Tandlossning

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Tandlossning är en sjukdom med långsamt förlopp som börjar med att bakterier samlas i tandköttskanten så att den blir inflammerad. Det leder till att fickan mellan tanden och tandköttet blir djupare och då går det inte längre att komma åt bakterierna med tandborsten.

Inflammationen kan sedan sprida sig till hinnan runt tandroten och käkbenet så att tandens fäste förstörs och tanden till sist lossnar. Det kallas av tandläkare för parodontit och betyder inflammation i tandens fäste.

Parodontit är vanligt bland äldre, nästan varannan person över 50 år har sjukdomen i någon form. Framför allt beror det på att man inte rengjort tänderna ordentligt under lång tid. Risken att få parodontit är mycket större om man röker.

Symtom

Ett tidigt tecken på att man fått en inflammation i tandköttet är att det blöder när man borstar tänderna.

Inflammationen gör inte ont och förloppet är långsamt så det kan vara svårt att själv upptäcka att man har parodontit. Därför är det viktigt att gå regelbundet till en tandläkare eller tandhygienist.

Om sjukdomen gått långt kan man känna att en eller flera tänder är lösa.

Behandling

För att undvika parodontit ska man vara noga med att att borsta tänderna och använda tandtråd eller tandsticka för att rengöra mellan tänderna.

Har man fått bakteriebeläggningar i tandköttsfickorna måste de tas bort av en tandläkare eller tandhygienist.

Om tänderna inte går att rädda kan man få en tandbrygga eller tandprotes.

När ska man söka vård?

Går man regelbundet till tandvården upptäcks parodontit oftast redan i ett tidigt skede.

Om tandköttet blöder ofta eller mycket när man borstar tänderna eller om en eller flera tänder är lösa ska man ta kontakt med en tandläkare eller tandhygienist.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Visa mer

Vad är det?

Vad är det?

  • Tandens uppbyggnad

    Tandens uppbyggnad.

    Mer information
    Tandens uppbyggnad

    En tand består av krona och rot. Kronan är den del som syns i munnen, medan roten sitter fäst i käkbenet. Kronan är klädd med emalj på ytan, men huvuddelen av tanden består av ämnet dentin, det så kallade tandbenet. Den innersta delen av tanden kallas pulpan eller tandnerven. Den är uppbyggd av bindväv, som innehåller blodkärl och nerver.

Sjukdom kan orsaka tandlossning

Parodontit är en infektionssjukdom som leder till att tändernas fäste i käken långsamt förstörs. Om sjukdomen inte behandlas leder den på sikt till att tänder lossnar. Men eftersom den i de flesta fall upptäcks och behandlas i tid innan tanden lossnat så är tandlossning egentligen fel namn. Därför använder tandläkare i stället ordet parodontit, som betyder inflammation i tandens fäste.

Parodontit börjar i tandköttet

En tands fäste består av tandköttet, tandroten, rothinnan och käkbenet. Tandköttet är vanligtvis blekrosa och ligger tätt mot tanden. Mellan tandköttskanten och tanden finns en ficka som är en till tre millimeter djup. Tanden sitter fast i käkbenet med hjälp av rothinnan, som förbinder roten med käkbenet.

Om man rengör tänderna fel eller för sällan kan bakterier samlas vid tandköttskanten. Då uppstår en inflammation som leder till att fickan mellan tand och tandkött fördjupas. De bakterier som samlas i den fördjupade fickan kommer man inte åt med tandborsten, utan de kan öka i mängd.

När inflammationen sprider sig

Om inflammationen inte upptäcks och behandlas tidigt finns det risk för att den sprider sig och angriper rothinnan och käkbenet. Det är då tillståndet kallas för parodontit. Fickan i tandköttet blir allt djupare och bakterierna tränger längre ner, vilket leder till att mer och mer av tandens fäste förstörs. Detta tar lång tid, oftast mellan tio och tjugo år, men kan så småningom leda till att tandens hela fäste förstörs så att tanden lossnar och faller ut eller måste tas bort.

Fäll ihop

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Bakterier orsakar en beläggning

Parodontit orsakas av bakterier som finns i munhålan hos de flesta människor utan att orsaka sjukdom. Det är till och med så att deras närvaro motverkar att andra infektioner uppstår i munnen. Men om bakterierna inte borstas bort från själva ytan på tanden vid kanten av tandköttet uppstår så småningom en beläggning som kallas plack. Om placken inte tas bort rubbas till slut balansen mellan bakterierna på tandytan, så att de bakterier som kan orsaka parodontit växer i antal.

Nästan varannan vuxen får parodontit

Parodontit är en folksjukdom som förekommer i någon form hos närmare hälften av den vuxna befolkningen. Ibland angriper sjukdomen bara några tänder, och ibland nästan alla. Vanligtvis är sjukdomsförloppet mycket långsamt och därför brukar parodontit kunna upptäckas och förhindras om man går regelbundet till tandvården. I sällsynta fall kan sjukdomsförloppet vara ganska snabbt.

Den allvarliga formen av parodontit, där stora delar av tandens fäste förstörs, är mycket ovanlig i yngre åldrar men förekommer hos var femte person över 50 år. Även om det kan finnas en liten ärftlig risk att utveckla parodontit är den främsta orsaken att tänderna inte rengjorts ordentligt under många år.

Rökning och stress ökar risken

Om man röker är risken att få parodontit upp till tjugo gånger högre än om man inte gör det. Rökning gör både att sjukdomen utvecklas snabbare och att den läker sämre. Det beror troligen på att rökning försämrar immunförsvaret.

Även stress och sjukdomar som påverkar immunförsvaret, till exempel diabetes, ökar risken för att man ska få parodontit.

Fäll ihop

Hur kan man skydda sig?

Hur kan man skydda sig?

Man kan själv göra mycket

Regelbundna tandvårdsbesök och noggrann rengöring är de bästa sätten att förebygga tandlossning. Eftersom parodontit framför allt uppstår i utrymmet mellan tänderna ska man förutom att borsta tänderna även använda tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborste.

Parodontit har ofta ett så långsamt och smärtfritt sjukdomsförlopp att man inte själv upptäcker sjukdomen förrän en eller flera tänder börjar kännas lösa. Därför är det viktigt att regelbundet bli undersökt av en tandläkare eller tandhygienist.

Tandvårdspersonal kan ge råd och föreslå lämpliga hjälpmedel. Men för att det ska ge resultat är det viktigt att man själv gör rent sina tänder varje dag. Det kan aldrig ersättas med till exempel antibakteriella munvatten.

Om man röker och har fått parodontit är, förutom tandrengöring, att sluta röka det bästa man kan göra för att stoppa sjukdomsutvecklingen och för att behandlingen ska ha effekt.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Tandköttet kan blöda

Ett tidigt tecken är att tandköttet blöder när man borstar tänderna. Men röker man får man oftast inte det symtomet eftersom blodkärlen dras ihop av rökning. Om sjukdomen gått långt kan man känna att en eller flera tänder är lösa.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

När ska man söka vård?

Om tandköttet blöder ofta eller mycket när man borstar tänderna eller om en eller flera tänder är lösa ska man ta kontakt med en tandläkare eller tandhygienist.

 Det går alltid att ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 
Fäll ihop

Utredningar och undersökningar

Utredningar och undersökningar

Tandköttsfickornas djup mäts

Vid en vanlig undersökning mäter tandläkaren eller tandhygienisten fickorna i tandköttet för att se hur djupa de är, och testar om de lätt börjar blöda. En frisk tandköttsficka brukar inte vara djupare än tre till fyra millimeter och ska inte blöda. Med hjälp av röntgenbilder kan tandläkaren också se hur tandens benfäste och käkbenet runt tanden ser ut.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Bra att få behandling tidigt

Trots att parodontit är en infektionssjukdom kan den inte behandlas med antibiotika.

Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto enklare blir behandlingen. Man kan få behandling mot parodontit även när sjukdomen pågått länge, men då kan behandlingen bli omfattande och kostsam och kräva specialistvård. Behandlingen går ut på att avlägsna de bakteriebeläggningar som finns, få bort de fördjupade tandköttsfickorna och förebygga en ny infektion.

Den del av tandfästet som redan har förstörts av sjukdomen kan oftast inte återskapas, men behandlingen kan förhindra att mer av tandfästet förstörs.

Bakterier tas bort med speciella instrument

Bakterier som finns långt ner i tandköttsfickorna kan man inte avlägsna själv. Det måste göras av en tandläkare eller tandhygienist som använder speciella instrument för att ta bort bakterier på tandrotens yta och i tandköttsfickan. Behandling är tidskrävande, och ofta får man gå flera gånger för att göra rent alla tänder.

Om behandlingen går bra försvinner inflammationen i tandköttet och de fördjupade tandköttsfickorna läker. Eftersom delar av tandens fäste förstörts av sjukdomen blir rötterna närmast tandkronan ofta blottlagda. Tänderna kan då se längre ut än förut.

Viktigt med eftervård

Efter behandlingen är det viktigt att gå på eftervård två till fyra gånger om året. Det minskar risken för nya infektioner. Då går man vanligtvis till en tandhygienist som kontrollerar att man håller tänderna rena och som skrapar bort bakterier om det behövs.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

När sjukdomen är svårare

Om man har en allvarlig form av parodontit kan man behöva remiss till en parodontolog, det vill säga en specialist på tandlossningssjukdomar. De kan ibland behöva göra en operation för att ta bort bakterier och fördjupade tandköttsfickor. Operationens görs under lokalbedövning och man brukar inte behöva bli sjukskriven efteråt.

Det finns också kirurgiska behandlingsformer som gör det möjligt att, i vissa fall, återskapa en del av det tandfäste som förlorats.

Om tänder måste tas bort

Ibland har tandlossningen utvecklats så långt att flera tänder inte kan räddas utan måste tas bort. Det kan påverka tuggfunktionen, talet och utseendet. Då kan man bli tvungen att sätta in någon form av tandbrygga eller tandprotes för att ersätta de förlorade tänderna. En brygga kan också bidra till att stabilisera andra tänder som påverkats av sjukdomen.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-04-17
Skribent:

Lars Laurell, tidigare övertandläkare vid avdelningen för parodontologi, Odontologen, Göteborgs universitet

Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anders Hugoson, övertandläkare, professor emeritus i oral hälsovetenskap, Hälsohögskolan, Jönköping

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge