Läkemedel mot rökning

Översikt

Översikt

Beroende som kan vara svårt att bryta

Många som röker är medvetna om riskerna men kan ändå inte sluta. Nikotinet i tobaken skapar ett mycket starkt beroende. Tillsammans med vanor och levnadsomständigheter kan det göra det särskilt svårt att sluta röka. Det är inte helt ovanligt att man kan sluta tvärt. För andra är det en lång process med flera återfall innan man blir rökfri för gott. Vinsterna med ett rökstopp är så stora att det alltid är värt att försöka. Chansen att förbli rökfri ökar betydligt om man samtidigt får rådgivning och stöd.

Stora hälsovinster

Att sluta röka är det bästa man kan göra för sin hälsa. Kroppens reparationsarbete börjar omedelbart och redan inom ett dygn minskar risken för hjärtinfarkt. Fyra till fem år efter att man har slutat är risken för hjärt-kärlsjukdomar lika liten som för dem som aldrig har rökt. Genom att sluta röka minskar man också risken att få ett 60-tal olika sjukdomar som fortsatt rökning kan ge upphov till. Man blir friskare och lever längre.

I genomsnitt förkortar rökning livet med tio år. Dessutom får man oftare sjukdomar om man röker. Om man till exempel har haft en hjärtinfarkt innebär rökstopp att risken att få en ny hjärtinfarkt minskar snabbt.

Risken att få cancer minskar efter rökstopp, men långsammare. Många lungsjukdomar förbättras. Om man har KOL och slutar röka hindras sjukdomen från att förvärras.

Det finns ännu inte lika mycket forskning om snusets hälsoeffekter men riskerna med snusning kan inte jämföras med riskerna vid rökning. Man kan läsa mer i 1177.se om rökning och snusning. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar.

Viktigt med stöd och hjälp

Man kan få hjälp att sluta röka från sjukvården. Tanken är både att minska risken för att man ska bli sjuk på grund av rökningen, och för att de eventuella behandlingar som man får för andra besvär inte ska bli verkningslösa på grund av att man fortsätter att röka. Bäst resultat får man av en kombination av läkemedel och rådgivning. Av en utbildad rökavvänjare kan man få hjälp att kartlägga sina rökvanor och sitt beroende, förbereda rökstoppet, hantera abstinensbesvär och återfallsrisker samt öka motivationen.

Läkemedel mot rökning

När man röker är kroppen van vid att få en viss mängd nikotin. Om man slutar röka och kroppen inte längre får något nikotin kan man uppleva obehag av olika slag, så kallade abstinensbesvär. Förutom att man är röksugen kan man till exempel känna sig irriterad, nedstämd, orolig eller rastlös. Man kan också få svårt att sova och att koncentrera sig. Dessa symtom kan vara obehagliga och leda till att man börjar röka igen.

Det finns tre olika läkemedel som används som hjälp för att sluta röka:

  • nikotinläkemedel
  • bupropion
  • vareniklin.

Nikotinläkemedel används i första hand

I första hand använder man nikotinläkemedel när man ska sluta röka. De kallas också för nikotinersättningsmedel vilket bättre förklarar hur de fungerar eftersom de ersätter nikotinet när man slutar att röka. Läkemedlen finns i en rad olika former: tuggummi, plåster, sugtabletter, smälttabletter, inhalator, nässprej, munsprej och munpulver.

Nikotinläkemedel nästan fördubblar möjligheten att bli rökfri, men det blir bäst resultat om man dessutom får omfattande rådgivning och stöd.

Nikotinläkemedel är till stor hjälp när man vill sluta röka, men hittills finns det inga bevis för att de fungerar när man ska sluta snusa.

Bupropion används i andra hand

Bupropion är ett läkemedel som dämpar abstinenssymtomen. När man använder medicinen ska man även få rådgivning.

Läkemedel som innehåller bupropion används oftast ensamt men kan i enstaka fall kombineras med nikotinläkemedel. Bupropion, som finns i läkemedlet Zyban, ingår i högkostnadsskyddet.

Vareniklin är också ett andrahandsmedel för rökavvänjning

Vareniklin är ett läkemedel som ger en stimulans på samma sätt som nikotin, fast svagare. Om man vill ha mer nikotin och drar halsbloss så hjälper inte det. Det beror på att vareklinin också blockerar nikotinreceptorerna. Man får alltså inte samma effekt av nikotinet när man röker.

Om man samtidigt får rådgivning gäller högkostnadsskyddet för vareniklin.

Hur stora är möjligheterna att bli rökfri för gott?

Det viktigaste när det gäller att sluta röka är att man verkligen vill sluta och är beredd att göra vissa uppoffringar och förändringar. Kort sagt handlar det om motivation. Om motivationen är stark kan det gå bra att sluta helt utan hjälp, men en del behöver stöd.

Undersökningar har visat att om man får bra råd och stöd, inledningsvis helst flera gånger i veckan, tillsammans med läkemedel är var tredje rökfri ett år efter rökstoppet. Behandling på internat kan ge ännu bättre resultat.

Eftersom man ska sluta att använda nikotinläkemedel efter några månader är det viktigt att man planerar hur man ska hålla sig rökfri och undvika återfall. Om det inte fungerar ska man komma ihåg att man har fler chanser. Ju fler och bättre försök man gör för att sluta röka, desto större är chansen att till slut lyckas.

Fäll ihop

Nikotinläkemedel

Nikotinläkemedel

Så här fungerar nikotin

Nikotin är ett nervgift som finns i tobak. När man andas in tobaksröken transporteras nikotinet snabbt i blodet. Inom tio sekunder når det mottagare i hjärnan och sedan övriga delar av kroppen. Nikotinläkemedel tas upp betydligt långsammare. Allra långsammast stiger halten av nikotin i kroppen med plåster. Av nikotinläkemedlen kommer effekten av nässprej snabbast.

Läkemedlet ersätter nikotinförlusten

Tanken med nikotinläkemedel är att fortsätta ge kroppen nikotin på ett mindre skadligt sätt i början när man har slutat att röka. På så sätt undviker man abstinenssymtom som till exempel oro, ängslan, koncentrationsstörningar och röksug. Under tiden kan man koncentrera sig på att lära sig mer om tobak och hur den påverkar kroppen, och få råd och stöd om hur man hanterar sitt röksug och sina rökvanor.

Om man röker mycket kan man ha nytta av att börja med nikotinläkemedel redan innan man fimpar för gott. Om man tar nikotinläkemedel några veckor innan man ska sluta leder det oftast till att man röker färre cigaretter. Man får också en chans att bekanta sig med läkemedlet.

Sedan är det dags att trappa ner nikotinläkemedlen och till slut upphöra helt. Det brukar ta två till tre månader. Om man är mycket starkt beroende av nikotin kan man även bli beroende av nikotinläkemedel. Jämfört med att röka är risken med att använda nikotinläkemedel liten. Risken är snarare att man använder för lite nikotinläkemedel, eller tar dem för kort tid, än att man tar för mycket.

Olika sorters nikotinläkemedel

De olika typerna av nikotinläkemedel ger ungefär samma effekt. Vilken typ man väljer är upp till var och en. Vissa kan ha svårt att tugga tuggummi, andra har ömtålig hud och tål inte plåstren.

Nikotinläkemedlen är utprovade för dem som röker 15 cigaretter om dagen eller mer, och det finns inte lika mycket kunskap om dem som röker mindre eller snusar. Om man röker mer än 20-25 cigaretter per dag och är starkt beroende kan man kombinera olika sorters nikotinläkemedel. Man använder då oftast plåster som ger en jämn nikotinnivå och kompletterar med tuggummi eller tabletter för att dämpa röksuget för stunden.

De olika former av nikotinläkemedel som finns att köpa i Sverige är

  • tuggummi
  • plåster
  • nässprej
  • inhalator
  • tablett som läggs under tungan, så kallad resoriblett
  • sugtablett
  • munhålepulver
  • munhålesprej.

Biverkningar

Nikotinläkemedel ger inte så mycket biverkningar, däremot är det lätt att tro att abstinensbesvären är biverkningar. Vissa kan drabbas av besvär som till exempel klåda och utslag av plåstren, sveda i näsan av nässprejen eller få ont i käkarna av tuggummit. Man kan även få huvudvärk, yrsel och problem från magen.

Graviditet och amning

Man bör inte använda nikotinläkemedel när man är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas. Om man behöver använda nikotinläkemedel när man är gravid ska man rådgöra med läkare.

Man bör undvika nikotinläkemedel när man ammar. Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken och kan påverka barnet. Om man behöver använda nikotinläkemedel när man ammar ska man rådgöra med läkare.

Exempel på nikotinläkemedel:

Nicorette Inhalator
Nicorette Microtab, resoriblett
Nicorette, nässprej
Nicorette, depåplåster
Nicorette, tuggummi
Nicotinell Mint, sugtablett
Nicotinell, depåplåster
Nicotinell, tuggummi
NiQuitin Clear, depåplåster
NiQuitin, tuggummi
NiQuitin, sugtablett
Zonnic, tuggummi
Zonnic, munhålepulver
Zonnic, munhålesprej

Fäll ihop

Bupropion

Bupropion

Så här fungerar läkemedlet

Bupropion minskar röksuget och dämpar de abstinensbesvär som man kan få när man slutar röka. Det är inte klarlagt på vilket sätt läkemedlet verkar i kroppen men mycket talar för att bupropion bland annat blockerar nikotinets effekter. Läkemedlet gör också så att vissa signalämnen i hjärnan ökar så att balansen i hjärnans belöningssystem återställs. Det kan vara några av förklaringarna till att det är lättare att låta bli att röka när man använder medicinen och att risken för återfall minskar.

Samtidig rådgivning och stöd

Man börjar med att ta en tablett på morgonen i sex dagar medan man fortfarande röker. Från och med den sjunde dagen ökar man dosen och tar även en tablett på eftermiddagen. Det ska gå minst åtta timmar mellan doserna. Under andra behandlingsveckan brukar det vara dags att sluta röka och då ska man sluta tvärt. För de flesta innebär det inga problem. Behandlingen fortsätter därefter på samma sätt i 7-9 veckor. Till skillnad från nikotinläkemedel ska man inte trappa ner behandlingen utan sluta tvärt.

För att behandlingen med bupropion ska lyckas måste man samtidigt få rådgivning och stöd.

Oftast använder man bupropion ensamt men i enstaka fall kan det kombineras med nikotinläkemedel efter samråd med läkare.

Bupropion ingår i högkostnadsskyddet.

Ibland ska man inte använda bupropion

Det finns vissa tillstånd när man inte ska använda läkemedlet, till exempel om man har epilepsi och kramper, svår leversjukdom eller viss typ av cancer. Man ska inte heller använda läkemedlet om man har haft en svår hjärnskakning eller ätstörningar eller om man har manodepressiv sjukdom som också kallas bipolär sjukdom. Det är bra att rådgöra med läkare om man har någon allvarlig sjukdom.

Man ska inte ta läkemedlet i samband med att man slutar dricka om man är alkoholberoende, eller om man tar vissa lugnande mediciner. Bupropion kan öka känsligheten för alkohol hos en del personer. Man bör därför undvika alkohol när man behandlas med läkemedlet, eller i alla fall vara mycket försiktig med att dricka alkohol.

Förmågan att köra bil kan påverkas av medicinen. Olika personer reagerar olika och man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon. Detsamma gäller om man har ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet.
Läs mer: Trafikfarliga läkemedel

Biverkningar

En del som använder medicinen kan få biverkningar, men många symtom kan också bero på abstinensbesvären som kommer när man slutar röka.

Vissa personer som använder medicinen kan få problem med sömnen. Det brukar bero på att dagens andra tablett tas för sent. Därför är det lämpligt för de flesta att ta den redan vid 17-tiden på eftermiddagen. Det ska gå minst åtta timmar mellan doserna.

Graviditet och amning

Man ska inte använda läkemedlet om man är gravid eller ammar.

Exempel på läkemedel som innehåller bupropion:

Zyban

Fäll ihop

Vareniklin

Vareniklin

Så här fungerar läkemedlet

Vareniklin minskar röksuget och rökaren har ingen chans att kompensera genom att tända en ny cigarett. Den verksamma substansen i vareniklin binder sig starkt till samma mottagare - nikotinreceptorerna - som nikotin från cigaretter eller snus. Det leder till att liknande, men svagare, signaler sänds till hjärnan som efter att man tagit ett halsbloss. Rökaren blir någorlunda tillfredsställd. Om man tänder en cigarrett för att få ut en större effekt, uteblir den. Det beror på att vareniklinet blockerar halsblossnikotinets möjligheter att nå nikotinreceptorn. Det gör att man upplever att de abstinesbesvär som man kan få när man slutar röka försvagas.

Samtidig rådgivning och stöd

Man börjar med att ta en tablett 0,5 milligram på morgonen i tre dagar medan man fortfarande röker. Dag fyra till sju ökar man dosen och tar även en tablett 0,5 milligram på kvällen. Från dag åtta och framåt tar man 1 milligram på morgonen och 1 milligram till kvällen.

Redan före behandlingen ska man bestämma ett datum för rökstopp som lämpligen ligger runt dag 8-14. Behandlingstiden är totalt 12 veckor. Man ska sedan sluta tvärt, vilket de flesta klarar utan problem. För några kan det dröja men inom ytterligare ett par veckor har de flesta slutat.

En och annan som använder läkemedlet känner sig dock osäker vid behandlingsperiodens slut och det finns då goda erfarenheter av att ta en behandlingsomgång till men att ta doseringen i omvänd ordning.

För att behandlingen med vareniklin ska lyckas allra bäst måste man samtidigt få rådgivning och stöd. Det är ett krav för att läkemedlet ska ingå i det så kallade högkostnadsskyddet, vilket innebär att man slipper betala hela kostnaden för läkemedlet själv ovanför den kostnadsgräns som är satt.

Vareniklin ska inte kombineras med nikotinläkemedel. Först efter avslutad vareniklinbehandling kan det vara ett alternativ för ett svårbehandlat beroende.

Vareniklin har prövats med god effekt på snusavvänjning, men erfarenheterna är begränsade.

Ibland ska man inte använda vareniklin

Om man har kraftigt nedsatt njurfunktion kan man bara ta vareniklin under strängt kontrollerade förhållanden.

Biverkningar

En del som använder medicinen kan få biverkningar, men många symtom kan också bero på abstinensbesvären som kommer när man slutar röka.

Det är vanligt att man mår illa när man börjar ta medicinen. Det brukar släppa efter ungefär en vecka och de allra flesta brukar kunna fortsätta med behandlingen. Illamåendet kan mildras genom att man tar tabletten i samband med mat.

Vissa som använder medicinen kan få ont i huvudet och svårt att sova. Andra kan få magbesvär, till exempel förstoppning, lös avföring eller gaser i magen. Andra kan bli yra, trötta, få ökad aptit eller uppleva smaker annorlunda. Man kan drömma mer än vad man brukar och drömmarna kan också vara annorlunda.

Ibland, men det är ovanligt, kan vareniklin göra att man blir nedstämd och deprimerad. Om man känner sig orolig, nedstämd eller får självmordstankar ska man därför avbryta behandlingen och kontakta sin läkare på en gång.

Graviditet och amning

Man ska inte använda läkemedlet om man är gravid eller ammar.

Exempel på läkemedel som innehåller vareniklin:

Champix

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-10-18
Skribent:

Hans Gilljam, läkare, professor, tobaksexpert, Karolinska institutet, Stockholm

Redaktör:

Ellinor Lundmark, 1177.se

Granskare:

Lars-Göran Persson, specialist i allmänmedicin, medicine doktor, Habo vårdcentral och Primärvårdens Fou-enhet, Jönköping