Vanligt med sömnbesvär
Nästan alla sover dåligt någon gång. Då kan man känna sig trött och mindre kreativ dagen efter, men man brukar ändå klara av det man ska göra. Sömnen brukar återgå till det vanliga av sig själv.
Ungefär var tredje person har sömnbesvär då och då. Kvinnor har oftare än män svårt att sova. Funderingar, oro och stress av olika slag är en vanlig orsak till sömnproblemen och sömnbristen i sig bidrar dessutom till att höja stressnivån. Därför är det bra om man ger kroppen möjlighet att varva ner, även om man känner sig lugn och avspänd.
De flesta behöver sova mellan sex och nio timmar per dygn. Vuxnas genomsnittssömn är cirka sju timmar under arbetsveckan, men variationerna är stora. När man blir äldre minskar vanligtvis sömnbehovet.
Sömnen är viktig för återhämtningen
Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck. Under sömnen varvar kroppen ner, blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner, andetagen blir färre och musklerna slappnar av. I delar av hjärnan minskar aktiviteten, samtidigt lagras minnen och ny kunskap och nya intryck bearbetas.
Under sömnen aktiveras kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas samtidigt som produktionen av stresshormoner minskar. För barn och ungdomar som växer har sömnen stor betydelse eftersom tillväxthormon bildas då.
Dålig sömn kan påverka hälsan
Allvarliga och långvariga sömnproblem leder ofta till sämre livskvalitet. Dessutom visar forskning att det verkar finnas ett samband mellan sömnsvårigheter och ökad risk att få hjärt-kärlsjukdom och depression. Sömnbrist kan också bidra till att man blir mer känslig för smärta och därför kan man få mer ont, till exempel om man har ledgångsreumatism eller fibromyalgi.
Dålig sömn kan också bidra till förhöjt blodtryck. Sömnen har i sig en blodtryckssänkande effekt och för lite sömn försämrar kroppens förmåga att reglera blodtrycket så att det hålls på en bra nivå.
Sömnen har olika stadier
När man har lagt sig, släckt lampan och börjar känna sig dåsig sjunker vakenhetsgraden och man somnar. Sömnen är först ytlig och man är lättväckt. Ibland kan detta upplevas som om man inte sover alls.
Efterhand kommer man in i en djupare fas av sömnen. Musklerna slappnar av och man är svår att väcka. Om man blir väckt nu kan man känna sig förvirrad och det tar tid innan man känner sig vaken.
Den ytliga och djupa sömnen återkommer regelbundet under natten tillsammans med perioder av drömsömn, så kallad REM-sömn. REM står för rapid eye movement, och innebär att ögonen rör sig snabbt åt olika håll under drömsömnen. I början av natten domineras sömnen av den djupa sömnen. Därefter blir perioderna med djupsömn kortare och perioderna med drömsömn längre.
När man blir äldre ändras sömnmönstret och djupsömnen minskar. Det beror bland annat på att vissa hormoner, som produceras under djupsömnen, inte längre behövs i samma utsträckning. Då sover man ytligare och vaknar lättare till. Det kan upplevas som att man sover sämre, men är helt normalt. Kroppen behöver inte mer sömn.
Kvinnor kan märka förändringen i samband med klimakteriet. Sömnen kan påverkas av svettningar på natten, men också av att sömnmönstret förändras och att sömnen blir ytligare.
Kroppen har en biologisk sömnrytm
Sömnrytmen styrs och regleras från ett centrum i hjärnan. När kroppen förbereder sig för sömn börjar den automatiskt gå ner i ett viloläge. Bland annat börjar kroppstemperaturen sjunka och man känner sig sömnig.
Om man kör över kroppens sömnsignaler och fortsätter att vara aktiv avbryts nedvarvningen inför sömnen. Då får man svårt att somna och behöver vänta till kroppen på nytt går ner i ett viloläge. Det kan dröja någon timme.
Har man problem med sömnen gäller det alltså att planera sin kväll och kanske inte börja nya aktiviteter just före man ska sova. Det kan vara viktigt att hoppa på "sömntåget" när det går.
Sovtiden varierar med åldern
Ett nyfött barn sover ungefär 20 timmar per dygn. Sedan minskar sömnbehovet efterhand, bortsett från en tillfällig ökning under tonåren. Vuxna behöver oftast sova 6–9 timmar per dygn, men det varierar från person till person.
Ibland är sömnen bättre än man tror
Alla är vakna korta stunder på natten. Men man minns det bara om man har varit vaken längre än två minuter. Det kan räcka med ett par lite längre uppvakningar en natt för att man ska uppleva det som om nattsömnen har varit sämre. Men sömnen kan vara tillräcklig i alla fall.
Trötthet på morgonen behöver inte betyda att man har sovit dåligt. Om man befinner sig i djupsömn när väckarklockan ringer, kan man ha svårare att vakna och känner sig trött och dåsig. Därför bör man bedöma sin nattsömn efter hur man mår längre fram på dagen.
Kroppen tar snabbt igen förlorad sömn
En eller ett par sömnlösa nätter är ingen större fara. Kroppen kompenserar för den förlorade sömnen så att nästa natts sömn innehåller extra mycket djupsömn.