Benin

Reseråd

Reseråd

  • barn och förälder skyddar sig mot solen med keps, shorts och parasoll

    Kläder och skugga ger det bästa solskyddet.

Råd om mat

Det finns ett par råd om mat och dryck som man kan följa för att försöka minska risken att drabbas av turistdiarré på resan. Men eftersom smittämnena som orsakar diarré är vanliga är det inte alltid lätt att undvika besvär.

Det man kan göra är att äta väl genomstekt eller kokt mat och undvika råa skaldjur och rå fisk. Undvik mat som stått framme länge i varmare klimat. Man bör skala eller skölja frukt, men man behöver oftast inte avstå från att äta sallad eller andra grönsaker på restauranger.

Som alltid är det bra att tvätta händerna i samband med måltider och efter toalettbesök.

Dricksvatten

Dricksvatten är säkrast att välja från obrutna plast- eller glasförpackningar. Om man borstar tänderna med kranvatten rör det sig om så lite vatten att det inte har någon betydelse.

Det går bra att dricka vatten som kokats.

Vid diarré är det viktigt att få i sig vätska

Om man drabbas av turistdiarré kan man även bli illamående, få kräkningar, magknip och ibland feber. Den vätska som kroppen förlorar på grund av diarréerna och kräkningarna behöver ersättas, men när man mår illa kan det vara svårt att få i sig all vätska. Det kan hjälpa att försöka dricka lite i taget och ofta i stället för stora mängder på en gång.

Små barn är särskilt känsliga för vätskeförluster. Därför måste man vara noggrann med att ge dryck redan från början och vara uppmärksam på hur de mår. Om barnet inte snabbt återhämtar sig, blir slött eller verkar vara påverkat på annat sätt ska man kontakta sjukvården.

Det finns särskild vätskeersättning som man kan köpa på apotek och ha med sig på resan. Olika preparat rekommenderas för små barn, äldre barn och vuxna. Mot diarré finns även receptfria stoppande läkemedel som innehåller loperamid och som kan användas av vuxna och barn över tolv år. Läs noga anvisningarna som följer med läkemedelsförpackningen.

Turistdiarré brukar gå över efter några dygn, men om man efter första dygnet fortsätter att kräkas ofta eller känner sig mycket matt bör man söka sjukvård. Kräkningar och diarréer kan försämra effekten av läkemedel som man använder.

Drick mer när det är varmt

Vätskebehovet är större när det är varmt. Om man är törstig är det naturligt att dricka mer, men det är bra att även uppmärksamma att man kissar lika mycket som vanligt. Om man inte gör det behöver kroppen mer vätska.

När man svettas förlorar kroppen även salt, så man kan behöva strö extra salt på maten. Det gäller särskilt om man anstränger sig mycket fysiskt. Tecken på att man kan ha saltbrist är att man kan känna sig trött, vagt illamående och få huvudvärk. Efter ungefär en vecka brukar kroppen ha anpassat sig bättre till värmen.

Solskydd

För att skydda sig mot solen behöver man smörja in sig med solskyddsmedel och täcka huvudet, till exempel genom att ha på sig solhatt eller keps. Kläder är ett bra skydd och täta tyger skyddar bättre än tunna. När solstrålningen är som mest intensiv, mellan klockan tio och tre på dagen, är det bäst att hålla sig i skuggan. De första dagarna bör man endast vara i solen korta stunder. Om man använder vissa läkemedel kan man vara extra känslig för solljus.

Små barn bör inte vara i solen alls under de mest intensiva soltimmarna.

Solsveda och soleksem

Om man blir bränd av solen är det bra att undvika solen några dagar för att låta huden läka. Det gäller också om man får soleksem, som brukar visa sig som små kliande knottror eller blåsor.

Om huden svider mycket kan den kylas av med kallt vatten, kylbalsam eller en fuktgivande hudlotion. Sveda och klåda kan även lindras med en hydrokortisonkräm som man kan köpa receptfritt och ta med sig på resan.

Bada säkert

Strandliv och bad är ofta en viktig del av en resa till varma länder. Det finns ett par saker man bör tänka på för att inte utsätta sig för onödiga risker. Badolyckor är bland de vanligaste orsakerna till att turister skadas eller omkommer utomlands.

Simturen blir säkrare om man

  • respekterar skyltar och flaggor som talar om att det är badförbud
  • försöker ta reda på om det finns underströmmar
  • undviker att bada ensam
  • håller sig nära stranden
  • inte badar om man är påverkad av alkohol.

På stranden bör man vara extra noggrann med solskydd. Sand och vatten reflekterar solljuset och solstrålningen är fortfarande stark en halvmeter under vattenytan.

Badskor ett bra skydd

I havet, vid strandkanten och vid klippor kan det finnas sjöborrar som gör rejält ont att trampa på. Det finns också fiskar med en giftig gadd som kan ligga nergrävda i bottensanden. Att använda badskor eller motsvarande är ett bra, ibland helt nödvändigt, skydd.

Ibland kan bad ge öronbesvär

En del personer som badar eller dyker kan få ont i öronen på grund av inflammation i hörselgången. När det är varmt och fuktigt är det lättare att få besvär. Det kan kännas irriterat i örat och klia. Ibland känns det även svullet och ömt.

För att bli av med besvären bör man hålla örat så torrt som möjligt genom att undvika att få huvudet under vatten. Man kan också skydda örat genom att använda fetvadd eller badmössa. Vet man om att man är känslig kan man få örondroppar utskrivna på recept innan resan.

Om man märker av andra besvär som till exempel att det börjar rinna vätska från örat, att man får feber, kraftig huvudvärk eller att örat blir rött, svullet, varmt och ömt bör man kontakta läkare.

Bada inte i sötvatten

Bada inte i sötvatten i länder med subtropiskt eller tropisk klimat. Man ska undvika att bada i floder eller sjöar eftersom det finns risk att smittas av olika parasitsjukdomar. Den vanligaste parasiten är bilharzialarven som kan tränga in i huden och orsaka en allvarlig febersjukdom som kallas snäckfeber. Det är däremot ofarligt att bada i klorerat vatten i bassänger och att duscha i kranvatten.

Luftig klädsel förhindrar hudutslag

Värmen kan ibland göra att det uppstår små kliande utslag i armhålorna eller röda kliande områden på huden, framför allt i ljumskarna. Det beror ofta på att svettkörtlarna täppts till eller att svamp som finns naturligt på huden växt till. För att undvika besvären är det bra att klä sig luftigt.

Om man ändå får problem kan en hydrokortisonkräm användas i armhålorna. I ljumskarna där besvär med svamp är vanligare kan det hjälpa med en hydrokortisonkräm som innehåller svampdödande medel. Krämerna kan köpas receptfritt och tas med på resan.

Små sår och insektsbett

När det är varmt och fuktigt kan ett insektsbett eller sår lätt bli infekterat. Tvätta med vatten och tvål och skydda såret tillfälligt med en luftig kompress. Förbandet bör tas bort så snart såret är torrt.

Man märker att såret har blivit infekterat om det börjar göra mer ont och huden runt såret svullnar och blir röd. Då kan man pröva att göra rent såret igen ett par gånger om dagen. Om det inte hjälper utan rodnaden i stället blir kraftigare eller sprider sig, om såret börjar vara eller om man får feber bör läkare kontaktas.

Var försiktig i trafiken

Trafiken är annorlunda och risken för att råka ut för en olycka är betydligt större än i Sverige. Trafikolyckor är den vanligaste olycksorsaken bland resenärer. Ofta är de som råkar ut för allvarliga olyckor alkoholpåverkade.

Det bästa man kan göra för att undvika olyckor är att avstå från att köra moped, motorcykel eller bil. Om man ändå vill ta sig runt på resmålet bör man vara mycket försiktig och alltid använda säkerhetsbälte eller hjälm. Ta också noga reda på vilken slags försäkring som ingår i hyran av fordon eftersom det kan vara väldigt olika. Fotgängare löper också en betydligt ökad risk eftersom man ofta delar vägyta med annan trafik.

Andra råd för att minska risken för att skadas är att:

  • inte sätta sig längst fram i bussen
  • inte dra sig för att be chauffören att sakta ner om det går för fort
  • undvika mörkerkörning
  • alltid använda reflexer nattetid.

Skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar

Om man har tillfälliga sexuella kontakter är det viktigt att använda kondom under hela samlaget för att minska risken för sjukdomar som smittar genom sex.

Råd om myggskydd

För att skydda sig mot myggstick bör man använda myggstift på kvällen, och antingen ha luftkonditionering eller en fläkt i det rum man sover i. Det bör finnas myggnät för fönster och dörrar som står öppna. Som skydd över sängen kan man också ta med sig ett eget nät som är impregnerat med ett medel som gör att myggorna undviker nätet.

För de flesta resenärer rekommenderas vaccination mot gula febern och läkemedel mot malaria. Mer information finns i vaccinationsråden.

Denguefeber är en sjukdom som överförs med dagstickande myggor och som det inte finns något vaccin mot, men turister drabbas relativt sällan. Om man smittas kan man få symtom som påminner om influensa med feber och värk i leder och muskler. Besvären brukar gå över inom en vecka, men man kan känna sig trött en längre tid efteråt.

Undvik att klappa hundar och andra djur

Barn är ofta nyfikna och vill bekanta sig med djur av olika slag, men både barn och vuxna bör undvika att klappa och mata djur för att inte riskera att bli bitna. Rabies, som är en mycket ovanlig men dödlig sjukdom bland resenärer, smittar främst om man blir biten eller slickad på slemhinnor eller i ett sår av hundar som har rabies, men även andra däggdjur kan föra smittan vidare.

Eftersom rabies är så ovanligt brukar bara resenärer som av olika skäl ska ha nära kontakt med djur rekommenderas att vaccinera sig före avresan. Om man skulle bli biten av ett djur ska såret omedelbart göras rent ordentligt med tvål och vatten och läkare måste kontaktas så snart som möjligt, men senast inom två dygn, även om man redan är vaccinerad. Man kan då få behandling för att förhindra sjukdomen.

Fäll ihop

Vaccinationer

Vaccinationer

Råden beror på vem man är och hur man reser

Inför resan kan man behöva skydd mot smittsamma sjukdomar. Här finns rekommenderade vaccinationer listade i bokstavsordning. Vilka vaccinationer som behövs varierar beroende på vart man ska resa, hur länge man ska vara borta och på vilket sätt man reser. Ibland kan en epidemi i ett land leda till en ändrad rekommendation under en period. Resenärer som besöker släkt och vänner i länder där andra sjukdomar sprids än i Sverige löper en betydligt ökad risk att insjukna, vilket leder till att skydd med vacciner blir extra viktigt.

Även personliga skäl vägs in som allergier, vissa kroniska sjukdomar, ålder, graviditet och tidigare vaccinationer. En fullständig rekommendation får man genom att rådgöra med personalen på vaccinationsmottagningen.

Längst ner i slutet av kapitlet finns länkar till fördjupad information om antal doser, när de ska tas och vad som gäller för bland annat barn och gravida.

Epidemisk hjärnhinneinflammation

Vaccination rekommenderas om man under längre tid än tre veckor ska leva tillsammans med ortsbefolkningen eller arbeta inom sjukvård, flyktinghälsovård med mera.

Gula febern

Vaccination rekommenderas för alla resenärer.

Hepatit A

Vaccination rekommenderas för alla resenärer.

Hepatit B

Vaccination rekommenderas om man ska stanna i mer än tre veckor. Men även om man stannar kortare tid och riskerar att bli smittad via en sexuell relation eller genom kontakt med sprutor rekommenderas vaccination.

Kolera

Vaccination rekommenderas om man under längre tid än tre månader ska leva tillsammans med ortsbefolkningen i ett område där kolera finns.

Malaria

Läkemedel mot malaria rekommenderas för alla resenärer.

Tuberkulos

Vaccination rekommenderas om man under längre tid än sex månader ska leva tillsammans med ortsbefolkningen.

Turistdiarré

Det finns inget registrerat vaccin mot turistdiarré i Sverige, men vissa resenärer kan ibland rekommenderas att använda ett drickbart vaccin mot kolera. Det rekommenderas i första hand om man har en sjukdom som kan förvärras av diarré.

Tyfoid

Vaccination rekommenderas om man ska stanna i mer än tre veckor och äta på mycket enkla matställen utanför turistområden eller om man ska leva tillsammans med ortsbefolkningen.

Var ute i god tid

Det är bra att vara ute i god tid och helst kontakta vaccinationsmottagningen minst en månad före avresan. Ibland behövs flera doser av ett vaccin med ett antal veckor emellan. Om man behöver resa med kort varsel finns möjligheten att ta färre doser, eftersom ett visst skydd kan vara bättre än inget alls. Man kan alltid rådgöra med vaccinationsmottagningen.

Se över tidigare skydd

Genom det svenska barnvaccinationsprogrammet har de flesta som vuxit upp i Sverige redan ett skydd mot vissa sjukdomar som exempelvis difteri, stelkramp, mässling, röda hund och påssjuka. Vaccinet mot de tre sista sjukdomarna infördes 1981. Före resan kan man passa på att se över sitt skydd eftersom det ibland kan behövas en påfyllnadsdos av vaccin mot någon sjukdom.

Om man inte har genomgått hela programmet kan man behöva komplettera sitt skydd. Smittsamma sjukdomar är vanligare i många andra länder än de är i Sverige, vilket kan leda till att man smittas och kanske också tar med sig smittan hem.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2012-03-15
Skribent:

Lars Rombo, läkare, infektionskliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna. Professor i infektionssjukdomar och resemedicin, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jean Henrik Braconier, läkare, specialist i infektionssjukdomar, Lund