Förbereda barn för besök i vården

Skriv ut (ca 8 sidor)
Foto på en förälder som visar och pratar med sitt barn om bandage

Undersökningar och behandlingar i vården brukar gå bättre om barnet och du är förberedda. Om du som förälder är rädd och orolig smittar det lätt av sig på barnet. Förbered först dig själv och sedan ditt barn. Här får du råd om hur ni kan göra.

Skriv ut

Vårdpersonalen ska ge stöd

Vårdpersonalen ska ge stöd

Du kan förbereda dig genom att läsa på eller fråga vårdpersonalen. När du själv känner dig trygg kan du förbereda barnet. Det är bra om du berättar för vårdpersonalen om du är orolig för något och vill ha hjälp. Det kan till exempel vara hjälp med att hålla barnet vid en provtagning.

Om ni inte har möjlighet att förbereda er, går det oftast bra ändå. Personalen berättar också om hur undersökningen eller behandlingen ska gå till när ni väl är på plats.

Vården ska vara anpassad till barnet

Om barnet måste läggas in på sjukhus ska vården vara anpassad efter barns speciella behov och personalen ska ha särskild utbildning för att ta hand om barn. Det finns program på barnklinikerna för att förbereda barn och föräldrar. Det finns också ofta lekterapi och skolundervisning, om barnet behöver vara på sjukhuset en längre tid.

Viktigt att förstå för att kunna vara förberedd

För att vara förberedd är det viktigt att förstå vad som ska hända. Det kan till exempel betyda att ni behöver en tolk, en text att läsa hemma, eller annan anpassning för att ni verkligen ska kunna förstå och vara delaktiga.

Om barnet ofta besöker vården

Om barnet kommer flera gånger till samma ställe har hen rätt att få träffa samma personer som hen har träffat tidigare, om hen vill och om det går. Om barnet får träffa nya personer ska de ha fått information om barnet och hur hen vill ha det.

Fäll ihop

Varför ska du förbereda barnet för besök i vården?

Varför ska du förbereda barnet för besök i vården?

Fotokollage med två bilder som visar en pappa som pekar och hjälper ett litet barn att titta rätt vid en ögonundersökning.

Barn har större möjligheter att samarbeta om de i förväg får veta vad som ska hända. Det är till exempel bättre att barnet känner till att en spruta kan göra ont än att det kommer som en överraskning.

Barn har också rätt att få information om och vara delaktiga i sin egen vård. Det innebär bland annat att barnet ska få information så att hen förstår, och att hen ska få ställa frågor och uttrycka sin åsikt.

Om barnet är oroligt inför ett besök kan du som förälder lugna hen genom att lova att vara med under undersökningen eller behandlingen. Om barnet är sövt är du inte med under tiden, men fram till barnet somnar och när barnet vaknar. Du kan säga till barnet att om hen vill kan du berätta att hen känner sig orolig, och be personalen att förklara precis vad som kommer att hända.

Fäll ihop

Prata med barnet om vad som ska hända

Prata med barnet om vad som ska hända

Genom att prata med barnet om vad hen ska vara med om ger du också barnet en chans att berätta vad hen känner. Du hjälper också barnet att känna trygghet och förtroende för föräldrar och vårdpersonal.

Det är viktigt att försöka ta reda på om barnet har några funderingar inför besöket. Om barnet har frågor utgår du från dem när du förbereder dig. Som vuxen behöver du vara så ärlig som möjligt när du berättar för barnet vad som kommer att hända. Du ska varken underdriva eller överdriva. Vad du berättar anpassas efter hur gammalt barnet är och vilken förståelse och mognad hen har.

Berätta i små steg

Du kan berätta om vad som ska hända i små steg. Från det minst obehagliga till det som du tror är det allra svåraste för barnet. Det är viktigt att barnet förstår att det finns ett slut på det som ska hända.

Om barnet ska genomgå en längre behandling är det bra om både barnet och du som förälder kan vara med redan när behandlingen planeras med vårdpersonalen.

Fäll ihop

Förbered och underlätta för barnet genom lek

Förbered och underlätta för barnet genom lek

Yngre barn, framför allt barn under sju år, kan förbereda sig för besök i vården genom att leka.

Leken kan hjälpa barnet att

  • lära sig saker, förstå och att använda sin fantasi och kropp
  • leva sig in i och hitta sätt att hantera nya och kanske obehagliga situationer
  • komma i kontakt med och bearbeta olika känslor såsom rädsla eller nyfikenhet.

Leka före besöket

Du kan leka det som ska hända tillsammans med barnet. Ni kan exempelvis turas om att vara patient och doktor eller ha med dockor och mjukdjur i leken. Det kan kännas lättare för barnet att berätta att dockan är ledsen eller rädd, än att det är barnet själv som känner så.

Leka under besöket

För att vänja barnet vid den nya miljön kan det vara bra att barnet får en stund för lek i väntrummet eller lekrummet innan undersökningen eller behandlingen börjar.
För yngre barn kan du underlätta genom att avleda barnets uppmärksamhet under undersökningen eller behandlingen med en bok, en leksak eller något annat som hen tycker är spännande.

Leka efter besöket

Det är vanligt att barn leker sådant som de har varit med om. Om barnet vill leka något som hen har varit med om i vården kan du ge hen en sjukvårdsväska för barn.

Det kan också vara bra att prata om det som hänt och ge utrymme för barnets egna erfarenheter.

Fäll ihop

Barn 0-3 år

Barn 0-3 år

Här får du info om vad barn brukar förstå i olika åldrar, och tips utifrån just den åldern.

Barnet förstår ännu inte vad tid är eller hur saker och ting hänger samman. Det kan därför vara svårt för barnet att förbereda sig på händelser som ligger framåt i tiden och att förstå varför hen måste gå till vårdcentralen eller till sjukhuset.

Det viktigaste i den här åldern är att du som förälder förbereder dig själv genom att fråga personal eller läsa på så att du känner dig lugn och kan förmedla trygghet till barnet.

Bäst att du som förälder är med

Det bästa för barnet är att ha en förälder med sig eftersom barn i den här åldern ofta känner oro för att behöva skiljas från föräldrarna. Det är också bra att ta med barnets favoritsaker som kudde, napp, mjukdjur eller liknande.

Även om barn som är yngre än ett år inte förstår själva orden kan du ändå prata med hen om vad som kommer att hända och vad som händer. Det skapar trygghet för barnet.

För barn som är äldre än två år kan du också visa på en docka eller liknande hur en undersökning kan gå till. Låt barnet växla mellan att vara den som undersöker och den som blir undersökt. När du förbereder barnet är det bra att göra det strax innan ni ska gå till mottagningen.

Fäll ihop

Barn 4-6 år

Barn 4-6 år

Här får du info om vad barn brukar förstå i olika åldrar, och tips utifrån just den åldern.

I den här åldern har barnet ofta lättare än tidigare att ta in information. Barnet har därför större möjligheter att förbereda sig. Det är bra om du kan berätta kort och enkelt för barnet vad det ska vara med om, gärna någon dag innan ni ska dit.

Barn i den här åldern har livlig fantasi och samtidigt svårt att skilja mellan vad de bara tänker och vad som är verkligt. En del barn kan tänka att behandlingen eller undersökningen beror på något dumt de gjort och känna skuld för att de har blivit sjuka.

Om barnet verkar känna så är det bra att berätta att alla människor kan bli sjuka och att det inte är barnets fel. Att visa bilder på eller berätta om andra barn som har varit med om samma sak är också ett bra sätt.

Kan känna oro för kroppen

Barn mellan fyra och sex år är oftast inte lika oroliga för att skiljas från föräldrarna som yngre barn, även om föräldrarna fortfarande är de viktigaste personerna för att barnet ska känna sig trygg.

Barnet kan känna oro för vad som ska hända med kroppen. Du kan förklara vilken eller vilka delar av kroppen som du tror kommer att beröras. Men du kan inte riktigt veta, så undvik att säga att någon kroppsdel inte kommer att beröras.

Många barn kan också föreställa sig hur de ser ut inuti och därför kan du gärna visa med skisser, bilder och liknande. De kan också börja förstå att något kan gå sönder och att det går att laga det som är trasigt, vilket du också kan behöva förklara.

Fäll ihop

Barn 6-12 år

Barn 6-12 år

Här får du info om vad barn förstår i olika åldrar, och tips utifrån just den åldern.

Barn mellan sex och tolv år behöver ofta få information i god tid om vad som ska hända. Några dagar innan brukar vara lagom. Många barn är nyfikna och som vuxen får du vara lyhörd för hur mycket information barnet verkar vilja ha.

Även barn som är sex år och äldre kan leka det som ska hända. Ni kan också använda dockor och visa på. Men för barn äldre barn kan du använda bilder i stället för dockor.

Barn i den här åldern förstår skillnaden mellan nu och då, och att händelser har en början och ett slut. Det kan vara bra att tala om för barnet hur länge till exempel en undersökning ska pågå eftersom det ofta är lättare att stå ut med något obehagligt eller smärtsamt om du vet när det börjar och slutar.

Berätta vilken del av kroppen som ska undersökas eller behandlas

En del barn kan känna en slags skuld över att de är sjuka. Men barnet har ofta lättare att berätta vad hen känner och att förstå varför hen ska behandlas eller undersökas.

De kan vara rädda för att kanske inte ha kontroll över vad som kommer att hända med deras person och kropp. Därför är det bra att berätta vilken del av kroppen som du tror ska undersökas. Men du kan inte riktigt veta, så undvik att säga att någon kroppsdel inte kommer att beröras.

Barn i den här åldern funderar ofta mycket på liv och död och om samtalsämnet kommer upp är det viktigt att ta det på allvar och att inte byta ämne.

Fäll ihop

Barn 13-18 år

Barn 13-18 år

Barn i tonåren brukar kunna känna sig trygga utan att föräldrarna är med. Men det är bra om barnet känner igen personalen och miljön. Det gäller att vara lyhörd för när hen vill vara själv med personalen och när hen behöver stöd av dig som förälder.

Barnet har rätt att vara ensam med personalen

Det är vanligt att ungdomar drar sig för att be om att få vara ensam med personalen vid undersökningen. Hen kanske vill berätta något i enrum. Som förälder är det därför bra att direkt vid besöket fråga om hen vill vara ensam med läkaren och sköterskan eller inte. Ni kan också prata om det innan.

Du har ingen självklar rätt att få del av alla uppgifter som vården har om den unga.

Berätta att ingen mer får veta

I den här åldern brukar den största rädslan handla om att tappa kontrollen och bete sig konstigt, till exempel i samband med lugnande medicin eller narkos. Det är bra om du berättar att alla uppgifter som finns om barnet och allt som händer i vården är hemliga för alla utom för dem som ansvarar för vården.

En annan vanlig oro är att utseendet ska förändras till följd av sjukdomen eller någon behandling.

I den här åldern kan man väl föreställa sig olika saker, vilket gör det lättare att ta in olika slags information och ta ställning till den. Den unga kan ofta själv hämta information på olika sätt. Tillsammans kan ni diskutera de fakta som hen eller ni får eller hittar.

Barnet ska få vara med och planera den egna vården

Ett bra sätt för den unga att förbereda sig är att vara med i planeringen av den egna vården. Vårdpersonalen ska alltid lyssna på barnet och ta reda på vad hen tycker och vill. Du kan också uppmuntra ditt barn att ställa frågor till vårdpersonalen och att ha synpunkter på eventuella behandlingar och undersökningar.

Använd gärna filmer och bilder

Det är bra att inte ta för givet att den unga vet precis hur kroppen ser ut och fungerar. Även här kan du använda dig av bilder, filmer och skisser för att förklara.

Läs mer om barnets och dina rättigheter i vården.

Fäll ihop

Om ni måste söka vård akut

Om ni måste söka vård akut

När något händer som gör att ni behöver söka vård akut tycker du kanske att det inte finns någon tid för förberedelser. Men om det inte är något livshotande finns det ändå några saker du kan göra:

  • Om du har ett litet barn är det bra att till exempel ta med gosedjur, trasa, napp och något att äta.
  • Till äldre barn kan du ta med några böcker, tidningar eller något annat som barnet tycker om.

Väntetiderna kan vara långa på akutmottagningar eller om ni ska vänta på svar eller undersökningar.

Bra om barnet känner att vuxna har kontroll

Även om du inte vet exakt vad som kommer att hända på sjukhuset kan du berätta för barnet ungefär vad du tror att hen kommer att få vara med om. Det bästa för barnet är om du försöker vara lugn så att hen känner sig trygg. Om barnet känner att du som förälder och vårdpersonalen har kontroll över situationen behöver hen bara koncentrera sig på att hantera sina egna upplevelser.

Fäll ihop

Under och efter en undersökning eller behandling

Under och efter en undersökning eller behandling

I samband med eller efter en jobbig undersökning eller behandling reagerar en del barn med genom att gråta. Att gråta är en naturlig reaktion i den situationen och inte ett misslyckande.

En del barn skriker sig igenom en undersökning eller behandling. En del vill vara fred. En del blir spända och svåra att få kontakt med. Det är naturliga reaktioner och olika sätt att hantera påfrestande situationer.

Om barnet har varit med om något obehagligt är det bra om du kan vara nära, och att barnet får prata om det som har hänt.

Ta barnets rädsla på allvar

Om hen har blivit skrämd efter en behandling eller undersökning är det viktigt att du tar barnets rädsla på allvar, utan att förstora den. Du kan förklara att det är vanligt att känna sig rädd i nya situationer och att vara rädd för smärta.

Om du försöker skoja bort eller säga att barnet inte har någon anledning att vara rädd kanske rädslan blir ännu starkare.

Fäll ihop

Tips

Tips

  • Det är bra om du själv tänker att kommer att gå bra. Om du som vuxen känner dig trygg är det oftast lättare att lugna barnet.
  • Det är bra att berätta för personalen om du som förälder är rädd och orolig. Det är inte alltid personalen uppfattar hur du känner. För att kunna lugna och förklara behöver de veta det.
  • Om du inte kan svara på en fråga som barnet har, är det bra om du säger att du ska ta reda på det när du träffar vårdpersonalen.
  • Du ska inte lova att en behandling eller undersökning inte gör ont. Berätta i stället att det finns sätt att minska eller ta bort smärtan.
  • Som förälder känner du ditt barn bäst. Du hjälper ditt barn genom att tala om för personalen vad hen behöver eller om hen vill bli undersökt på något särskilt sätt.
  • För yngre barn kan det vara bra att ha några sjukvårdssaker för barn hemma som barnet kan leka med om det behövs.
  • Om barnet är yngre än tolv år är det bra om ni tillsammans tittar på filmer och bilder som handlar om hälso- och sjukvård. En del sjukhus har information på internet för barn.
  • Du kan fråga på ett bibliotek eller ett sjukhusbibliotek efter passande böcker att läsa tillsammans med barnet.
  • Det är ofta bra att berätta för förskole- och skolpersonal om barnet har varit med om något jobbigt. Reaktioner kan komma mer eller mindre lång tid efteråt.
Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-11-14
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Carl Lindgren, barnläkare, region Gävleborg

Fotograf:

Juliana Wiklund