Barns tänder, frågor och svar

Få nya tänder

Få nya tänder

När kommer de första tänderna?

De första tänderna får barnet vanligen någon gång vid sex till åtta månaders ålder. Men tidpunkten varierar och barnet kan ha tänder redan vid födseln, även om det är ovanligt, eller få dem vid ett års ålder utan att man behöver oroa sig.

Vilka tänder kommer först?

Vanligtvis kommer två små framtänder i underkäken först, för att sedan följas av motsvarande tänder i överkäken. De första kindtänderna brukar komma vid ett och ett halvt års ålder. Vid tre år har barnet vanligen fått alla sina mjölktänder.

Varför heter det mjölktänder?

Människan får två uppsättningar tänder. De första tänderna, som kallas mjölktänder, är anpassade för det lilla barnets mun. Förmodligen har de börjat kallas mjölktänder för att de kommer fram när barn ammas, och för att de är vitare i färgen än nästa omgång tänder. Mjölktänderna heter också primära tänder, till skillnad från vuxentänderna som heter permanenta tänder.

Hur många mjölktänder får barn?

Sammanlagt får ett barn 20 mjölktänder, tio i överkäken och tio i underkäken.

Blir barn sjuka när de får tänder?

Oftast får barn tänder utan några besvär, men ibland kliar det i munnen när tänder bryter fram. Det kan därför vara behagligt för barnet med lätt massage av tandköttet, till exempel med en mjuk bitring eller att föräldern försiktigt gnuggar tandköttet med ett finger eller en mjuk tandborste.

Det händer att tandköttet blir irriterat eller att den nya tanden har svårt att tränga igenom tandköttet så att det blir en liten svullnad. Det kan till och med uppstå ett litet blåmärke. Bara om barnet verkar ha ont ska man gå till en tandläkare.

Fäll ihop

Tappa tänder

Tappa tänder

  • Mjölktänder och underliggande tandanlag

    Bilden visar lite förenklat hur mjölktänder och anlag till de permanenta tänderna ser ut hos ett barn som är 3-5 år.

    Mer information
    Mjölktänder och underliggande tandanlag

    Bilden visar lite förenklat hur mjölktänder och anlagen till de permanenta tänderna kan se ut hos ett barn som är 3-5 år. Ett barn får tjugo mjölktänder och på bilden är alla frambrutna. När barnet är runt 6 år brukar det tappa sin första mjölkframtand. Mjölktandens rötter löses upp när mjölktanden lossnar och de permanenta tänderna bryter fram.

    I käkbenen ligger anlagen till de permanenta tänderna som ännu inte vuxit ut och fått rötter. De permanenta tänderna börjar oftast bryta fram när barnet är 6-7 år. Tänderna längst bak i käkbenen är anlag till visdomständer.

När tappar man de första tänderna?

När barnet är omkring sex år börjar de första mjölktänderna bli lösa. Mjölktandens rötter löses upp allteftersom den nya, permanenta tanden bildas i käken och växer fram. Till slut har mjölktanden inget fäste och barnet kan vicka loss tanden. Vanligtvis tappar barnet framtänderna i underkäken först och sedan framtänderna i överkäken.

Vad är sexårstanden?

Bakom den sista mjölktanden kommer de fyra första permanenta kindtänderna, de så kallade sexårständerna. Nya tänder är viktiga att upptäcka eftersom de är ömtåliga och extra känsliga för karies. Dessutom är de nya kindtänderna vanligtvis gropiga och sitter svårtillgängligt så att de är svåra att borsta riktigt rena. Det kan vara lättare att göra rent med en så kallad enbindelstandborste som har en liten och vinklad borste.

Sexårstanden är den av alla permanenta tänder som oftast får djup karies och som man oftast behöver mest tandläkarbehandling för under livet. En god regel är därför att titta långt bak i munnen från fem års ålder, så att sexårständerna upptäcks tidigt.

För att minska risken för karies gör tandvårdspersonal ibland en försegling av de djupa groparna med plast så att det blir lättare att hålla rent. Det kallas fissurförsegling och kan bara göras när tanden är ny. I regel fissurförseglas tänder bara på de barn som löper störst risk att få hål i tänderna.

Hur många tänder ska bytas ut?

Det är oftast mest spännande med de första lösa tänderna, men man tappar alla 20 mjölktänder. Tandväxlingen pågår under många år, fram till ungefär 13 års ålder. Sammanlagt har man då fått 28 permanenta tänder. I 17-20 års ålder kommer vanligen de så kallade visdomständerna.

Fäll ihop

Borsta tänder

Borsta tänder

  • För att borsta tänderna på ett lite större barn kan den vuxne sitta eller stå lite snett bakom och låta barnet luta huvudet mot armen.

När ska man börja borsta barnens tänder?

När de första tänderna tittar fram är det dags för barnet att bekanta sig med tandborsten på ett mjukt och lekfullt sätt. Börja borsta morgon och kväll så snart de första tänderna kommit. Tanken är att tandborstningen ska bli en god vana så tidigt som möjligt.

Man kan även använda eltandborste på barn. Oftast behöver man anpassa borstens tryck mot tandytan, något som barnet behöver hjälp med ända upp i tio- till tolvårsåldern. Det är också viktigt att vinkla borsten rätt och att borsta varje tand.

Hur borstar man barnens tänder?

Barn behöver hjälp av vuxen med tandborstningen till minst tioårsåldern. Barnets finmotorik är inte så utvecklad att de klarar att borsta alla tandytor tidigare. En god idé är därför att göra tandborstningen till en trevlig stund av gemenskap med barnet. Tandborstningen kan göras till en del av barnets positiva kroppsupplevelse.

Om barnet är litet kan man borsta tänderna på det när barnet ligger på skötbordet eller i sängen. När barnet är lite äldre kan det stå och den vuxne sitta eller stå lite snett bakom och låta barnet luta huvudet mot den vuxnes arm. Oftast underlättas tandborstning, även på lite äldre barn, om barnet ligger ned med huvudet i den vuxnes knä. Det är då lättare att se in i munnen och komma åt tänderna längst bak, samtidigt som det är vilsamt för barnet.

För att se att man kommer åt med tandborsten ända upp till tandköttet en bit kan man sätta in ett finger i barnets mun och lyfta på läppen eller kinden. Tänderna borstas, eller rättare sagt gnuggas, med små rörelser fram och tillbaka. Detta för att tandborststråna ska komma in mellan tänderna och i fåran som bildas mellan tand och tandkött.

Eltandborsten borstar mer på kortare tid. Den lämpar sig därför till det lite större barnet som har många tänder och bråttom. Borsthuvudet kan ibland upplevas som klumpigt och det kan ibland vara svårare att komma åt i alla utrymmen än med en vanlig tandborste.

Vad gör man när barnet gråter eller inte vill ha hjälp?

Många föräldrar kan ibland ha svårt att borsta sitt barns tänder. Barnet vill inte, protesterar, gråter och det blir lätt bråk kring tandborstningen. Barn är olika, går igenom faser och medverkar olika vid tandborstning. En del barn slappnar av och då blir det lätt för den vuxne att komma åt och borsta. Tandborstningen blir till en mysig stund tillsammans.

Om barnet spänner sig, tycker det gör ont eller inte vill vara stilla måste den vuxne ändå försöka göra tandborstningen till något positivt. Några lösningar som passar alla barn finns inte. Det är, trots svårigheterna, bäst att inte ge upp. Om det känns väldigt svårt kan man kontakta tandvården. Problem med tandborstning kan bero på att det gör ont i barnets mun, men många gånger är det barnets egen vilja som testas på föräldrarnas tålamod.

Ska barn använda tandkräm?

Barnets tänder ska borstas med fluortandkräm morgon och kväll från det att första kindtanden bryter fram.

Tandkräm är ett bra sätt att tillföra tänderna fluor. Fluor är ett grundämne som stärker och skyddar tänderna mot hål, så kallad karies. Bäst effekt på tänderna har fluor när det används i tandkräm eller som fluorsköljning. Fluormängden som barnet sväljer får inte vara för hög eftersom det kan skada den växande tanden. Barntandkräm innehåller lite mindre fluor än tandkräm för vuxna.

Använd en tandkräm som barnet tycker om. Tandkrämen ska förvaras utom räckhåll för barnet och en vuxen ska portionera ut den. När kindtänderna tittar fram är det lagom att använda ungefär så mycket som ryms på barnets lillfingernagel.

Ska man låta barnen skölja munnen efter tandborstning?

Det är inte nödvändigt att skölja munnen efter tandborstning. Små barn klarar inte av att skölja och vid tandborstning ska endast lite vatten användas. För äldre barn, och vuxna, är det bra att avsluta tandborstningen med att låta tandkrämsskum och lite vatten sila runt mellan tänderna. Skölj inte mer och ät inte något på ett par timmar. På så sätt utnyttjas fluor i tandkräm på ett effektivt sätt.

Hur mycket fluor behöver barn?

Genom att borsta tänderna morgon och kväll med fluortandkräm får de flesta barn, och vuxna, den mängd fluor som ger ett bra skydd för tänderna. Ibland kan det för en del barn, eller under vissa perioder, behöva tillföras mer fluor, till exempel genom fluorsköljning. Det är viktigt att barnet kan spotta ut fluormedlet utan att svälja det. Barn under 12 år ska inte ges tillskott av fluor utan rekommendation av tandvårdspersonal. Anledningen är att det kan bli för mycket fluor om till exempel det dricksvatten man får i sig innehåller fluor.

Om man använder dricksvatten från egen brunn bör fluorhalten kontrolleras. För att få veta hur man kan göra det kan man ringa sin kommuns miljöförvaltning.

När kan barnen själva borsta sina tänder?

Barn behöver hjälp med tandborstning, även om de ibland tycker att de kan själva. Det är först vid nio till tio års ålder som barn har utvecklat den finmotorik som krävs för att klara av att borsta rent på tändernas alla ytor. När småbarn borstar blir det mest ovanpå tänderna, men låt barnet pröva och öva sig på att borsta tänderna. Tandborstningen kan börja med att barnet borstar själv en stund och sedan avslutas med att en vuxen hjälper till. Yngre barn behöver mer hjälp än de lite äldre barnen.

Det är viktigast med tandrengöringen på kvällen. En bra överenskommelse kan vara att en vuxen hjälper barnet på kvällen och låter det borsta själv på morgonen.

Fäll ihop

Hål i tänderna

Hål i tänderna

Är mjölktänder viktiga när de ändå ska bytas ut mot nya tänder?

Människan får två uppsättningar tänder, mjölktänder och permanenta tänder. Det kan tyckas onödigt att lägga ner mycket energi på tänder som ändå ska bytas ut, men det finns flera skäl till varför även mjölktänder är viktiga och behöver tas väl om hand:

  • God hälsa och goda vanor grundläggs tidigt. Tandborstning morgon och kväll samt goda matvanor är en förutsättning för en god tandhälsa. Det gäller såväl för mjölktänder som för de nya permanenta tänderna.
  • Barn ska inte behöva ha ont. Stora hål, så kallade kariesangrepp, kan göra ont och orsaka infektion i käkbenet. Det blir dessutom svårt att äta och barnet kanske inte får i sig den näring det behöver.
  • Mjölktänder ger plats för de permanenta tänderna. Om en skadad mjölktand behöver tas bort i förtid kan det göra att sexårstanden vandrar framåt. Det blir då mindre plats för de nya tänderna som kommer senare.

Varför får barn hål i sina tänder?

Hål i tänderna, så kallade kariesangrepp, får barn av samma orsak som vuxna. Bakterier som finns i munnen och som fastnar på tänderna bildar syror av kolhydrater, till exempel socker, som finns i det vi äter och dricker. Syrorna fräter på tänderna, men saliven som är ett viktigt skydd för våra tänder motarbetar detta. Med salivens hjälp späds syran så småningom ut och sköljs bort. Viss syrafrätning klarar tänderna av, men om tänderna ofta och under längre tid utsätts för syraangrepp blir det så småningom hål i tänderna.

Får barn och ungdomar lättare hål i sina tänder?

Tänder som just kommit fram är extra känsliga för karies. En liten kariesskada på ett barn blir snabbare så stort att det behöver lagas än hos en vuxen. Tanden mognar allteftersom, bland annat genom att fluor lagras in i tanden. Det är därför extra viktigt att barn och ungdomar sköter sina tänder noga.

När barnets tänder undersöks hos tandläkaren eller tandhygienisten visar ibland röntgen att det finns början på hål på ytorna mellan tänderna. Dessa små hål behöver inte alltid bli större eller lagas. Men risken för karies ökar och därför är det extra viktigt att tänderna borstas regelbundet med flourtandkräm om man har början på hål. Mjölktänder har tunnare emalj än permanenta tänder. Därför sker kariesangrepp snabbare i mjölktänder.

Lagas mjölktänder?

Kariesskador behandlas olika bland annat beroende på hur stor skadan är och hur gammalt barnet är. Ytliga skador behandlas ofta på tandvårdsklinik med fluor, till exempel fluorlack. Större skador lagas oftast. Det kan ibland vara svårt att få fyllningarna att sitta kvar eftersom barnets bett hela tiden förändras och tänderna är så tunna. Om kariesskadan är väldigt djup kan det ibland vara bäst att ta bort tanden. För att förhindra att kariesskador blir större är den egna tandvården hemma extra viktig.

Fäll ihop

Bra mat för tänderna

Bra mat för tänderna

Vad är bra matvanor för barnens tänder?

Mat som är bra för tänderna är också bra för hela kroppen. Det sker mycket i barnets utveckling under de första åren och när barnet växer mycket. Bra mat är en av grundstenarna för barnets växande, och barns mat och matvanor är därför extra viktiga. Fem till sex måltider per dag, fördelade på tre huvudmål och två till tre mellanmål, ger energi i lagom mängd. Regelbundna måltider är också bra för tänderna, eftersom det minskar småätandet. Tänder behöver vila. Det bästa är om barnet bara dricker vatten mellan måltiderna.

Småbarn kan inte äta lika stora måltider som större barn och vuxna. Därför blir matens näringsinnehåll ännu viktigare för yngre barn. Sockerrik mat som till exempel fruktyoghurt, nyponsoppa, krämer och glass innehåller mycket energi men få näringsämnen. För mycket sockerrik mat gör det svårare för barn att orka med den vanliga maten.

Under uppväxtåren finns det därför ett mycket litet utrymme för mat som är fattig på näringsämnen. Undvik sockerrika produkter som godis, saft, läsk, kex och kakor. Det hör till det där lilla extra som man kan ge barnen ibland.

Ska småbarn inte äta godis och annat sött?

Barn upptäcker ganska snart att det finns godis, särskilt när det finns äldre syskon i familjen. När barn har fått smak för godis kan det vara en bra regel att införa en godisdag i veckan. Det kan vara på fredag eller lördag då man har det mysigt tillsammans. Godis, glass och annat sött gör minst skada på tänderna om det äts som efterrätt direkt efter maten.

Vad ska barn dricka?

Barn blir lätt varma och svettiga och behöver därför dricka mycket. Vanligt dricksvatten är den bästa törstsläckaren och därför är det bra att tidigt vänja barnet vid att dricka vatten. Till måltider passar mjölk eller vatten, medan saft och läsk hör till lite festligare tillfällen.

Man bör undvika att ge barn söta drycker i nappflaska, till exempel saft eller nyponsoppa. Att äta eller dricka något på natten, speciellt söta drycker, innebär stor risk för att få hål i tänderna.

Att ofta dricka till exempel läsk eller juice ökar risken för hål i tänderna, men innebär också en ökad risk för andra frätskador på tänderna, så kallade erosionsskador. Dryckerna innehåller förutom socker även syror som kan ge skador på tänderna. Även lightdrycker innehåller syror och kan ge frätskador.

Att ofta dricka sockerrika drycker som saft och läsk innebär inte bara en stor risk för skador på tänderna utan också en ökad risk för övervikt.

Fäll ihop

Sjukdomar och skador

Sjukdomar och skador

Kan små barn få tandköttsinflammation?

Skolbarn och ungdomar har ofta tandköttsinflammation, men det är mindre vanligt hos förskolebarn. Tandköttsinflammation, så kallad gingivit, orsakas av att bakterier fastnar på tänderna. Då bildas beläggningar som kallas plack. Bakterier som inte borstas bort irriterar tandköttet och kan efter en tid orsaka att det blir rött, svullet och lättblödande.

Blödning i tandköttet hos små barn beror ofta på att det under en period har varit svårt att borsta tänderna riktigt rena. Om man borstar tänderna extra noga läker inflammationen i allmänhet ut på någon vecka. Hjälper inte det bör man kontakta tandvården. Ibland är en virusinfektion orsaken till blödande tandkött.

Vad gör man om barnen slår i sina tänder?

En olycka händer lätt när små barn ska utforska omvärlden eller under lek, och många barn kommer någon gång under sin uppväxt att råka ut för något olycksfall som skadar tänderna.

Slås permanenta tänder ut är det viktigt att skadan tas om hand snabbt. När det gäller primära tänder, mjölktänder, är det oftast inte lika bråttom. Kontakta därför alltid tandvården om barnet skadar sina tänder eller munnen så får de avgöra.

Vad gör man om tanden slås ut?

  • En mjölktand ska aldrig sättas tillbaka. Ta ändå med tanden till tandvården så att tandläkaren kan kontrollera att hela tanden är borta.
  • En permanent tand läker bäst om den sätts tillbaka på sin plats så snart som möjligt. Ta därför tanden i kronan. Om tanden är smutsig, skölj snabbt av roten i kall mjölk eller kallt vatten. Sätt tanden på plats. Om detta inte är möjligt går det också bra att förvara tanden i kall mjölk eller i munnen under tiden man tar sig till tandläkare.
  • Om man slår av en bit av en permanent tand så försök leta reda på den avslagna biten och ta med den till tandvården. Den kanske kan klistras fast på tanden igen.

Tumme eller napp, påverkar det tänderna?

Nästan alla spädbarn suger på napp eller något finger. Sugvanor påverkar tänder och bett. Hur mycket beror på hur ofta barnet suger och hur länge sugvanorna pågår. Bland annat kan barnet få ett så kallat öppet bett, det vill säga att underkäkens och överkäkens framtänder inte möts när kindtänderna bits ihop. Det bettfel som uppstår på grund av sugvanorna rättar ofta till sig av sig självt om barnet slutar med napp eller tumme i tid. Forskning har visat att barn bör sluta med tum- och nappsugning helst före fyra års ålder och senast innan de permanenta tänderna kommer fram för att undvika bettfel på grund av sugandet.

Sugbehovet minskar vid omkring ett års ålder, och därför kan det vara en bra ålder att sluta med napp. Oftast är det lite svårare för barnen att sluta suga på tummen, eftersom den finns med hela tiden.

När är första tandvårdsbesöket?

I allmänhet sker de första kontakterna med tandvården under barnets första eller andra levnadsår. Vid tre års ålder erbjuds alla barn att besöka tandvården. Därefter kallas barnen till regelbundna tandvårdsbesök. Hur ofta beror bland annat på barnets risk att utveckla tandsjukdomar.

Om barnet skulle behöva tandvård innan dess kan man ringa Folktandvården eller den tandläkare man vill att barnet ska gå till. Oftast kan barnet bli undersökt av en tandhygienist eller en tandsköterska, men det är alltid en tandläkare som bedömer kariesskador och lagar om det behövs.

Det är viktigt att de första kontakterna med tandvården blir en positiv upplevelse för barnet. Det ökar möjligheterna att de redan från början får bra vanor och känner sig trygga när tänderna behöver undersökas eller behandlas.

Fäll ihop

Information på andra språk

Information på andra språk

Föräldrainformation på flera språk

Det bästa sättet att skydda barns tänder mot karies är regelbunden tandborstning med fluortandkräm. Det är innehållet i ett faktablad riktat till småbarnsföräldrar och översatt till flera olika språk. Faktabladet är framtaget av SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering.

SBU är en myndighet som granskar och utvärderar medicinska metoder. Utvärderingarna bygger på systematiska genomgångar av vetenskaplig litteratur.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2009-11-30
Skribent:

Eva Leksell, tandläkare specialiserad på barn- och ungdomstandvård, Folktandvården Blekinge.

Granskare:

Margaret Grindefjord, tandläkare, Eastmaninstitutet, Folktandvården i Stockholms län.

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge.

Lotta Persson, Göteborg.