Barns och föräldrars rättigheter i vården

Skriv ut
Pojke blåser på snurra när läkaren lyssnar på hans lungor.
Skriv ut

Vad menas med rättigheter i vården?

Vad menas med rättigheter i vården?

Barns och föräldrars rättigheter i vården hänger ihop med de skyldigheter som vårdgivare har gentemot invånarna. Skyldigheterna finns beskrivna i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (PSL). Man kan i regel inte tvinga sig till rättigheterna genom att överklaga till domstol. HSL handlar om hur vården i Sverige ska organiseras och bedrivas. Grundtanken i HSL är att alla människor i Sverige ska få en god och säker vård på lika villkor. Enligt HSL ska vården ges i samtycke med patienten, det vill säga att patienten har sagt ja till vården.

PSL handlar om vårdgivarnas ansvar att se till att vården bedrivs säkert och om patientens möjligheter att anmäla fel i vården. PSL handlar också om tillsynen över hälso- och sjukvården, det vill säga hur hälso- och sjukvården granskas och hur granskningen följs upp och eventuella fel åtgärdas.

I en annan lag som handlar om barn och föräldrar, föräldrabalken, står det att barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnet. Vårdnaden består tills barnet fyller 18 år, eller tills barnet gifter sig om det sker innan barnet är 18 år. Det är alltså barnets vårdnadshavare som ska samtycka till den vård som barnet erbjuds.

I takt med barnets stigande ålder och mognad ska det tas en allt större hänsyn till vad barnet själv vill. Barnet ska alltså ha ett medinflytande som med tiden övergår till ett självbestämmande. Barns rättigheter finns också beskrivna i FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, en internationell överenskommelse som Sverige har skrivit under. Barnkonventionen handlar bland annat om att:

  • Barn har rätt till liv och bästa möjliga hälsa och sjukvård.
  • Barnets bästa ska styra alla beslut som rör barn.
  • Barn har rätt att säga sin åsikt och få den respekterad.
  • Föräldrarna har det yttersta ansvaret för barnet.
  • Barn har rätt till skydd för privatliv och personlig integritet.
Fäll ihop

Barns rättigheter i vården

Barns rättigheter i vården

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad i förhållande till hur svårt beslutet är och vilken betydelse det har för barnets fortsatta hälsa.

Ju äldre barnet blir, desto oftare behöver både barn och föräldrar samtycka, säga ja, till den vård som erbjuds. Det är de ansvariga för vården som bedömer när ett barn kan vara med och bestämma i en vårdsituation.

Exempel på vad barn har rätt till i vården:

  • Att ha en förälder med sig under den tid som barnet är inlagt på vårdavdelning/sjukhus. Barn ska i första hand vårdas på en barnavdelning där det finns tillgång till personal med speciell barnkompetens, skolundervisning, leksaker och andra avkopplande aktiviteter.
  • Att få avbryta en undersökning eller behandling för en paus eller för att försöka igen vid ett annat tillfälle.
  • Äldre barn har i regel rätt att få tala enskilt med vårdpersonal utan att föräldrarna är med eller måste få veta vad barnet har berättat.
  • Äldre barn har i regel rätt att söka vård på eget initiativ och har rätt att få hälsorådgivning utan att en förälder närvarar eller måste ta del av resultat eller behandling.
  • Om ett barn är inlagt på vårdavdelning/sjukhus, och själv vill, kan syskon få komma på besök och om möjligt sova över.
  • En pojke har rätt att få information om vad en omskärelse innebär samt att själv bestämma om han vill bli omskuren eller inte. En pojke som blir omskuren har rätt till smärtlindring. Ingreppet ska göras av legitimerad läkare eller av person med särskilt tillstånd.
  • All omskärelse på flickor och kvinnor är förbjuden i Sverige, även om flickan har samtyckt till ingreppet.
  • Barn har rätt till stöd, råd och information om en förälder har en funktionsnedsättning, allvarlig skada, fysisk sjukdom, psykisk störning, är beroende av alkohol eller andra beroendeframkallande medel eller oväntat avlider.
  • Att slippa skulder för obetalda vårdbesök. Föräldrarna är skyldiga att betala i de fall då vården är avgiftsbelagd.

Exempel på saker som barn kan vara med och bestämma om i vården:

  • Hur barnet vill ta medicin till exempel som tablett, stolpiller eller flytande.
  • I vilket finger eller arm sticket ska göras och om barnet vill ha bedövningssalva på huden före ett stick.
  • Om barnet vill donera vävnader och celler.
  • Äldre barn bestämmer själva om de vill lämna ut uppgifter om sitt hälsotillstånd och till vem. Med undantag för sådana uppgifter som kan behövas för en utredning inom socialtjänsten eller en brottsutredning.
  • Äldre barn har rätt att spärra journaluppgifter för andra vårdenheter eller vårdgivare, till exempel om han eller hon besökt en ungdomsmottagning.

Exempel på saker som barn inte kan vara med och bestämma om:

  • Allvarligare beslut som kräver medicinsk kunskap till exempel om en operation, en behandling eller en undersökning ska göras eller inte. Barn kan ofta vara med och påverka delar av dessa vårdinsatser.
  • Barn och unga kan inte tacka nej till vård om de vårdas enligt smittskyddslagen, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eller lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Det går att överklaga dessa beslut.
  • Barn får inte själva avgöra om de är tillräckligt mogna för att fatta beslut. Det är den som är ansvarig för vården som bedömer när barnet kan delta i beslut kring vården.
Fäll ihop

Vårdnadshavares rättigheter i vården

Vårdnadshavares rättigheter i vården

Som vårdnadshavare har man i regel rätt att delta i alla diskussioner och beslut inom vården som rör ens barn. Det är alltid barnets bästa som är vägledande. Barn har också rätt att i mån av ålder och mognad delta i beslut.

Ibland uppstår svåra situationer när beslut ska fattas, särskilt om man inte är överens om vad som är "det bästa" för barnet. Ibland finns det inte något riktigt bra alternativ. För att man ska komma fram till en gemensam lösning är det bra om man som förälder ser till att man har tillräcklig information, till exempel genom att läsa på eller ställa frågor till personalen och ta reda på vilka följderna av de olika besluten kan bli.

Exempel på sådant som vårdnadshavare har rätt till/kan vara med och bestämma om:

  • Att bestämma om barnet ska vårdas eller inte. Gäller inte om barnet vårdas enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), smittskyddslagen, eller lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).
  • Grundprincipen är att båda vårdnadshavarna ska samtycka till vården. I akuta situationer eller mindre viktiga frågor kan det räcka med den ena vårdnadshavarens samtycke. Om vårdnadshavarna inte är överens kan barnets egen åsikt bli avgörande. Om vårdnadshavarna sällan eller aldrig kommer överens angående barnets vård kan ibland den enda lösningen vara att en av föräldrarna ges ensam vårdnad. Om en av två vårdnadshavare inte vill att barnet får tillgång till psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av HSL, kan socialnämnden besluta att det ändå blir så.
  • Att få information om barnets hälsotillstånd, vilka undersökningar, behandlingar och metoder som kan bli aktuella och vad som kan hända om man inte behandlar.
  • Att komma med egna förslag och ha åsikter om vården.
  • Att avbryta en pågående behandling eller tacka nej till undersökningar eller mediciner. Gäller inte om barnet vårdas enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), smittskyddslagen, eller lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).
  • Att slippa närvara eller hålla fast barnet vid en obehaglig undersökning eller behandling. Man kan finnas till hands för att trösta och stötta barnet före och efter.
  • Att få sova över om barnet vårdas på vårdavdelning/sjukhus.
  • Visning av vårdavdelning/sjukhus och förklaring av rutiner och riktlinjer.
  • Få stöd att hjälpa till med vården av barnet om barnet är inlagt på vårdavdelning/sjukhus.
  • Att få språk- eller hörseltolk.
  • Att bestämma om barnet ska delta i forskningsprojekt eller inte.
  • Att bestämma om personer under utbildning deltar eller ser på när barnet behandlas eller undersöks.
  • Föräldrarna har rätt att medge vård med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Till exempel om man har en tonåring som är i stort behov av vård och/eller medicin, men som inte vill låta sig behandlas. Föräldrarna kan då själva ta kontakt med socialnämnden som kan göra ett omedelbart omhändertagande eller ansöka hos förvaltningsrätten om vård med stöd av LVU. Socialnämnden kan sedan hjälpa familjen vidare till rätt vård.
  • Att få en kopia av barnets journal. Men äldre barn ska samtycka till att journalkopior lämnas ut. I vissa speciella fall kan det också råda sekretess till skydd för barnet gentemot vårdnadshavaren.
  • Om barnet har en allvarlig sjukdom eller ska genomgå en komplicerad vårdinsats har man rätt att få en andra bedömning av ytterligare en specialist.
  • Att få tillfällig föräldrapenning för utebliven inkomst om föräldern har bott med barnet på sjukhus.
  • Att få ekonomisk ersättning genom patientförsäkringen eller läkemedelsförsäkringen i vissa fall om barnet skadats i samband med vård och behandling.
  • Om vårdpersonal bedömer att ett fosters hälsa är hotad på grund av en gravids kvinnas personliga förhållanden kan personalen kontakta socialtjänsten. Socialtjänsten kan erbjuda den gravida kvinnan stöd och hjälp till skydd för fostret.
  • Det är det den gravida kvinnan som kan bestämma om en operation eller annat ingrepp ska utföras på fostret i hennes mage.

Exempel på sådant som föräldrar inte har rätt till:

  • Föräldrar har inte rätt att kräva behandling till barnet om behandlingen strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet inom vården.
  • Föräldrar har inte rätt att neka sitt barn livräddande behandling.
  • Föräldrar har inte rätt att neka sitt barn medicinsk vård och behandling om det annars skulle uppstå en allvarlig risk för barnets hälsa eller utveckling. Vårdpersonalen anmäler till socialnämnden som kan ingripa med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Socialnämnden övertar då vårdnadshavarens ansvar att bestämma under vårdtiden.
  • Föräldrar har inte rätt att tacka nej till vård om barnet har en allvarlig smittsjukdom och ska vårdas enligt smittskyddslagen.
  • Föräldrar har inte rätt att tacka nej till vård om barnet vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).
  • Om sjukvårdspersonalen misstänker att barnet kommer att skadas allvarligt på något sätt ifall en uppgift lämnas ut till föräldrarna, kan personalen undanhålla föräldrarna den informationen.
  • Föräldrar har inte rätt att få en kopia av det äldre barnets journal. Äldre barn måste godkänna att journalkopior lämnas ut.
  • Föräldrar har inte rätt att spärra uppgifter i barnets journal för andra vårdgivare.
Fäll ihop

Vart vänder man sig med klagomål?

Vart vänder man sig med klagomål?

Dessa så kallade patienträttigheter innebär inte att man som förälder kan gå till domstol och kräva sitt barns "rätt". Däremot har man möjlighet att vända sig till patientnämnden som bland annat har till uppgift att hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården.

Om man tycker att ens barn har fått fel vård eller behandling ska man i första hand vända sig till den mottagning eller avdelning där barnet har behandlats. De har skyldighet att utreda vad som har hänt. Man kan också kontakta patientnämnden eller göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg.

Man kan också få ekonomisk ersättning i vissa fall om man vänder sig till Patientförsäkringen eller Läkemedelsförsäkringen. Om man som förälder anser att barnet har utsatts för ett brott kan man göra en polisanmälan. Då kan det som har hänt prövas av en domstol.

Läs mer: Om man inte är nöjd med vården

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-03-08
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Pernilla Krusberg, hälso- och sjukvårdsjurist, Stockholm

Fotograf:

Lars Forsstedt