Vad är en familj?

två mammor med två barn

Familjer kan se ut på många olika sätt beroende på vilken kultur eller tid det gäller. En familj kan ha biologiska släktband men behöver inte ha det.

Vad som är en familj och vilka personer som ingår i familjen har sett olika ut genom historien och i olika kulturer. Bilden av vad som är en familj i Sverige idag innehåller förväntningar på att en familj ska bestå av en man och en kvinna som har barn tillsammans. Men så ser verkligheten inte alltid ut. Det finns olika sätt att vara familj på, till exempel familjer där mor- eller farföräldrarna tar hand om barnen, ombildade familjer eller familjer med en förälder.

Bilden av den trygghet familjen utgör stämmer inte heller alltid överens med verkligheten. Om familjemedlemmarna hamnar i allvarliga konflikter med varandra kan familjen istället bli en källa till otrygghet, ångest och våld. I sådana fall kan personer utanför familjen utgöra en trygghet och spela en avgörande roll.

Barn kan växa upp och må bra i många olika familjeformer. Det är inte familjeformen som avgör om ett barn får en bra uppväxt eller inte. Barn kan tidigt känna av förväntningar och brukar vara medvetna om när något i deras liv ser annorlunda ut än förväntningarna. Det kan därför vara bra att prata med barn om att en familj kan se ut på olika sätt.

Olika familjer

Vem som juridiskt ansvarar för att ett barn får god vård är reglerat i lagen, den så kallade föräldrabalken. Hur en familj kan se ut är inte reglerat i svensk lagstiftning. Det finns olika sätt att vara familj på.

Exempel på hur en familj kan se ut:

  • Bonusfamilj eller styvfamilj. Familj där flera av medlemmarna i familjen inte har biologiska band med varandra. Det är vanligt att man kallar familjer för bonusfamiljer eller styvfamiljer när en familj har ombildats. Till exempel när föräldrarna efter en separation flyttat ihop med en ny/a partner/s som kanske också har barn.
  • Ensamfamilj, singelfamilj eller makalös familj. Ensamstående förälder med barn.
  • Kärnfamilj. En man och en kvinna med barn.
  • Regnbågsfamilj. Ofta avses en familj med föräldrar av samma kön. Kan också inkludera en familj där en eller flera av föräldrarna är HBT-person, eller om ett samkönat par skaffar barn med en eller flera andra.
  • Självvald familj. En familj där man själv väljer man vilka man vill kalla för sin familj. Det kan också vara en kombination av den biologiska familjen och nya självvalda medlemmar.
  • Stjärnfamilj. Alla familjer som inte är kärnfamiljer.
  • Storfamilj eller utvidgad familj. En familj som är större än kärnfamiljen. Den kan vara utvidgad med släktingar eller sammansatt av två eller flera kärnfamiljer.

Familjen i historien

Med historiens hjälp är det lättare att förstå varför man tolkar familjen på vissa sätt idag. Det blir också tydligt att familjeformerna ändrar sig.

Förväntningarna på att en familj ska bestå av en kvinna och en man som har barn tillsammans har en ganska kort historia. I Sverige på 1600- och 1700-talet fanns det till exempel många storfamiljer. I en bondefamilj ingick inte bara en man och kvinna med barn, utan också till exempel deras släktingar, tjänstefolk, drängar, pigor och dem man hyrde mark av. Familjen kunde alltså vara flera olika människor som levde nära varandra, men som inte alltid hade en biologisk koppling till varandra.

Det var först i slutet av 1800-talet som kärnfamiljen blev vanligare. När allt fler flyttade till städer för att söka arbete fanns det inte plats för så stora familjer i bostäderna. Det var enklare för männen att få arbete och kvinnorna stannade hemma och tog hand om barnen. Under 1900-talet blev skillnaderna mellan männens och kvinnornas arbetsuppgifter allt större och i samband med det påverkas synen på vad som anses vara manligt och kvinnligt.

Familjen i samhället

Det finns alltså föreställningar om att familjer ska se ut på ett visst sätt. Det kan också finnas föreställningar om hur en kvinnlig förälder respektive en manlig förälder ska vara. Det kan vara så att mamman tar mer ansvar för barnen och hemmet än vad pappan gör för att omgivningen förväntar sig att en mamma ska göra det. Omgivningens föreställningar kan också göra att pappor som vill och tar mycket ansvar kan få svårare att göra det.

Bilden av vad som är en familj genomsyrar stora delar av vårt samhälle och för att underlätta sin egen och barnets vardag kan det vara bra att berätta för barnets förskolepersonal eller lärare hur barnets familj faktiskt ser ut. Då kan förskolan eller skolan anpassa sig efter barnets verklighet, till exempel genom att bjuda rätt personer till utvecklingssamtal. Om man vill kan man tipsa personalen om böcker som handlar om olika familjer.

Om man är flera vuxna som delar barnets vardag eller om man är föräldrar som inte bor tillsammans kan det vara bra att påminna förskolan och skolan om att skicka ut viktig information via mejl. Då kan man berätta vilka man vill ska vara med på förskolan och skolans mejllista. Det är ett bra sätt att se till att någon av barnets föräldrar inte missar information från förskolan eller skolan som veckobrev eller kallelser till föräldramöten.

I mötet med vården kan man också tänka på att berätta om vilka vuxna som står barnet särskilt nära om det finns andra än vårdnadshavarna. Om barnet är moget för att fatta egna beslut och själv vill kan andra närstående vuxna få ta del av information i vården som berör barnet.

Skriv ut
Senast uppdaterad:
2011-01-10
Redaktör:

Hanna Qwist, 1177.se

Manusunderlag:

Maria Rosén, fil mag i pedagogik och expert i likabehandlingsfrågor, Stockholm

Granskare:

Linda Elstad, jämlikhetskonsult, Perspektivbyrån

Fotograf:

Juliana Wiklund