När inget annat fungerat
De flesta somnar lite lättare med hjälp av läkemedel och sover något mer. Men sömnen blir inte riktigt lika bra och ger inte samma känsla av att vara utvilad som efter naturlig sömn. Även om sömnen inte blir lika bra kan läkemedel fungera för att bryta en ond cirkel och hjälpa till så att man kommer in i bra sovvanor.
Man bör bara använda läkemedel mot sömnbesvär när inget annat fungerat och om man känner sig nedstämd eller upplever att sömnsvårigheterna gör att det är svårt att hantera vardagen.
Det är bra om man kan använda sömnmedel i så låg dos som möjligt och under så kort tid som möjligt, helst inte mer än fyra veckor i taget. Om man behöver behandling under en längre tid kan läkaren rekommendera att man inte tar medicinen varje natt. Den sömngivande effekten av många läkemedel minskar om man använder dem regelbundet under en längre tid. Det finns också en risk för att man får abstinensbesvär när man slutar att ta läkemedlen.
Val av läkemedel
Det finns olika typer av läkemedel som kan användas vid sömnsvårigheter och de fungerar på lite olika sätt.
Vilket läkemedel man får beror på vilka sömnbesvär man har, till exempel om man har svårt att somna eller om man vaknar för tidigt på morgonen. Hur gammal man är, om man har andra sjukdomar eller tar andra mediciner påverkar också vilket läkemedel läkaren väljer att skriva ut. Det är stor skillnaden från person till person hur känslig man är för olika läkemedels effekter och biverkningar.
Ibland kan sömnbesvären bero på att man är deprimerad. Man kan då bli hjälpt av att använda antidepressiva läkemedel under en tid.
Många sömnmedel gör att man blir trött och dåsig dagen efter. Det kan vara olämpligt om man har ett arbete som ställer stora krav på att uppmärksamheten och reaktionsförmågan inte är påverkad av medicinen dagen efter, till exempel om man kör bil eller hanterar maskiner som kan vara farliga.
Om man är äldre
När man åldras förändras kroppen så att det kan ta längre tid innan läkemedel försvinner ur kroppen. Det kan leda till att man får en kraftigare verkan av vissa mediciner. Man kan också lättare få biverkningar.
En vanlig biverkan av sömnmedel är att man blir sömnig även när man inte ska sova. Man kan bli yr och få problem med balansen så att man lättare faller och skadar sig. En del sömnmedel kan även påverka musklerna så att risken för att ramla ökar. Sömnmedel kan också försämra minnet och orsaka förvirring hos äldre personer.
Om man har tagit sömnmedel och känner sig trött på dagen trots att man har sovit på natten, kan det bero på att en del av sömnmedelsdosen fortfarande finns kvar i kroppen. Man bör rådgöra med sin läkare om den sömnmedicin man har inte fungerar bra. Ibland kan det hjälpa att byta medicin eller minska dosen. Man bör inte ta sömnmedel under längre tid än fyra veckor i taget.
Olika läkemedel mot sömnsvårigheter
Det finns flera olika typer av läkemedel som kan användas när man har sömnbesvär. En del är rena sömnmedel medan andra även har andra användningsområden.
De olika läkemedelsgrupperna eller läkemedlen är:
- bensodiazepinbesläktade sömnmedel
- bensodiazepiner
- Propavan
- Lergigan och Theralen
- Circadin, som innehåller hormonet melatonin
- Remeron och Mirtazapin, som är läkemedel mot depression
- läkemedel som innehåller örten valeriana.
När används de olika läkemedlen?
De bensodiazepinbesläktade sömnmedlen är den typ av sömnmedel som används oftast. De har till stor del kommit att ersätta bensodiazepinerna. De bensodiazepinbesläktade sömnmedlen försvinner snabbare ur kroppen än bensodiazepiner, och därför blir man oftast inte trött och dåsig dagen efter. Båda kan användas vid olika typer av sömnbesvär. En nackdel är risken för beroende och läkemedlen bör därför inte användas om man är eller har varit beroende av till exempel alkohol eller narkotika.
Propavan är ett vanligt sömnmedel som kan användas vid olika typer av sömnbesvär. En nackdel är att man kan bli trött dagen efter. Propavan är inte beroendeframkallande och passar även om man är eller har varit beroende av alkohol eller narkotika eller om man inte vill riskera ett beroende.
Även Lergigan och Theralen kan användas vid beroende eller om man vill undvika ett beroende.
Lergigan har hos många en kvardröjande effekt som kan vara bra om man inte bara har svårt att somna utan även vaknar lätt på natten eller tidigt på morgonen. En nackdel kan vara att tröttheten sitter kvar följande förmiddag.
Circadin kan fungera om man har svårt att somna eller vaknar ofta och har svårt att somna om. Medicinen har visat effekt hos en del personer som är över 55 år. Det finns ingen risk för beroende, men medicinen ska bara användas en kortare tid.
Läkemedel mot depression, till exempel Remeron och Mirtazapin, gör att man får lättare att sova när man har sömnproblem på grund av depressionen. Men ibland kan Remeron och Mirtazapin fungera enbart som sömnmedel, framförallt om man har svårt att sova hela natten.
Om man har tillfälliga sömnbesvär kan man själv pröva receptfria läkemedel med valeriana, men effekten är osäker.
Beroende av sömnmedel
Om man använder bensodiazepiner och bensodiazepinbesläktade sömnmedel regelbundet under en längre tid kan man bli beroende av dem. Vid ett beroende har kroppen vant sig vid läkemedlet så att det fungerar sämre.
Det är olika från person till person hur snabbt man blir beroende. För en del personer kan det räcka med tre eller fyra veckors regelbunden användning. Andra personer kan ta sömnmedel under lång tid, flera månader eller i enstaka fall år, utan att bli beroende. Har man sedan tidigare ett beroende av till exempel alkohol är risken större att bli läkemedelsberoende.
Om man blivit beroende får man så kallade abstinenssymtom om man plötsligt slutar att ta läkemedlet. Exempel på abstinenssymtom är sömnlöshet, mardrömmar, ångest och rastlöshet.
Om man har svårt att sluta med sömnmedel kan man prata med sin läkare för att få råd, till exempel om hur man gradvis kan trappa ner dosen.
