetesföreningen har på en del ställen föräldragrupper. Det är ofta bra att kunna träffa andra föräldrar till barn med diabetes för att utbyta erfarenheter. Det finns även en del chattsidor på internet, till exempel diabit.se, där föräldrar till barn med diabetes diskuterar och utbyter erfarenheter.

Reportage: Agnetas dotter har diabetes

 

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-12-18
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ibe Lager, diabetesläkare, medicinkliniken Centralsjukhuset, Kristianstad

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg


Västernorrland
Tillägg uppdaterade:
2013-12-18
Skribent:
Niclas Svensson, ekonom Landstinget Västernorrland
Redaktör:
Eva Coos Berglund,1177-redaktör Västernorrland