Läkemedel vid alkoholberoende

Översikt

Översikt

Vad är alkoholberoende?

Om man dricker stora mängder alkohol under en längre tid riskerar man att utveckla alkoholberoende eftersom man vant sig vid att dricka. Olika personer är olika känsliga för skadeverkningarna av alkohol, beroende på arv, miljö och individuella faktorer. Därför går det inte att med säkerhet säga hur lång tid och hur stora mängder alkohol man måste ha druckit för att bli beroende.

När man är alkoholberoende och avslutar en drickesperiod kan man få abstinensbesvär, till exempel oro, ångest, skakningar, krampanfall eller så kallad delirium tremens. Abstinensbesvären är kroppens reaktion på att man slutat dricka alkohol. Riskerna för att man ska få abstinensbesvär ökar om man druckit stora mängder under lång tid och sedan slutar på en gång. Besvären kan börja redan då alkoholnivån i kroppen minskar, men det kan också dröja ett till två dygn innan de börjar. De kan vara olika svåra och långvariga.

Både terapi och mediciner

Grunden för behandling av alkoholberoende består av olika psykosocialt inriktade behandlingsformer, som oftast är långsiktiga. Exempel på sådana behandlingsformer regelbunden stödkontakt med till exempel en frivillig organisation som AA eller Länkarna, motiverande samtal, kognitiv beteendeterapi och så kallad tolvstegsbaserad behandling.

För att behandlingen ska lyckas är det viktigt att man har, eller kan utveckla, en egen motivation för att komma till rätta med sitt beroende.

Förutom de här behandlingsformerna finns det också olika typer av läkemedel som hjälper vid alkoholberoende.

Vilka läkemedel används vid alkoholberoende?

De läkemedelsgrupper som kan användas när man behandlas mot alkoholberoende är:

  • Medel mot alkoholberoende. Det finns tre typer av läkemedel som fungerar på helt olika sätt, nämligen disulfiram som finns i Antabus, akamprosat som finns i Campral och naltrexon som finns i Naltrexon Vitaflo. Ofta använder man bara ett av dessa läkemedel åt gången, men det börjar även bli vanligt att medicinerna kombineras.
  • B-vitaminer. Ofta har alkoholberoende personer ensidiga kostvanor. Den viktigaste och vanligaste vitaminbristen vid alkoholberoende är brist på vitamin B1, tiamin, vilket kan ha allvarliga konsekvenser.
  • Lugnande mediciner, sömnmedel och antidepressiva mediciner. Det är vanligt att man får problem som oro, sömnbesvär, ångest eller depression. Ibland behöver man därför exempelvis lugnande mediciner, sömnmedel och antidepressiva mediciner som komplement till övrig behandling. De här medicinerna kan även användas vid abstinensbesvär.

Abstinensbesvär

Om man har lindriga abstinensbesvär brukar inte någon särskild behandling med läkemedel behövas. Lindriga abstinensbesvär kan till exempel vara att man känner oro och ångest, eller att man känner sig darrig och får svettningar eller hjärtklappning. Man kan också ha svårt att sova och vara lättirriterad. Den här typen av besvär försvinner oftast efter några dygn. I vissa fall kan man få lugnande mediciner under en kortare tid, till exempel Atarax, Theralen eller Lergigan. Om man har svårt att sova kan man få sömnmedicinen Propavan. B-vitaminer kan också vara bra att ta, särskilt om kosten inte har varit så bra i samband med alkoholperioden.

Om man har svårare abstinensbesvär är det framför allt två tillstånd som måste undvikas: abstinenskramper och delirium tremens. I dessa fall brukar man ofta behandlas med läkemedel.

Abstinenskramper – abstinensepilepsi

Abstinenskramper är ganska ovanliga och hänger oftast ihop med att man har missbrukat alkohol mycket kraftigt och regelbundet i flera veckor och sedan slutar. Vanligen kommer kramperna inom fyra dagar efter att man slutat dricka. Kramperna består av muskelryckningar som kommer helt plötsligt och ofta utan förvarning i form av ett så kallat grand mal-anfall – "stort" epileptiskt anfall, då man blir medvetslös. Det är inte ovanligt att man biter sig i tungan och får fradga runt munnen eller att man inte kan behålla urin eller avföring under anfallet. Personer som tidigare haft andra former av epilepsi har ökad risk att också få abstinensepilepsi.

I de flesta fall kan man förebygga abstinenskramper genom under några dagar ta medicin som tillhör en grupp läkemedel som kallas bensodiazepiner. Dessa läkemedel mot abstinens bör man bara ta när man vårdas på sjukhus eller under andra kontrollerade former. Man kan ibland också få någon eller några av de läkemedel som har beskrivits tidigare.

När oron under abstinensen blir svår finns det risk för att man ska få ett tidigt återfall. För att förhindra ett sådant återfall kan man förutom bensodiazepiner få Antabus. De första tre dygnen brukar man få en tablett om dagen för att sedan minska till en tablett varannan dag. Mot ångesten och oron kan man få till exempel Atarax eller Theralen i form av droppar eller tabletter. Har man sömnbesvär brukar Propavan vara en bra hjälp. Dessutom är B-vitaminer att rekommendera.

Delirium tremens

Delirium tremens är den svåraste formen av alkoholabstinens. Tillståndet är mycket ovanligt och man kan utveckla det ungefär två till fem dygn efter att man har slutat dricka alkohol. Inledningsvis får man ångest, oro, sömnbesvär, darrningar, hjärtklappningar och förhöjt blodtryck. Man kan även få abstinensbesvär. Därefter kan man få hallucinationer, framför allt synhallucinationer, men ibland även hörselhallucinationer. Om man har fått svårare delirium tremens kan man behöva intensivvård på sjukhus. Det är mycket ovanligt att man dör på grund av delirium tremens.

Fäll ihop

Medel mot alkoholberoende

Medel mot alkoholberoende

Tre typer av mediciner

Det finns tre typer av läkemedel mot alkoholberoende som fungerar på olika sätt:

  • Disulfiram, som finns i Antabus, hindrar drickande genom att ge kraftiga besvär om man dricker.
  • Akamprosat, som finns i Campral, minskar suget efter alkohol och kan därför minska risken för återfall.
  • Naltrexon, som finns i Naltrexon Vitaflo, minskar de subjektiva positiva effekterna av alkohol, till exempel en viss upprymdhet, och gör det lättare att sluta dricka tidigt om man får ett återfall.

Ofta använder man bara ett av dessa läkemedel åt gången, men det börjar även bli vanligt att medicinerna kombineras.

Disulfiram – Antabus

Antabus innehåller det verksamma ämnet disulfiram. Disulfiram blockerar ett av de enzymer som behövs för att kroppen ska kunna bryta ner alkohol. Det gör att ett ämne, acetaldehyd, som bildas när alkoholen bryts ner, ansamlas i kroppen. Man måste därför helt låta bli alkohol när man tar den här medicinen annars får man mycket obehagliga och ibland farliga symtom. Det brukar räcka att ta disulfiram två eller tre gånger i veckan. I regel tar man medicinen under övervakning i samband med besök på mottagning.

Antabus kan kombineras med andra läkemedel som är vanliga vid alkoholberoende, till exempel lugnande medel, sömntabletter eller antidepressiva mediciner. Antabus kan också kombineras med Campral eller Naltrexon Vitaflo.

Inopererade Antabuskapslar är verkningslösa eftersom medicinen inte kommer upp i tillräckligt hög koncentration i blodet för att ge reaktioner tillsammans med alkoholintag. Denna behandlingsform rekommenderas därför inte längre i Sverige.

Vad händer om man dricker när man tar disulfiram?

Om man dricker alkohol när man har tagit disulfiram får man svåra obehag, som kraftig rodnad och värmekänsla i ansiktet tillsammans med dunkande huvudvärk, hjärtklappning, andnöd, illamående och kräkningar. Även mycket små mängder alkohol, till exempel likörpraliner eller vissa hostmediciner eller vitaminlösningar som innehåller alkohol, kan ge sådana symtom.

Om man har tagit medicinen och druckit mycket alkohol kan man få blodtrycksfall och bli medvetslös. Då måste man omedelbart få sjukhusvård. Den reaktionen kan komma bara några minuter efter att man har druckit något som innehåller alkohol.

Man vänjer sig inte vid medicinen och den så kallade antabuseffekten finns kvar även om man inte har tagit medicinen under lång tid.

Disulfiram försvinner långsamt ur kroppen. Man kan därför få en obehaglig reaktion om man dricker alkohol upp till två veckor efter det att man slutat ta tabletterna.

Biverkningar och risker med disulfiram

Disulfiram kan ge en del biverkningar hos vissa personer. Det rör sig framförallt om dåsighet, huvudvärk, illamående eller diarré. Ibland kan medicinen ge en allergisk reaktion i form av kliande hudutslag.

En del personer kan själva klara av sin medicinering, men det har visat sig att läkemedelsbehandlingen ofta fungerar bättre om man tar medicinen i samband med regelbundna besök och stödjande samtal på en alkoholmottagning eller vårdcentral. Medicinen kan däremot fungera bra som tillfällig självmedicinering inför situationer med hög risk för återfall, som till exempel semestrar, fester eller tjänsteresor.

Man ska inte använda läkemedel som innehåller disulfiram om man har någon allvarlig hjärtsjukdom, psykisk sjukdom, hjärnskada eller leversjukdom.

Man får aldrig Antabus under tvång eller utan att man själv vet om det.

Man kan bli trött och sömnig av medicinen. Olika personer reagerar olika och man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet.

Akamprosat – Campral

Campral innehåller det verksamma ämnet akamprosat. Medicinen påverkar vissa signalämnen i hjärnan så att suget efter alkohol kan minska. Framför allt kan vissa abstinensbesvär som oro och irritation mildras. Det gör att medicinen kan minska risken för återfall och göra att man dricker mindre. Medicinen är avsedd som stöd när man planerar att bli helnykter och hjälper till att förhindra att man får återfall.

Man kan börja ta Campral så snart man slutat dricka alkohol. Detta läkemedel bör ingå som en del i ett bredare behandlingsprogram mot alkoholberoende.

Campral kan kombineras med andra läkemedel som är vanliga vid alkoholberoende, till exempel lugnande medel, sömntabletter eller antidepressiva mediciner. Campral kan också kombineras med Antabus eller Naltrexon Vitaflo.

Det verksamma ämnet i medicinen, akamprosat, är inte beroendeframkallande och kan därför inte missbrukas. Det har ingen antabusliknande "spärreffekt".

Om man får ett återfall ska man fortsätta med medicinen eftersom det ökar möjligheten att bryta återfallet. Det är sällsynt att man får biverkningar av medicinen.

Man ska inte använda medicinen om man har dåligt fungerande njurar.

Naltrexon – Naltrexon Vitaflo

Naltrexon Vitaflo är ett ganska nytt läkemedel mot alkoholberoende. Medicinen används som en del av ett behandlingsprogram för att minska risken för att man ska få återfall i tunga alkoholperioder.

Medicinen innehåller det verksamma ämnet naltrexon och det är inte helt klarlagt hur medicinen verkar. Förmodligen påverkar den kroppens egna endorfiner, ämnen som bland annat styr olika positiva upplevelser. Därigenom minskar den upprymdhet och positiva upplevelse av alkoholruset som gör att man vill fortsätta att dricka.

Om man är alkoholberoende, men har slutat dricka, kan man få ett återfall som gör att man fortsätter att dricka alkohol mer eller mindre okontrollerat. Även en mycket liten mängd alkohol kan utlösa en sådan okontrollerad alkoholkonsumtion hos en del personer. Naltrexon minskar risken för att man ska få ett sådant återfall. När man tar medicinen kan också antalet dagar som man dricker mycket alkohol vid ett återfall minska.

Medicinen kan kombineras med andra läkemedel som är vanliga vid alkoholberoende, till exempel lugnande medel, sömntabletter eller antidepressiva mediciner. Naltrexon Vitaflo kan också kombineras med Antabus eller Campral.

Biverkningar och risker med naltrexon

En del personer som använder medicinen kan få huvudvärk, trötthet, yrsel eller sömnbesvär. Man kan även få magbesvär i form av illamående, kräkningar eller ont i magen. Vissa personer kan bli nervösa av medicinen medan andra i stället kan bli nedstämda, irriterade och känna ångest.

Man ska inte använda Naltrexon Vitaflo om man har en allvarlig lever- eller njursjukdom. Man ska inte heller använda medicinen om man missbrukar droger. Naltrexon Vitaflo minskar dessutom effekten av läkemedel som innehåller opiater, till exempel kodein som bland annat finns i medicinerna Citodon, Panocod och Treo Comp.

Naltrexon Vitaflo kan försämra reaktionsförmågan, vilket man bör tänka på i samband med bilkörning.

Det hjälper inte enbart med medicin

Enbart medicin räcker ofta inte som behandling vid alkoholberoende, utan bör kombineras med psykosocialt inriktade behandlingsprogram, till exempel motiverande samtal, kognitiv beteendeterapi eller stödsamtal.

Fäll ihop

B-vitaminer

B-vitaminer

Ofta brist på vitamin B

Om man är alkoholberoende utgör alkoholen ofta en stor del av den energi som man får i sig. Det är också vanligt att man har ensidiga kostvanor och får i sig för lite av olika näringsämnen. Alkohol kan också ha skadliga effekter på matsmältningssystemet, vilket kan orsaka vitaminbrist.

Den viktigaste och vanligaste vitaminbristen vid alkoholberoende är brist på vitamin B1, tiamin. Tiamin behövs för att nerver och muskler ska fungera, men också för att omsättningen av kolhydrater från kosten ska fungera som den ska. Andra typer av B-vitamin, vitamin B2 och vitamin B6, behövs för kroppens omsättning av fetter, proteiner och kolhydrater.

Vid alkoholberoende får man därför behandling med B-vitaminer. Man kan också få mediciner som innehåller olika B-vitaminer och vitamin C.

De vitaminpreparat som används vid alkoholberoende har inga biverkningar.

Läkemedel vid B-vitaminbrist

Kombinationer av olika B-vitaminer finns i läkemedlen:

Neurobion, sprutor
Beviplex forte, i flytande form eller tabletter.

Kombinationer av olika B-vitaminer och vitamin C som tabletter finns i läkemedlen:

Oralovite.

Fäll ihop

Lugnande mediciner och sömnmedel

Lugnande mediciner och sömnmedel

Alkoholberoende ger ofta upphov till psykiska besvär

Alkoholberoende ger förr eller senare ofta upphov till psykiska besvär. Det är vanligt att en alkoholberoende person får problem med oro, sömnbesvär, ångest eller depression. Alkoholberoendet leder många gånger till sociala problem i relationer till anhöriga, vänner och arbetskamrater. Man kan få svårare att prestera bra på jobbet och ekonomin kan bli sämre, vilket ökar risken för psykiska besvär. När man försöker sluta dricka är den inledande perioden när man lider av abstinensbesvär, vanligen fyra till fem dagar, extra jobbig. Därför kan man behöva få lugnande medel eller sömnmediciner som komplement till övrig behandling. Ibland kan man också får prova att ta de här medicinerna mot lindriga abstinensbesvär.

Lugnande mediciner

Det är framför allt fyra lugnande mediciner som kan användas vid alkoholberoende. De tar inte bort alkoholberoendet men kan lindra oro. De är:

  • hydroxizin, som finns i Atarax
  • prometazin, som finns i Lergigan
  • buspiron, som finns i Buspar och
  • Buspironalimemazin, som finns i Theralen.

Sömnmediciner

Av de fyra lugnande medicinerna som är lämpliga vid alkoholberoende kan Theralen och Lergigan också användas som sömnmediciner om man tar dem på kvällen och i högre dos än som lugnande medicin på dagen.

Det finns ytterligare en sömnmedicin, som är lämplig att använda vid alkoholberoende: propiomazin, som finns i Propavan.

Atarax – hydroxizin

Atarax innehåller det verksamma ämnet hydroxizin. Medicinen används vid oro, spänningstillstånd och stressreaktioner. Tabletten ger tillfällig lindring av dessa besvär och används därför vid behov. Läkemedlet är inte vanebildande eller beroendeframkallande.

Biverkningar och risker med Atarax

Det verksamma ämnet, hydroxizin, kan göra att man blir dåsig och försämra reaktionsförmågan. Olika personer reagerar olika och man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet.

Vissa personer kan också må illa eller bli torra i munnen.

Man ska inte använda medicinen om man har dåligt fungerande lever eller njurar.

Buspiron

Medicin som innehåller det verksamma ämnet buspiron, till exempel Buspiron Actavis, används vid behandling av oro och ångest, bland annat i samband med alkoholberoende. Medicinen har ingen omedelbart lugnande verkan och kan därför inte användas för tillfällig besvärslindring. Vanligtvis brukar effekten komma efter en till tre veckors behandling. Medicin som innehåller buspiron är inte vanebildande eller beroendeframkallande.

Biverkningar och risker med Buspiron

Biverkningar som yrsel, huvudvärk, svettningar, illamående eller förstoppning kan förekomma. Vissa personer kan i stället känna oro, få sömnproblem eller koncentrationssvårigheter. Biverkningarna brukar minska eller försvinna efter någon vecka eller om dosen sänks.

Det verksamma ämnet i medicinen kan försämra reaktionsförmågan. Olika personer reagerar olika och man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet.

Buspiron ska inte användas av personer som har haft någon krampsjukdom. Medicinen ska inte heller användas om man har dåligt fungerande lever eller njurar.

Theralen – alimemazin

Theralen innehåller det verksamma ämnet alimemazin. Den används som lugnande medicin. Medicinen ger effekt direkt och kan därför användas vid behov. Medicin som innehåller alimemazin är inte vanebildande eller beroendeframkallande.

Biverkningar och risker med Theralen

Medicinen kan ge biverkningar som huvudvärk, yrsel, muntorrhet och nästäppa.

Theralen kan försämra reaktionsförmågan. Olika personer reagerar olika och man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet.

Medicinen ska inte heller användas av personer som haft krampsjukdom eller dålig lever- eller njurfunktion.

Lergigan – prometazin

Lergigan innehåller det verksamma ämnet prometazin. Medicinen används bland annat som tillfälligt lugnande medicin vid orostillstånd i samband med alkoholberoende. Medicinen tas vid behov och är inte vanebildande eller beroendeframkallande.

Biverkningar och risker med Lergigan

Man blir dåsig av medicinen och reaktionsförmågan kan försämras. Det bör man tänka på vid tillfällen när skärpt uppmärksamhet krävs, till exempel när man kör bil eller använder maskiner som kan vara farliga.

Lergigan ska inte användas om man har leverinflammation eller prostataförstoring. Det är också olämpligt som lugnande medicin vid depressioner.

Man kan också bli muntorr av medicinen. Använder man den under lång tid och blir torr i munnen ökar risken för hål i tänderna. Det är därför viktigt att vara extra noga med att borsta tänderna noga under den tid man använder medicinen. Läs mer i 1177.se om muntorrhet. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar.

Propavan – propiomazin

Medicin som innehåller propiomazin används vid sömnproblem. Propiomazin minskar antalet uppvaknanden på natten. Det tar ett tag innan medicinen börjar verka, därför bör man ta tabletten en halv till en timme innan man vill somna. Man ska inte ta medicinen sent på kvällen eftersom effekten sitter i ganska länge, vilket gör att man kan bli trött på morgonen. Propiomazin är inte vanebildande eller beroendeframkallande.

Biverkningar och risker med Propavan

Man kan också bli torr i munnen av medicinen. Använder man medicinen under lång tid och blir torr i munnen kan det öka risken för skador i tänder och munslemhinna. Det är därför viktigt att vara extra noga med att borsta tänderna noga under den tid man använder medicinen.

Man ska inte använda medicinen om man har någon lever- eller njursjukdom. Biverkningar i form av restless legs eller myrkrypningar i benen förekommer också.

Mediciner som inte ska användas vid alkoholberoende

Den största och vanligaste typen av lugnande mediciner och sömnmediciner är de så kallade bensodiazepiner och andra kemiskt besläktade läkemedel, till exempel Temesta, Xanor, Sobril och Flunitrazepam Mylan. De här medicinerna bör inte användas vid alkoholberoende – med undantag av svåra abstinensbesvär som behandlas när man är inlagd på sjukhus eller under kontrollerade former. Kombinationen alkohol och bensodiazepiner kan resultera i allvarliga förgiftningar eller i svåra psykiska reaktioner. Dessutom är risken för missbruk och beroendeutveckling mycket stor med dessa mediciner tillsammans med alkohol.

En annan lugnande medicin är klometiazol som finns i medicinen Heminevrin. Detta ämne är också kraftigt vanebildande och beroendeframkallande. Heminevrin ska därför inte heller användas vid alkoholberoende.

Fäll ihop

Antidepressiva läkemedel

Antidepressiva läkemedel

Vanligt med depression i samband med alkoholberoende

Det är inte ovanligt att man blir deprimerad om man har ett alkoholberoende. Depressionen kan antingen komma innan man utvecklar ett alkoholberoende, eller senare. Den tid man har abstinensbesvär efter att man har slutat dricka alkohol är en särskilt sårbar tid. Det beror dels på att det händer saker i kroppen när man har slutat, dels på att de sociala och ekonomiska konsekvenserna av alkoholberoendet då ofta blir påtagliga.

SSRI - de mest använda antidepressiva medicinerna

De antidepressiva läkemedel som används mest i dag kallas selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI. Gemensamt för de här medicinerna är att de påverkar halten av serotonin i hjärnan. Serotonin är en så kallad signalsubstans som bidrar till att påverka hur man mår. Vid depressioner har man ofta brist på serotonin, vilket SSRI-medicinerna kan rätta till.

Antidepressiva läkemedel påverkar inte själva alkoholberoendet och verkar inte omedelbart. För att man ska få effekt måste man först ta medicinerna dagligen i minst två veckor, ibland ända upp till tre månader. Om medicinen sedan fungerar bra bör man oftast använda den oavbrutet under lång tid, minst sex månader. Vid återkommande depressioner kan ännu längre behandlingstider förekomma.

Viktigt att inte tvärt sluta med SSRI

De antidepressiva medicinerna är inte vanebildande eller beroendeframkallande. Däremot kan man få problem om man plötsligt slutar att ta medicinen, särskilt om man använt en hög dos. Då kan man få så kallade utsättningssymtom som till exempel kraftig yrsel, huvudvärk, matthet, krypningar i kroppen och allmän sjukdomskänsla. För att undvika sådana besvär bör behandlingen avslutas gradvis under flera veckors nedtrappning av dosen.

Biverkningar av antidepressiv medicin

När man använder antidepressiva mediciner är det viktigt att man är alkoholfri när behandlingen startar.

Av antidepressiva mediciner kan man få sexuella problem i form av minskad sexlust, svårt att få orgasm, eller impotens. När man är alkoholberoende är det inte ovanligt att själva alkoholproblemen i sig orsakar sådana besvär. Därför kan det vara svårt att skilja på vad som beror på läkemedelsbehandlingen och vad som orsakas av alkoholproblemen.

En del personer som använder antidepressiva mediciner kan få magbesvär som illamående, diarré eller förstoppning. Andra kan få huvudvärk, yrsel, hjärtklappning eller muntorrhet. Ibland kan också sömnproblem förekomma. De flesta av dessa biverkningar brukar försvinna eller minska efter några veckors behandling, ungefär samtidigt som den positiva effekten visar sig.

Risken för biverkningar minskar om man börjar ta medicinen i låg dos och sedan långsamt ökar dosen.

Man brukar vanligen inte bli trött eller dåsig av antidepressiva mediciner. Därför kan man oftast använda dem i samband med bilkörning.

Exempel på SSRI som kan användas vid alkoholberoende:

Cipralex
Cipramil
Citalopram
Fevarin
Fluoxetin
Fontex
Paroxetin
Seroxat
Sertralin
Zoloft

Andra antidepressiva medel som kan användas vid alkoholberoende:

Utöver SSRI-preparaten finns också en del andra läkemedel som används vid depression. Exempel på sådana mediciner är:
Mianserin
Tolvon
Efexor Depot
Edronax
Mirtazapin

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-07-13
Skribent:

Birgitta Björkman, distriksläkare, hälsocentralen Esplanaden, Västervik

Redaktör:

Ellinor Lundmark, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anders Romelsjö, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet