Tjocktarmsröntgen på barn

Skriv ut (ca 3 sidor)

En röntgenundersökning av tjocktarmen tar ungefär 30 minuter. För att tarmen ska synas tydligt vid undersökningen får barnet kontrastmedel genom ändtarmen. Du som närstående kan vara med hela tiden.

Skriv ut

Behöver barnet förbereda sig?

Behöver barnet förbereda sig?

Förberedelserna för den här undersökningen kan skilja sig åt lite beroende på var i landet barnet ska undersökas. I den här texten berättar vi hur det vanligtvis går till.

Barn som ska röntga tjocktarmen ska helst äta och dricka milda saker dagen före undersökningen.

Mat och dryck som passar bra är till exempel:

  • välling (inte fullkorn)
  • bröstmjölk eller modersmjölksersättning
  • mjölk
  • vatten
  • saft
  • nyponsaft
  • buljong
  • filmjölk
  • yoghurt
  • kokt fisk
  • kyckling
  • ris
  • spagetti.

Försök att undvika:

  • gröt 
  • potatis
  • grönsaker
  • grovt bröd 
  • fet mat.

Vad barnet får äta och dricka på själva undersökningsdagen skiljer sig åt beroende på ålder. Du får mer information från sjukhuset där barnet ska undersökas. 

Barn över ett år behöver lavemang

Barnets tjocktarm behöver tömmas och rengöras för att bilderna ska bli tydliga. Det gäller för barn över ett år.

Tarmen töms med hjälp av ett klysmalavemang. Klysma finns att köpa receptfritt på ett apotek och ser ut som en tandkrämstub med lång pip. Tuben innehåller en vätska som töms in i ändtarmen. Vätskan rengör tarmen och stimulerar den så att barnet behöver bajsa.

Barnet behöver lavemang både kvällen före undersökningen och på undersökningsdagens morgon. Lavemanget görs hemma, som en del av förberedelserna inför röntgen.

Barn över tre år får även ofta avföringstabletter dagen före undersökningen. Tabletterna gör att barnet behöver bajsa.

Förberedelserna skiljer sig åt beroende på hur gammalt ditt barn är. Du får mer detaljerad information från sjukhuset där hen ska undersökas.

Fäll ihop

Hur går undersökningen till?

Hur går undersökningen till?

Barnet får ta av sig på underkroppen och ligga på ett undersökningsbord. Kameran hänger ovanför i taket.

Sedan får hen kontrastmedel som ett lavemang i ändtarmen via en plastslang. Kontrastmedel är en vätska som gör att tarmen syns tydligare på röntgenbilderna. Medlet tas inte upp i kroppen och är inte skadligt.

Det kan kännas lite obehagligt när medlet sprutas in, men det går snabbt över. En del barn får lugnande medicin, men ofta går det väldigt bra utan.

Läkaren tar sedan några bilder, och efter en stund behöver barnet bajsa. Hen får därför gå på toaletten när kontrastmedlet har sprutats in. Därefter tar läkaren bilder för att se att tarmen är tom.

Barnet kan behöva vända på sig

Läkaren kan se hur tarmen ser ut på en tv-skärm. Barnet kan behöva vända och vrida på sig för att bilderna ska bli tydliga och synas från olika vinklar.

Du kan vara med hela tiden 

Själva undersökningen tar mellan 30 och 60 minuter. Du som närstående kan vara med vid undersökningen. Det finns skyddsförkläde att låna.

Om det är möjligt, lämna syskon hemma.

Ibland används en annan metod

Vid en så kallad dubbelkontrastundersökning blåser sköterskan eller läkaren även luft in i tarmen via rumpan. Den metoden används alltmer sällan på barn i dag. Luften gör att det kniper i magen och barnet kommer att känna att hen vill bajsa. Även detta kan kännas lite obehagligt.

Se till att förstå

De flesta barn brukar bli lugnade av att få veta vad som ska hända. Ju äldre ditt barn är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. Därför är det viktigt att du och barnet förstår informationen ni får av vårdpersonalen. De ska anpassa informationen efter barnets ålder och mognad.

Ni har rätt till tolkhjälp

Ställ frågor till vårdpersonalen om det är något ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen nedskriven för att läsa den i lugn och ro. Ni har även rätt till tolkning till andra språk eller tolkhjälp om någon har hörsel- eller synnedsättning.

Fäll ihop

Vad kan undersökningen visa?

Vad kan undersökningen visa?

En tjocktarmsröntgen kan visa om det finns något stopp mellan tjocktarmen och tunntarmen. Undersökningen kan också visa om tarmens slemhinna är svullen, inflammerad eller skadad.

Undersökningen kan också visa om ett barn har den medfödda sjukdomen Hirschsprungs sjukdom, som kan orsaka förstoppning.

En tjocktarmsröntgen kan även användas som behandling vid så kallad invagination, som du kan läsa mer om här.

Fäll ihop

Hur mår barnet efteråt?

Hur mår barnet efteråt?

Efter undersökningen är tjocktarmen fylld med kontrastmedel. Därför behöver de allra flesta barn bajsa efteråt. Innan barnet får gå hem tar läkaren eller sjuksköterskan en extra bild för att se att allt kontrastmedel är borta.

Ibland ligger lite kontrast kvar i tarmen, men det bajsar barnet ut senare. Bajset kan vara lite grått efter undersökningen. Det försvinner efter några dagar.

Fäll ihop

Hur får jag reda på undersökningsresultatet?

Hur får jag reda på undersökningsresultatet?

Efter undersökningen analyserar en röntgenläkare bilderna. Läkaren skickar sedan svaret till den läkare som bestämde att barnet skulle undersökas. Det brukar ta en vecka men ibland får ni svar tidigare än så.

Fäll ihop

Är det farligt för barn att röntgas?

Är det farligt för barn att röntgas?

En röntgenundersökning kan vara till stor nytta för att ställa diagnos och behandla olika skador och sjukdomar. Vid varje undersökning går röntgenstrålar genom kroppen, men stråldosen ska anpassas så att den blir så liten som möjligt. Personalen tar hänsyn till barnets ålder och skyddar ibland delar av kroppen som inte behöver utsättas för onödig strålning.

Nyttan av röntgenundersökningen ska alltid vara mycket större än den eventuella risken för skador, oavsett om barnet behöver röntgas någon enstaka gång eller många gånger. Därför behöver du inte oroa dig för strålningen.

Hur stor stråldos barnet får i sig beror på vilket organ som ska röntgas. Röntgen av tänder, en arm eller lungorna ger väldigt små stråldoser, medan till exempel datortomografi av huvudet ger lite mer stråldos.

Du som följer med vid undersökningen kan låna ett skyddsförkläde så att du inte utsätts för onödig strålning. Berätta för personalen om du är gravid.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-07-07
Redaktör:

Jessica Envall, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Pia Orvestad Edhav, röntgensjuksköterska och sektionsledare barnröntgen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg