Mirena

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Mirena?

Mirena är ett långtidsverkande preventivmedel i form av ett livmoderinlägg som sätts in i livmodern, en så kallad hormonspiral.

Mirena innehåller hormonet levonorgestrel. Det är ett så kallat gestagen, det vill säga ett konstgjort hormon, som verkar på ungefär samma sätt som ett av kroppens egna könshormoner, gulkroppshormon.

Hormonspiralen kan även användas för behandling av rikliga mensblödningar och tillsammans med östrogen vid behandling av klimakteriebesvär.

Så här fungerar hormonspiralen

Mirena består av en hormonkapsel som är fastsatt på ett T-format plastskelett. Hormonet frigörs under den tid hormonspiralen sitter i livmodern. Hormonet har effekt lokalt i livmodern.

Mirena skyddar mot graviditet genom att göra sekretet i livmoderhalsen tjockare, så att spermierna får svårt att ta sig upp genom livmoderhalsen till livmodern. Skyddet förstärks också av att slemhinnan i livmodern påverkas så att ett befruktat ägg får svårare att fästa och utvecklas där. Dessutom påverkar spiralen spermiernas rörlighet.

Hormonspiralen ger skydd mot graviditet i fem år från den dag då den sattes in i livmodern.

Eftersom spiralen är T-formad passar den livmoderns form. Längst ned på spiralen sitter två trådar som man ska kunna känna om man för in ett finger i slidan.

Spiralen sätts in och tas ut av läkare eller barnmorska

Mirena är receptbelagd och kan sättas in när som helst under menscykeln av en läkare eller en barnmorska. Om insättning inte sker i samband med en menstruation måste man försäkra sig om att man inte är gravid.

Mirena kan tas ut av en läkare eller en barnmorska när som helst under menscykeln. När den har tagits ut är det möjligt att bli gravid redan under den första månaden.

Alla kvinnor, oavsett ålder, kan ha hormonspiral med undantag av tillstånden nedan.

Viktigt

Man ska inte använda Mirena om man

  • har infektion i underlivet
  • är gravid
  • har cancer i livmoderhalsen, livmodern eller brösten
  • har en leversjukdom eller levertumör
  • har blödningar från underlivet som man inte vet orsaken till
  • har missbildningar av livmodern och myom.

Man ska kontakta en läkare eller en barnmorska om man

  • får plötsliga förändringar av hur man blöder
  • inte kan känna spiralens trådar
  • kan känna spiralens nedre del
  • känner smärta eller obehag vid samlag
  • blir gravid
  • har ont i nedre delen av magen och det håller i sig länge
  • får feber
  • får flytningar som man inte känner igen.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Eftersom Mirena har effekt lokalt i livmodern, påverkas inte effekten av andra läkemedel som man till exempel sväljer. Man bör ändå tala om för sin läkare eller barnmorska vilka andra läkemedel man använder.

Biverkningar

De flesta som använder Mirena får förändrade mensblödningar. Det vanligaste är att man blöder mindre och dessutom får de flesta små så kallade stänkblödningar mellan menstruationerna under de första tre månaderna. Alla får mindre menstruationer och hos var femte kvinna upphör mensen helt en tid efter att hormonspiralen satts in.

En del kan få till exempel minskad sexlust, akne, huvudvärk, ryggvärk, flytningar, spända bröst och förändrad vikt. Vissa kan må illa, få ont i magen eller underlivet eller känna sig nedstämda. Besvären brukar minska efter ett tag.

Det kan hända att hormonspiralen stöts ut från livmodern. Om man misstänker det, till exempel om man känner spiralen när man för in ett finger i slidan, ska man kontakta sin läkare eller barnmorska.

Graviditet och amning

Om man blir gravid ska spiralen tas ut så snart som möjligt eftersom en spiral som sitter kvar ökar risken för missfall. Men i de få fall där hormonspiralen har suttit kvar under hela graviditeten finns inget som tyder på att det påverkat barnen.

Man kan använda hormonspiral när man ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Det är ytterst osannolikt att barnet påverkas.

Andra livmoderinlägg som innehåller samma verksamma ämne

Det finns ett annat livmoderinlägg som innehåller levonorgestrel, Jaydess.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-09-27
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Marie Bixo, professor, gynekolog och förlossningsläkare, Södersjukhuset, Stockholm