Lungcancer

En tumör bildas i lungan

Lungcancer är en sjukdom som oftast utvecklas långsamt, ofta under flera år. Besvären kommer smygande och man uppfattar dem inte alltid som tecken på att man är sjuk.

Om man får lungcancer har det bildats en cancertumör i en av lungorna. Sjukdomen kan sprida sig till andra delar av kroppen och bilda så kallade metastaser, eller dottertumörer som de också kallas. Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige.

Cancer är skadade celler

Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig. När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats och den första cellen dör. Oftast fungerar celldelningen eller så klarar cellens arvsmassa, DNA, själv av att reparera den skada som uppstått. Men någon gång kan cellen få en skada som den själv inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår.

Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör, men det finns också cancerformer där cellerna inte bildar tumörer.

Olika typer av lungcancer

Det finns flera olika typer av lungcancer. De vanligaste är adenocarcinom, skivepitelcancer och småcellig lungcancer.

Adenocarcinom kallas också körtelcancer och är den vanligaste formen av lungcancer hos både män och kvinnor. Cancern växer från så kallade körtelceller i lungorna.

Skivepitelcancer är näst vanligast hos män och kvinnor. Den här typen av cancer utgår från de luftrör som går från luftstrupen till lungorna.

Småcellig lungcancer växer snabbt och har ofta spridit sig till organ utanför bröstkorgen innan den upptäcks. Ungefär 15 procent av alla som får lungcancer har småcellig lungcancer.

Lungcancer ökar bland kvinnor

I Sverige får ungefär 3500 personer lungcancer varje år. Sjukdomen har minskat bland män, samtidigt som den har ökat bland kvinnor. Att allt fler kvinnor får lungcancer har med förändrade rökvanorna att göra. I dag röker fler kvinnor än män.

Bättre behandlingar

Lungcancer är en allvarlig sjukdom, men kunskapen om sjukdomen har ökat och behandlingsmöjligheterna har förbättrats de senaste åren. I dag är därför chansen att överleva och att behålla livskvaliteten under behandlingen större än tidigare.

Rökning vanligaste orsaken

Rökning är den vanligaste orsaken till lungcancer, och att sluta röka är ett säkert sätt att minska risken att få sjukdomen. 

Radon kan påverka risken

Radon är en gas som bland annat finns i berggrunden. Gasen finns även i så kallad blåbetong, ett byggmaterial som användes fram till 1975. Undersökningar visar att det finns ett visst samband mellan höga radonhalter och ökad risk för lungcancer. Rökare som under lång tid till exempel bor i hus med förhöjda radonvärden löper störst risk.

Det finns ingen säkerställd forskning som visar att det finns en ärftlig eller medfödd risk att utveckla lungcancer.

Asbest orsakar en annan sjukdom, lungsäckscancer, som ibland förväxlas med lungcancer.

Hosta vanligaste symtomet

Det finns många olika symtom på lungcancer, och samma symtom kan vara vanliga vid andra lungsjukdomar också. Om man har fått lungcancer kan det dröja innan man märker symtomen.

Det vanligaste symtomet är hosta. Man kan få torrhosta eller blodiga upphostningar.

Man kan bli andfådd även om man inte rör eller anstränger sig särskilt mycket. Man kan få pipande eller väsande andning, och det kan göra ont i bröstkorgen.

Man har lättare att få lunginflammation.

Man kan gå ner i vikt, tappa aptiten och vara ovanligt trött.

När ska man söka vård?

Om man är orolig för symtom som man tror kan vara lungcancer bör man ta kontakt med sin vårdcentral.

Hosta är ett vanligt symtom som kan bero på många olika saker. Om man har haft hosta i tre veckor och egenvård inte hjälper, bör man söka vård.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Vårdcentralen utreder först

Man får oftast gå igenom flera undersökningar innan läkaren kan ställa en diagnos. På vårdcentralen brukar läkaren göra en kroppsundersökning. Man får också genomgå en lungröntgen. 

Röntgen i datortomograf

Om bilder från lungröntgen visar att man har en förändring i lungan brukar man bland annat bli undersökt med datortomografi. Vid undersökningen får man ligga ner på en brits som sakta förs genom en stor, ringformad öppning på datortomografen, som är öppen åt båda håll. Man får ligga på en brits som sakta förs in i apparaten.

Undersökningen är mer exakt än vanlig lungröntgen. Läkaren kan se om den misstänkta tumörens har växt eller om det finns förstorade lymfkörtlar.

Remiss till lungklinik

Om läkaren efter undersökningen misstänker att man har lungcancer ska man få en remiss till närmaste lungklinik. När lungkliniken har fått remissen, bör man få en läkartid inom en till två veckor. Om man inte får komma till lungkliniken inom den här tidsramen bör man tala med sin läkare. Finns det inte möjlighet att få en tid tillräckligt snabbt kan man be att få en remiss till ett annat sjukhus.

Undersökning med bronkoskop

På lungkliniken får man genomgå en så kallad bronkoskopi. Det är en undersökning där läkaren för ner ett böjligt rör, ett bronkoskop, i luftrören. Bronkoskopet överför bilder till en bildskärm så att läkaren kan se hur luftrören ser ut och om det finns någon tumör. Läkaren kan också ta prover genom bronkoskopet. Innan undersökningen görs får man ett avslappnande medel och lokalbedövning för att minska host- och kräkreflexerna. De flesta kan åka hem samma dag.

Cellprov med biopsi

Bronkoskopi är mest användbar om den misstänkta tumören sitter så att den kan kontrolleras via luftrören, men ibland ger proverna inga klara resultat. Då kan ibland cellprov tas med så kallad biopsi.

Under provtagningen får man ligga ner på en brits och huden tvättas med sprit. En nål förs in genom bröstkorgsväggen till den misstänkta tumören. Läkaren tar hjälp av en röntgenbild på en bildskärm för att styra nålen rätt. Med nålen sugs celler upp. Proverna skickas sedan på undersökning för att läkaren ska kunna ställa diagnos och bedöma den misstänkta tumören. Själva provtagningen tar ungefär en minut och hela undersökningen tar sammanlagt fem till tio minuter.

Ytterligare undersökningar

Om man fått lungcancer brukar man få genomgå mer omfattande undersökningar för att läkaren ska kunna avgöra om cancern har spridit sig. Det kan till exempel vara så kallad isotopundersökning av skelettet, eller ultraljudsundersökning av levern.

Behandling beror på tumörens storlek

Vilken behandling man får beror på vilken typ av lungcancer man har och i vilket stadium sjukdomen är. Lungcancer delas in i olika stadier utifrån hur stor tumören är.

I stadium 1 har man en begränsad tumör i lungan. I stadium 2 och 3 är cancern spridd till lymfkörtlar och i stadium 4 är cancern spridd i kroppen med metastaser i andra organ.

Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto större möjligheter finns det att få behandling som gör att man blir frisk.

Operation

Alla typer av lungcancer kan opereras om den upptäcks tidigt. Vilken typ av operation som görs beror på hur stor tumören är och var i lungan den växer. Lungorna är uppdelade i så kallade lober. Höger lunga har tre lunglober och vänster har två.

Om cancern är tydligt begränsad till en lunglob räcker det ofta med så kallad lobektomi. Det innebär att den lunglob där tumören finns tas bort. Om cancern växer i mer än en lob opereras hela lungan bort.

Innan man ska opereras undersöker läkaren om man har tillräckligt bra hjärt- och lungfunktion och mår tillräckligt bra för övrigt, för att en operation ska kunna genomföras.

Efter operationen

En operation tar ofta ett par timmar, men ibland kan den ta upp till fem timmar. Efter operationen kommer man till en vårdavdelning och man brukar kunna vara kvar på sjukhuset någon dag efteråt. Men det dröjer ofta minst sex veckor innan kroppen har läkt helt efter operationen. Efter operationen kan man känna sig extra andfådd när man anstränger sig, men det brukar bli bättre med tiden.

Operation och cytostatika

Om man har en tumör som är relativt stor men ändå kan opereras, får man ofta behandling med cytostatika efter operationen. Cytostatika ges efter operationen för att minska risken för att få återfall i sjukdomen.

Cytostatika och strålbehandling

Om man har en tumör som är för stor för att opereras men som inte har spridit sig utanför lungorna, kan man få en kombination av cytostatika och strålbehandling. Man får oftast börja med behandling med cytostatika och när den är klar påbörjas strålbehandlingen. Den period som man strålbehandlas brukar pågå sex till sju veckor. Samtidigt behandlas man oftast med cytostatika också. Cytostatika kan man få dagligen, varje vecka, eller med tre veckors mellanrum.

Om cancerns sprids behandlas den med cytostatika

Om man har fått en dottertumör, en så kallad metastas, utanför lungorna får man oftast behandling med cytostatika. Ibland kan man få så kallad målriktad behandling, läkemedel som riktar sig direkt mot cancercellerna. Metoden kallas för målriktad eftersom den riktar sig specifikt mot cancerceller, utan att samtidigt skada de friska cellerna i kroppen. Detta gör att biverkningarna blir lindrigare än med vanlig cytostatika.

Om man har metastaser i till exempel skelettet, och det gör mycket ont, kan man få strålbehandling för att minska smärtan.

Annan behandling vid återfall

Om cancern kommer tillbaka efter att man har opererats eller behandlats, så gör läkaren en bedömning om man ska opereras, strålbehandlas eller behandlas med cytostatika. Om den första behandlingen inte lyckas, kan man få andra kombinationer beroende på hur man mår och om tumören har spridit sig.

Andningen kan påverkas

Om man har lungcancer och har blivit opererad eller genomgått strålbehandling kan andningsfunktionen bli sämre än innan behandlingen. Det kan göra att man inte har lika bra kondition som innan behandlingen, och inte kan springa lika snabbt eller gå lika långa sträckor som tidigare.

Kontakt med andra i samma situation

Många som får en allvarlig sjukdom tycker att det är värdefullt att ha kontakt med andra med liknande erfarenheter. Om man vill prata med någon som har eller har haft lungcancer, kan man kontakta Stödet, en ideell förening som bland annat arbetar med att sprida information om lungcancer. Stödet hjälper också enskilda lungcancerpatienter och deras närstående, som kan ringa kostnadsfritt för att få råd och stöd. Stödet har också ett samtalsforum på sin webbsida.