Lomir och Lomir SRO

Skriv ut (ca 3 sidor)
Skriv ut

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Lomir?

Lomir och Lomir SRO är läkemedel som används mot högt blodtryck. Läkemedlet tillhör gruppen kalciumflödeshämmare och det verksamma ämnet är isradipin.

Recept och högkostnadsskydd

Lomir finns som tabletter i styrkan 2,5 milligram. Läkemedlet är receptbelagt.
Läkemedlet ingår inte i högkostnadsskyddet. Det innebär att du betalar hela kostnaden själv.

Lomir SRO finns som långverkande kapslar, så kallade depåkapslar, i styrkorna 2,5 milligram och 5 milligram. Läkemedlet är receptbelagt.

Ibland ingår läkemedlet i högkostnadsskyddet. Fråga din läkare eller på ett apotek vad som gäller. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad du har för läkemedel på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills du har betalat 2 200 kronor.

Så här fungerar läkemedlet

För att en muskelcell, till exempel i hjärtat eller i blodkärlen, ska kunna dra ihop sig krävs tillgång på kalciumsalt i blodet. När en muskelcell ska dras samman transporteras kalcium från blodet in i muskelcellerna. Kalciumflödeshämmare minskar inflödet av kalcium till muskelcellerna.

Det gör att musklerna i blodkärlens väggar slappnar av. Då vidgas blodkärlen och blodtrycket sjunker.

Lomir vidgar framför allt de blodkärl som finns ute i kroppen. Genom ett minskat motstånd för blodflödet från hjärtat, minskar också hjärtats arbetsbelastning. Detta sänker blodtrycket och minskar risken för kärlkramp.

Lomir tabletter börjar verka efter två till tre timmar. Vid dosering två gånger om dagen varar den blodtryckssänkande effekten under minst ett dygn. Effekten av depåkapseln Lomir SRO, en gång om dagen, varar under minst ett dygn.

Hur tar du läkemedlet?

Lomir tabletter kan delas och får tuggas eller krossas. Svälj tabletterna med lite vatten.

Lomir SRO depåkapslar måste sväljas hela. Depåkapseln är tillverkad så att det verksamma ämnet frisätts stegvis från tabletten under lång tid. På så sätt blir effekten jämn och långvarig med så få biverkningar som möjligt. Om en kapsel tuggas eller krossas verkar den för kraftigt och under för kort tid.

Lomir tabletter ska förvaras i sin originalförpackning eftersom de är känsliga för ljus.

Dosering

När du har fått ett läkemedel utskrivet på recept är dosen anpassad till dig. Följ därför de anvisningar som finns på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får du bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

En vanlig dosering av Lomir tabletter är 1 tablett 2 gånger om dagen.
För Lomir SRO är en vanlig dosering 1 kapsel på 5 milligram om dagen.

Om du tar andra läkemedel samtidigt

Om du tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att till exempel dosen kan behöva ändras. Fråga din läkare eller på ett apotek om att det går bra att ta andra läkemedel eller naturläkemedel samtidigt.

Du bör inte ta Lomir och Lomir SRO tillsammans med läkemedel mot tuberkulos som innehåller rifampicin.

Viktigt

Använd inte läkemedlet om du har vissa hjärtsjukdomar, till exempel obehandlad hjärtsvikt eller kärlkramp.

Det är viktigt att aldrig på egen hand avbryta en regelbunden behandling med kalciumflödeshämmare. Gör du det kan blodtrycket höjas och det kan leda till exempelvis kärlkrampsanfall. En behandling ska alltid avslutas stegvis och i samråd med läkare.

Du bör inte äta grapefrukt eller dricka grapefruktjuice när du använder Lomir och Lomir SRO. Grapefrukt kan minska kroppens förmåga att göra sig av med det verksamma ämnet. Du kan då få kraftigare effekt av läkemedlet och ökad risk för biverkningar.

Biverkningar

Vissa personer kan till exempel få huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, öronsusningar eller ansiktsrodnad med värmekänsla. Dessa biverkningar hänger samman med att kroppens blodkärl vidgas och är särskilt vanliga i början av behandlingen. De går oftast över efter en tids behandling. En del personer kan också få svullna anklar efter en tids medicinering.

Om biverkningarna är besvärliga eller om bensvullnaden inte går över, bör du kontakta läkaren som skrev ut receptet.

Graviditet och amning

Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedlet när du är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas.

Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedlet när du ammar. Det är inte klarlagt om det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur du ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om du är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-05-05
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Rickard Malmström, docent, Enheten för klinisk farmakologi, Karolinska Institutet, Stockholm