Gastroesofagal refluxsjukdom hos barn

Skriv ut (ca 4 sidor)

Mellan magsäcken och matstrupen sitter den övre magmunnen. Om den inte håller tätt kan innehållet i magsäcken stötas upp i matstrupen. Det kallas för gastroesofageal reflux. Om magsäcksinnehållet som stöts upp påverkar barnet negativt, kallas det gastroesofageal refluxsjukdom.

Skriv ut

Symtom på gastroesofageal refluxsjukdom

Symtom på gastroesofageal refluxsjukdom

Ett barn upp till ett år som har gastroesofageal refluxsjukdom kräks efter att ha ätit, men kan också vägra att äta och ha ont när hen äter. Vid kraftig och långvarig reflux kan slemhinnan i matstrupen irriteras, vilket gör ont. Barnet kan då bli kinkigt och gnälligt, och även sova sämre. Viktökningen stannar av och en del barn kan till och med minska i vikt.

Ibland kan maginnehåll rinna över i luftvägarna. Det kan leda till luftrörskatarr och hosta, framför allt under natten, eller lunginflammation.

Barn som är ungefär fyra år eller äldre kan klaga över att de har ont uppe i maggropen och säga att det svider bakom bröstbenet. Ofta blir besvären värre när barnet ligger ned. De får också ofta sura uppstötningar, men även barn som inte har reflux kan få sura uppstötningar.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Kontakta en vårdcentral eller barnavårdscentral om barnet

  • kräks ofta och mycket
  • inte går upp i vikt som hen ska
  • inte vill äta
  • verkar ha ont när hen äter
  • sover oroligt
  • är orolig och gråter mycket
  • har hosta och är hes
  • har andningsbesvär.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om barnet

  • har blodiga eller gulfärgade kräkningar
  • har blod i bajset
  • verkar mycket trött, inte ger samma kontakt som vanligt och är ointresserad av omgivningen
  • får kramper.

Man kan söka vård på vilken vårdcentral man vill i hela landet.

Man kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Läkaren kan misstänka att barnet har gastroesofageal refluxsjukdom efter en noggrann beskrivning av symtomen. Symtomen kan också bero på att barnet äter något hen är allergisk mot, till exempel komjölk. Man kan då pröva att utesluta det man misstänker att barnet inte tål. Det sker alltid i samråd med läkare eller med dietist. Om symtomen försvinner kan barnets reflux bero på att barnet inte tål vissa födoämnen.

Ibland mäts hur ofta maginnehåll kommer upp i matstrupen och hur lång tid det är surt. Mätningen görs med en utrustning som kan mäta uppstötningar och rörlighet i matstrupen, så kallad impedansmätning.  En tunn slang placeras i matstrupen. Mätningen pågår ett dygn och gör inte ont.

Barnet får lugnande läkemedel när slangen placeras. Slangen läggs på plats via näsan eller munnen med hjälp av röntgen. Föräldrarna skriver i en dagbok när och vad barnet ätit, hur hen sovit, andra aktiviteter och om barnet fått några symtom. Barnet och föräldrarna kan antingen stanna kvar på sjukhuset eller vara hemma under dygnet hen undersöks.

Om besvären med reflux är mycket kraftiga kan slemhinnan i matstrupen bli irriterad och det kan bildas sår. Matstrupen kan också bli mindre elastisk. Det kan läkaren upptäcka genom att titta i matstrupen och magsäcken med ett smalt böjligt instrument, så kallat gastroskop. Undersökningen kallas för esofago-gastroskopi. Barnet sövs under tiden undersökningen görs. I samband med undersökningen kan läkaren ta små slemhinneprover från matstrupen. Proverna undersöks sedan med mikroskop för att se om slemhinnan är irriterad.                      

Barnet kan också få lämna blodprover vid utredningen.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det första steget är att ge barnet små och täta måltider. Om barnet får välling kan vällingen göras mer tjockflytande. Då kommer den inte så lätt upp i matstrupen.

Det finns modersmjölksersättningar som blir tjockflytande när de kommer ner i magsäcken. Det finns också receptfria produkter som blandas direkt med modersmjölkersättningen och som gör den mer tjockflytande.

Barnet får läkemedel som minskar bildandet av syra i magsäcken, om matstrupens slemhinna är eller misstänkas vara irriterad. De allra flesta barn, oavsett ålder, blir bättre av behandlingen.

Om barnet har mycket svåra besvär kan den övre magmunnens stängningsfunktion förbättras med en operation. En sådan operation kan bli aktuell för enstaka barn.  

Fäll ihop

Mer om gastroesofageal refluxsjukdom

Mer om gastroesofageal refluxsjukdom

Barn upp till ett år kräks ofta efter att ha ätit. Det beror på att den övre magmunnen inte är helt färdigutvecklad när barnet föds. Maginnehållet kan då åka tillbaka upp till matstrupen och munnen efter en måltid, så kallad gastroesofageal reflux. Dessa småkräkningar påverkar inte barnet.

En del barn kräks oftare och större mängder. Det beror på att magmunnen är så pass omogen att dess stängningsfunktion inte fungerar som den ska. Tillståndet kallas då gastroesofageal refluxsjukdom.

Vanligtvis utvecklas och mognar den övre magmunnen och dess stängningsfunktion under det första levnadsåret. Kräkningarna minskar då, och oftast försvinner de helt när barnet är runt ett år. Det är bara i enstaka fall och vid speciella sjukdomar som kräkningarna kan vara kvar eller återkomma efter läkemedelsbehandling.

Äldre barn och vuxna kan också ha besvär av reflux.

Uppskattningsvis har mellan två och fem procent av alla spädbarn gastroesofaegal refluxsjukdom. Det är vanligare hos barn med medfödd hjärnskada, utvecklingsstörning, till exempel Downs syndrom, eller som ett följdtillstånd efter operation av en medfödd missbildning av matstrupen.

Fäll ihop

Barns delaktighet i vården

Barns delaktighet i vården

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att det får vara delaktig i sin vård.

För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att man förstår informationen man får av vårdpersonalen. Man kan ställa frågor om man inte förstår. Man kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Om det behövs tolkning till andra språk kan man ha rätt att få det. Man kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Publicerad:
2016-05-30
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Karl Kappinen, barnläkare, barnmottagningen, Hudiksvalls sjukhus.