Ryggvätskeprov - lumbalpunktion

Skriv ut (ca 4 sidor)

Ett ryggvätskeprov kan du få lämna om läkaren vill ta reda på om du har en sjukdom i nervsystemet. Det kan till exempel vara borrelia, hjärnhinneinflammation, hjärnblödning eller multipel skleros, MS.

Skriv ut

Ryggvätska är den vätska som finns i hjärnans och ryggmärgens hålrum. När du lämnar ett ryggvätskeprov får du ett stick i nedre delen av ryggen med en mycket tunn, ihålig nål. Det brukar kallas lumbalpunktion. Genom nålen droppar ryggvätskan ut i en behållare. Undersökningen tar oftast ungefär en halvtimme.

Förberedelser

Förberedelser

Innan du lämnar ett ryggvätskeprov får du träffa en läkare och berätta om de besvär och sjukdomar som du eventuellt har haft tidigare. Ofta får du göra en neurologisk undersökning. Då prövar läkaren bland annat hur rörlig du är och hur pass väl du kan hålla balansen. Läkaren tittar ibland även på ögonbottnarna och kontrollerar reflexerna. Hen kan också pröva din känsel genom att sticka lätt med en nål i huden på olika ställen på kroppen. Ibland bedömer läkaren att du behöver genomgå fler undersökningar, till exempel datortomografi eller magnetkameraundersökning, för att utesluta allvarliga sjukdomar.

 I samband med ryggvätskeprovet får du ofta lämna ett blodprov. Det analyseras tillsammans med ryggvätskan, till exempel vid utredning av infektion eller inflammation. Ofta får du ligga ner och vila en stund, vanligtvis omkring 15-30 minuter.

Oro inför provtagningen

Innan undersökningen kanske du är orolig för hur det ska kännas. Om du vill kan en närstående följa med som stöd under provtagningen. Nålarna som används är tunna och sticket gör vanligtvis inte ont eftersom området har bedövats innan. När läkaren för in nålen mellan kotorna brukar det kännas som ett lätt tryck.

Det är bra om du kan hitta en skön och avslappnad ställning så att du klarar att ligga eller sitta still under hela undersökningen. Det finns till exempel cd-skivor med avslappningsövningar och andningstekniker som du kan lyssna på hemma som förberedelse. Om du ändå känner dig spänd kan du be om muskelavslappnande läkemedel som kan hjälpa.

Fäll ihop

Hur går undersökningen till?

Hur går undersökningen till?

När ryggvätskeprovet tas ska du antingen ligga ner på sidan eller sitta upp. I båda fallen är det viktigt att du böjer på ryggen så mycket du kan. Det kan underlätta att ha en kudde i knäet om du ska sitta när provet tas. Du blir ofta ombedd att ”skjuta rygg som en ilsken katt”. Det underlättar för läkaren, eftersom det då blir större mellanrum mellan kotorna.

Du kan ligga ner eller sitta upp när ryggvätskeprovet tas. Det kan underlätta att ha en kudde i knäet om du sitter under provtagningen.

Provtagningen görs i ländryggen 
Provet tas vanligtvis mitt i ländryggen. Läkaren känner på höftbenskammarna för att hitta rätt plats för sticket. Hen tvättar sedan huden med sprit på och runt stället där provet ska tas. Om du vill ha lokalbedövning får du det, men det lindrar inte helt utan du kommer ändå att känna ett tryck. Utan lokalbedövning känner du dessutom själva sticket genom huden under några sekunder.

Nålen måste vara i rätt läge

När nålen gått igenom huden förs den in till den så kallade spinalkanalen, eller ryggradskanalen, som innehåller ryggvätska. Det är vanligtvis inte smärtsamt, men om läkaren inte hittar rätt plats kan nålen komma åt benhinnor eller nerver och då kan du få ont en stund.

Ryggvätska tappas ur för provtagning

När nålen är på plats får ryggvätska droppa ner och ut i ett provrör. Om trycket ska mätas kopplas ett tunt plaströr på. I det kan läkaren på en gång se hur högt eller lågt trycket i ryggvätskan är.

Undersökningen håller oftast på i omkring en halvtimme. Den tar så lång tid för att ryggvätskan rinner långsamt, en droppe i taget. Exakt hur lång tid provtagningen tar beror på hur mycket ryggvätska som behövs. Hur mycket ryggvätska som behövs beror i sin tur på vilka prover som ska tas på ryggvätskan. Ofta behövs 5–25 milliliter. Vätskan återbildas vanligtvis inom en timme.

Fäll ihop

Så mår du efteråt

Så mår du efteråt

Ungefär en av tjugo personer får ont i huvudet efter provtagningen. Huvudvärken brukar komma först efter ett par timmar och är sedan ofta kvar i flera dagar. Orsaken till värken är dentryckförändring som uppstår när du har lämnat ryggvätska. Unga, långa, smala personer som brukar ha huvudvärk i vanliga fall får det oftare än andra efter ryggvätskeprov.

Vanliga smärtstillande läkemedel hjälper oftast inte helt och huvudvärken kan göra väldigt ont, men den är inte farlig och lindras av att du lägger dig ner. Om du ligger på rygg, sida eller mage spelar ingen roll, men det är bra att ligga utan kudde så att huvudet är i höjd med ryggraden.

Huvudvärken kan också bero på att hålet där nålen stacks in inte hunnit läka och små mängder av ryggvätska fortsätter att läcka ut. Har du väldigt ont kan du få behandling med så kallad blood-patch. En narkosläkare för då in ditt eget blod med en spruta på samma ställe som ryggvätskeprovet togs och blodet tätar hålet där ryggvätska droppar ut. Huvudvärken brukar gå över snabbt vid behandling med blood-patch.

Besvär efter ryggvätskeprov ovanligt

Förutom att en del får huvudvärk är det mycket ovanligt med besvär efter ett ryggvätskeprov.

Du ska kontakta sjukvården om du efter ett ryggvätskeprov får

  • feber utan tydlig orsak
  • svaghet eller känselnedsättning i benen.
Fäll ihop

Varför görs undersökningen?

Varför görs undersökningen?

  • Man kan ligga ner eller sitta upp när ryggvätskeprovet tas. Det kan underlätta att ha en kudde i knäet om man sitter under provtagningen.

En undersökning av ryggvätskan kan visa om du har

Förändringar i tryck och färg mäts direkt 
Läkaren kan direkt vid undersökningen mäta trycket i ryggvätskan och se om färgen eller genomskinligheten har förändrats.

Färgen kan vara röd av blod vid hjärnblödningar eller grumlig vid allvarliga bakterieinfektioner. Om du är frisk är ryggvätskan klar och genomskinlig. En tryckökning kan vara ett tecken på att du har en infektion eller en hjärntumör, men det finns också flera andra tillstånd som kan leda till ökat tryck i ryggvätskan.

Svar från laboratorium tar längre tid

Ryggvätskan skickas alltid till ett laboratorium där personalen gör en noggrann undersökning av ryggvätskan. Provsvaren från laboratoriet kan ge ytterligare besked om du har en viss sjukdom eller inte. Om läkaren till exempel misstänker en hjärninflammation måste prov tas på laktat, glukos, protein och celler i ryggvätskan. Dessutom görs virus- och bakterieanalyser på laboratoriet.

Om de vita blodkropparna har ökat i ryggvätskan kan det betyda att du har hjärnhinneinflammation, som oftast orsakas av en virusinfektion. Ibland räcker inte en enstaka analys för att säkert ställa en diagnos. Då behövs flera analyser av provet och även svar från andra undersökningar, till exempel blodprov, vägs samman. Det kan ta upp till tre–fyra veckor att få svar på proverna.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-02-02
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Hyllienmark, läkare, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg