Resa om man har en sjukdom

Reseråd

Reseråd

En läkare kan ge mer personliga råd

För de flesta innebär en utlandsresa inga speciella förberedelser, men om man har en sjukdom är det bra att prata med sin läkare inför resan. Detta som en del i planeringen av resan och för att få särskilt anpassade råd om till exempel vaccinationer, medicinering, värme och mat. En del patientföreningar har också informationsmaterial för resor. I den här texten finns några allmänna råd om vad man kan tänka på innan man reser.

Vissa sjukdomar kan påverkas av de förändringar i det vardagliga mönstret som uppstår när man reser, även om man reser som en vanlig turist och inte tänker ge sig ut på strapatser. Exempel på sådana sjukdomar är astma, diabetes, reumatiska sjukdomar, hjärtsjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar, KOL och njursten. Om man har ett nedsatt immunförsvar kan en resa också innebära fler risker för att smittas av virus och bakterier än vanligt.

Vissa läkemedel kan granskas i tullen

Det kan vara fördelaktigt att ha med sig ett intyg där det framgår vilken sjukdom och behandling man har. Till vissa länder krävs ett läkarintyg för att man ska få ta in sprutor. Det kan vara bra att ha ett id-kort eller ett intyg med text på engelska där det framgår att man har diabetes eller någon annan sjukdom som kräver sprutor. Man kan behöva visa upp intyget i tullen eller om något skulle hända på resmålet.

Vissa smärtstillande läkemedel och sömnmedel kan betraktas som narkotika i en del länder och riskerar att beslagtas i tullen. Om man behöver ta med sig sådana läkemedel måste det framgå att en läkare i Sverige har skrivit ut receptet till just den person som passerar tullen. I praktiken räcker det att man tar med sig förpackningen om den påklistrade etiketten finns med, men om den saknas bör man ha ett läkarintyg med sig istället.

Hjärtat ansträngs på hög höjd

När lufttrycket sänks får hjärtat arbeta hårdare för att transportera syret runt i kroppen. Det brukar inte vara något problem med lufttrycket under flygresor, men däremot kan det innebära en påfrestning för hjärtat om man flyger direkt till ett resmål som ligger högre än 2 500 meter över havet. Om man har en hjärtsjukdom som hjärtsvikt eller kärlkramp är det bra om man har möjlighet att gradvis anpassa sig till en högre höjd. Genom att dela upp resan i etapper och stanna två, tre dagar på varje höjd kan man minska risken för besvär.

När det är varmt behöver hjärtat också arbeta hårdare och det är bra att ta det lugnare än vanligt och känna efter vad man orkar. Om man har en fungerande behandling mot sina hjärtbesvär behöver inte en resa eller tillfälligt hög värme påverka hjärtat särskilt mycket.

När immunförsvaret fungerar sämre

Om man redan har ett nedsatt immunförsvar av en sjukdom eller använder läkemedel som påverkar immunsystemet, exempelvis kortisontabletter eller cytostatika kan man få besvärliga diarréer av bakterier som hos någon annan kanske bara ger lindrig turistdiarré. Ett nedsatt immunförsvar kan också göra så att man får en sämre effekt av vaccinationer. Därför är det bra att diskutera sitt vaccinationsskydd med en läkare innan resan.

Om man har diabetes

Under en resa kan det vara svårare att hålla ordning på sitt blodsocker än hemma i vardagen. Man äter oftare på oregelbundna tider och har kanske svårare att beräkna hur mycket kalorier det finns i maten som serveras. Om man reser med tidsförskjutning kan man inte alltid ta insulin på vanliga tider. På en resa rör man sig kanske mycket mindre än vanligt, eller ibland mycket mer, vilket också påverkar behovet av insulin. Man kan må sämre av en vanlig turistdiarré än andra och även riskera att få mer svårläkta hudinfektioner i ett fuktigt och varmt klimat.

Insulin på resan

Man bör ha med sig ungefär dubbelt så mycket insulin som man tror ska gå åt under resan. Man kan fördela insulinet i olika delar av sitt handbagage ifall man skulle bli av med någon del. Man ska däremot inte förvara insulin i incheckat bagage eftersom det kan frysa i flygplanets bagageutrymme och då bli förstört. Även hög värme och direkt solljus kan förstöra insulinet. En liten kylväska eller termos kan fungera som skydd.

Tarmsjukdomar och andra sjukdomar som ger diarré

Diarré kan vara ett återkommande symtom för vissa sjukdomar, exempelvis Crohns sjukdom och andra inflammatoriska tarmsjukdomar. Får man diarré på resan kan det vara svårt att veta om det är sjukdomen som har blivit värre eller om man har fått turistdiarré.

Om man har sådana sjukdomar kan det vara värt att försöka skydda sig mot turistdiarré med ett drickbart vaccin som i första hand ger skydd mot kolera och som man kan få på en vaccinationsmottagning. En läkare kan i vissa fall också skriva ut antibiotika som man kan ta på resmålet om man ändå skulle få turistdiarré.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-11-08
Skribent:

Lars Rombo, läkare, infektionskliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna. Professor i infektionssjukdomar och resemedicin, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Johan Berglund, läkare, professor i allmänmedicin, Blekinge Kompetenscentrum, Karlskrona