Röntgen av urinblåsa, urinrör och urinledare på barn, MUCG

Skriv ut (ca 3 sidor)
Urinrör, urinledare och njurar på barn

Att röntga urinblåsan, urinröret och urinledarna tar mellan 30 och 90 minuter. Undersökningen gör inte ont men kan kännas lite obehaglig. Du som närstående kan vara med hela tiden.

Skriv ut

Undersökningen kallas miktionsuretrocystografi, MUCG.

Behöver barnet förbereda sig?

Behöver barnet förbereda sig?

Barnet behöver inte förbereda sig hemma på något särskilt sätt. Hen kan äta och dricka som vanligt före undersökningen.

Får kontrastmedel genom kateter

Först får barnet kontrastmedel genom en kateter i urinröret. Kontrastmedel är en vätska som gör att urinblåsan och urinröret syns tydligare på röntgenbilderna. Medlet tas inte upp i kroppen och är inte skadligt. En kateter är en tunn, mjuk slang som tömmer urinblåsan på urin.

Förberedelserna med katetern görs samma dag som undersökningen och tar ungefär 15 minuter. 

På en del sjukhus får barnet katetern insatt direkt på röntgenavdelningen. På andra sjukhus sätts katetern in på en barnavdelning i stället.

Först bedövas urinrörets öppning med en salva. Sedan förs katetern in. Det kan kännas lite obehagligt, men det ska inte göra ont. Ibland kan barnet få lugnande medicin innan slangen förs in.

Det finns en viss risk för att bakterier kommer in i urinblåsan när katetern förs in. Därför får barnet antibiotika i förebyggande syfte efter själva undersökningen.

Fäll ihop

Hur går undersökningen till?

Hur går undersökningen till?

På röntgenavdelningen får barnet först ta av sig byxor, underkläder och eventuell blöja. Sen får hen lägga sig på rygg på ett undersökningsbord. Röntgenkameran är ovanför barnet.

Därefter förs kontrastmedel sakta in via katetern i urinröret, vidare upp till urinblåsan. Kontrastmedlet gör att barnet blir kissnödigt.

Efter ett tag syns urinblåsan tydligt på röntgenbilderna. Bilder tas dels när blåsan är fylld, dels när barnet kissar ut kontrastmedlet och blåsan pressar ihop sig. Då kan läkaren se om barnet har reflux, alltså om urinen åker tillbaka upp mot urinledaren och njuren. Hen kan även kontrollera att blåsan tömmer sig ordentligt.

Barnet är vaket hela tiden. Undersökningen ska inte göra ont, men kan kännas lite obehaglig.

Du kan vara med hela tiden

Undersökningen brukar ta mellan 30 och 90 minuter. Du som närstående kan vara med vid undersökningen. Det finns skyddsförkläde att låna.

Om det är möjligt, lämna syskon hemma.

Se till att förstå

De flesta barn brukar bli lugnade av att få veta vad som ska hända. Ju äldre ditt barn är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. Därför är det viktigt att du och barnet förstår informationen ni får av vårdpersonalen. De ska anpassa informationen efter barnets ålder och mognad.

Ni har rätt till tolkhjälp

Ställ frågor till vårdpersonalen om det är något ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen nedskriven för att läsa den i lugn och ro. Ni har även rätt till tolkning till andra språk eller tolkhjälp om någon har hörsel- eller synnedsättning.

Fäll ihop

Vad kan undersökningen visa?

Vad kan undersökningen visa?

En MUCG-undersökning kan till exempel vara till hjälp för bebisar som har svårt att kissa och för barn som upprepade gånger får urinvägsinfektion.

Kan visa om barnet har reflux

Urin bildas i njuren. Därefter passerar den urinledaren, ner i urinblåsan och sedan i urinröret. En slags ventil som bildas i skarven mellan urinledaren och urinblåsan ser till att urinen inte åker uppåt igen. När ventilen inte fungerar som den ska åker en del av urinen tillbaka upp i urinledaren, vilket kallas reflux. Vid reflux kan bakterier lättare ta sig upp.

En orsak till att ett barn behöver röntga urinblåsan, urinröret och urinledarna är att hen har problem med upprepade urinvägsinfektioner. En röntgenundersökning kan visa om urinvägsinfektionerna beror på reflux.

En undersökning kan alltså visa om ventilen släpper tillbaka urin uppåt mot njurarna. Den kan också visa om blåsan töms ordentligt när barnet kissar, och om det finns några förträngningar i urinröret.

Barnet kan behöva behandlas om undersökningen visar att urin flödar upp i urinledarna.

Fäll ihop

Hur mår barnet efteråt?

Hur mår barnet efteråt?

Efter undersökningen kan barnet ha lite ont och känna att det svider när hen kissar. Det kan även komma lite blod i urinen efter katetern som har legat i urinröret. Obehaget brukar gå över efter ett par timmar.

Fäll ihop

Hur får jag reda på undersökningsresultatet?

Hur får jag reda på undersökningsresultatet?

Efter undersökningen analyserar en röntgenläkare bilderna. Läkaren skickar sedan svaret till den läkare som bestämde att barnet skulle undersökas. Det brukar ta en vecka men ibland får ni svar tidigare än så.

Fäll ihop

Är det farligt för barn att röntgas?

Är det farligt för barn att röntgas?

En röntgenundersökning kan vara till stor nytta för att ställa diagnos och behandla olika skador och sjukdomar. Vid varje undersökning går röntgenstrålar genom kroppen, men stråldosen ska anpassas så att den blir så liten som möjligt. Personalen tar hänsyn till barnets ålder och skyddar ibland delar av kroppen som inte behöver utsättas för onödig strålning.

Nyttan av röntgenundersökningen ska alltid vara mycket större än den eventuella risken för skador, oavsett om barnet behöver röntgas någon enstaka gång eller många gånger. Därför behöver du inte oroa dig för strålningen.

Hur stor stråldos barnet får i sig beror på vilket organ som ska röntgas. Röntgen av tänder, en arm eller lungorna ger väldigt små stråldoser, medan till exempel datortomografi av huvudet ger lite mer stråldos.

Du som följer med vid undersökningen kan låna ett skyddsförkläde så att du inte utsätts för onödig strålning. Berätta för personalen om du är gravid.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-07-07
Redaktör:

Jessica Envall, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Pia Orvestad Edhav, röntgensjuksköterska och sektionsledare barnröntgen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg