Blodprov: P-glukos - blodsocker

Varför behöver man lämna provet?

Varför behöver man lämna provet?

När får man lämna ett prov för P-Glukos?

P-Glukos är ett blodprov som kan ingå bland de prover som tas vid olika slags läkarundersökningar och hälsokontroller. Det görs framför allt för att se om man har diabetes. Provet mäter hur mycket socker man har i blodet. I vanligt tal säger man ofta att man kontrollerar blodsockret. P står för plasma, som är en del av blodet.

Om man har diabetes brukar man mäta blodsockret regelbundet om man behandlas med insulin. Om man enbart behandlas med tabletter som sänker blodsockret behövs inte regelbunden mätning av blodsockret. Sådan mätning görs då enbart vid särskilda tillfällen när blodsockret kan variera mer, till exempel vid ändringar i behandlingen eller om man blir akut sjuk i någon annan sjukdom.

Vad är glukos och var finns det?

För att kroppen ska fungera behövs bränsle – energi. Energin transporteras i blodet till kroppens celler framför allt i form av druvsocker, glukos. För att sockret ska kunna tas upp av cellerna behövs hormonet insulin. Om man har typ 1-diabetes producerar kroppen inte tillräckligt med insulin. Typ 2-diabetes, även kallad åldersdiabetes, orsakas av att kroppen blir mindre känslig för insulin. Då kan insulinet inte verka med full kraft, något som kallas för insulinresistens.

Det finns även andra former av diabetes men de är ovanliga. Alla typer av diabetes leder till att sockerhalten i blodet blir för hög.

Hur tas provet?

En kontroll av blodsockret brukar tas med ett stick i fingret. Det kallas för ett kapillärt prov eftersom blodet tas från de allra minsta blodkärlen som kallas kapillärer. Det går lättare att lämna provet om fingertoppen är varm och har bra blodcirkulation. Man kan värma fingret genom att hålla handen runt en stund.

Blodsockret kan även mätas med ett prov taget i en större ven, vanligen i armen eller på handens ovansida. Denna typ av blodprov för ett venöst prov. 

Viktigt

Ibland måste man fasta, det vill säga man ska inte äta eller dricka, innan provtagningen. Fastande blodsockerprov tas på morgonen och då ska man inte ha ätit sedan kvällen före. Vårdpersonalen brukar informera närmare om hur många timmar innan provet som man måste fasta.

När får man svar?

Om man lämnar provet på en vårdcentral görs analysen direkt och då brukar man få besked om resultatet efter omkring tio minuter.

Ibland skickas provet till ett laboratorium och då brukar man kunna få resultatet av sin läkare senare samma dag eller dagen därpå.

Hur tolkas provsvaret?

Blodsockervärdena anges i millimol per liter, mmol/L. Referensvärdena är inte exakt lika för prov tagna i fingret och prov tagna i armen. Men eftersom P-Glukos taget med ett stick i fingret är vanligast är det de värdena som anges här.

Hos friska personer som har fastat brukar P-glukosvärdet ligga på 6,0 mmol/L eller lägre. Om man inte har fastat kan det vara normalt med värden upp till 8,7 mmol/L.

Blodsockret varierar beroende på om man har ätit och kan även påverkas av andra saker räcker det sällan med ett prov för att läkaren säkert ska kunna ställa diagnosen diabetes.

Höga värden, vad kan det bero på?

Om P-glukos, trots att man har fastat, blir 7 mmol/L eller högre flera gånger kan läkaren ställa diagnosen diabetes.

Om man inte har fastat betyder upprepade värden över 12,2 mmol/L sannolikt att man har diabetes.

Får man trots att man fastat värden mellan 6,1 och 6,9 mmol/L vid flera tillfällen kan man få göra andra undersökningar, till exempel en så kallad glukosbelastning. Då får man dricka en sockerlösning och sedan lämna ett nytt blodsockerprov efter två timmar. denna undersökning kan ibland hjälpa läkaren att  se om man har diabetes eller inte.

Ibland får man värden som ligger i ett gränsområde. Det innebär att man har en ökad risk att få diabetes längre fram i tiden. Den risken kan minskas genom att man börjar äta bättre, röra sig mer och gå ner i vikt.

När man är gravid belastas kroppens energisystem extra hårt och en del kvinnor kan få graviditetsdiabetes. Då brukar blodsockret bli normalt igen när barnet är fött.

Förutom diabetes kan förhöjda blodsockervärden också bero på att man har någon annan sjukdom som innebär en stress på kroppens energisystem. Till exempel en kraftig infektion, hjärtinfarkt, någon sjukdom som påverkar hormoner från binjurar eller hypofysen eller en sjukdom i bukspottkörteln eller levern. Vissa läkemedel kan också höja blodsockret.

Låga värden, vad kan det bero på?

Blodsocker under 4 mmol/L brukar anges som lägre än normalt. Låga värden beror oftast på att man har diabetes och tagit för mycket av den medicin som sänker blodsockret. En annan vanlig förklaring till för låga blodsockervärden hos personer med diabetes är att man ansträngt sig fysiskt utan att äta tillräckligt innan. Blodsockervärden under 4 mmol/L är mycket ovanligt om man inte har diabetes.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-05-28
Skribent:

Martin Enander, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvall.

Redaktör:

Anna-Lena Byström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Per Bjellerup, läkare, specialist i klinisk kemi, Centrallasarettet, Västerås.