Cystor på äggstockarna

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

En cysta är en vätskefylld blåsa som kan finnas på olika ställen i kroppen. Cystor på äggstockarna är vanligt, framför allt under de år man har mens. De allra flesta cystor är helt ofarliga. Många cystor försvinner av sig själva, men en del kräver behandling.

Symtom

De vanligaste cystorna ger inte några symtom. Några ovanliga typer av cystor kan göra att man får svår mensvärk eller får smärtor djupt inne i buken vid samlag. Man kan också känna ett tryck mot urinblåsan som gör att man behöver kissa oftare än normalt. Ibland kan man känna en knöl i magen.

Behandling

De vanligaste cystorna brukar försvinna av sig själv och man behöver oftast ingen behandling. Om man ofta får dessa cystor kan så kallade kombinerade p-piller hjälpa. Om cystan är stor eller om den ger besvär kan den punkteras eller opereras bort.

Ibland kan det vara svårt att skilja mellan ofarliga cystor och äggstockscancer och då måste man opereras. Ofta är det först i samband med operationen som det kan avgöras om det verkligen är cancer.

När ska man söka vård?

Man bör kontakta vårdcentral eller gynekolog om man

  • känner en knöl eller något som ömmar eller trycker nedtill i buken
  • får svåra menssmärtor
  • känner ett tryck mot urinblåsan.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Visa mer

Vad händer i kroppen

Vad händer i kroppen

  • Livmoder, äggstockar och slida

    Det är vanligt med cystor på äggstockarna.

    Mer information
    Livmoder och äggstockar med en cysta.

    Cystan är en vätskefylld blåsa, som på bilden är blåfärgad.

Cystor är vanliga

Att det bildas cystor på äggstockarna är vanligt, särskilt under den period i livet när man har mens. De flesta är godartade, men några få är cancer.

Vätskefylld blåsa

En cysta är en vätskefylld blåsa som kan ha olika storlek och sitta på olika ställen i kroppen. Många kvinnor har cystor på äggstockarna utan att märka det. Cystorna kan ge besvär, men gör det oftast inte. De kan växa sig stora och ibland behöver man opereras om cystan blivit så stor att man har ont av den. Cystorna är för det mesta godartade och påverkar inte kroppen negativt.

Ägg produceras i äggstockarna

Kvinnor har två äggstockar som sitter på varsin sida om livmodern. Äggstockarna är ovala och ungefär tre centimeter långa. Äggstockens huvuduppgifter är att producera ägg och utsöndra hormoner, bland annat könshormonerna östrogen och progesteron, så kallat gulkroppshormon.

Äggstockarna är sammansatta av olika cellgrupper. Det är äggblåsor i olika utvecklingsstadier, stödjevävnad, blodkärl, lymfkärl och nerver. Precis som andra organ i buken täcks äggstockarna av det cellskikt som kallas bukhinna.

Ägglossning

I äggstocken ligger ägget i vätska, i en så kallad äggblåsa. Äggblåsan bildas och växer successivt från början av mensen och under menscykelns första hälft. När man har ägglossning, mitt emellan två menstruationer, är äggblåsan ungefär två centimeter i diameter.

Vid ägglossning går det vanligtvis hål på äggblåsan och den faller ihop. Efter ägglossningen omvandlas den hopfallna äggblåsan till en så kallad gulkropp. Gulkroppen producerar gulkroppshormon, som bland annat gör så att livmodern kan ta emot ett befruktat ägg. Om ägget inte befruktas slutar gulkroppen att fungera efter ungefär två veckor, och det är en signal till mensen att komma igång.

Olika slags cystor

Man kan ha olika slags cystor på äggstockarna och de är oftast godartade men kan i vissa fall vara någon form av cancer, oftast äggstockscancer.
Godartade cystor delas in i

  • Funktionella cystor
  • Dermoidcystor
  • Chokladcystor
  • Godartade tumörer.

Funktionella cystor är vanliga och ofarliga

Den vanligaste typen av cysta på äggstocken är en så kallad funktionell cysta. Den har med äggstockens normala funktion att göra. Funktionella cystor är alltid godartade och kommer oftast på en äggstock i taget. Cystorna bildas från äggblåsan eller gulkroppen.

Ibland händer det att äggblåsan inte faller ihop efter ägglossningen eller att man inte har någon ägglossning alls. Då kan äggblåsan dra till sig vätska från vävnaden omkring och öka i storlek. På så sätt bildas en funktionell cysta. Cystan kan finnas kvar under flera menscykler, men försvinner oftast av sig själv efter någon eller några månader.

Det är mindre vanligt men händer också att en gulkropp drar åt sig vätska och bildar en cysta som finns kvar en längre tid. Ibland kan man få en blödning i denna cysta. Det är vanligare med blödning i en gulkroppscysta än i cystor som bildats av äggblåsan.

Funktionella cystor blir oftast mellan tre och fem centimeter och sällan mer än tio centimeter i diameter.

Eftersom funktionella cystor bildas efter ägglossningen är de vanligast under de år man har mens, men de kan komma även efter klimakteriet.

Funktionella cystor ger sällan besvär

Funktionella cystor brukar upptäckas när man av någon annan anledning gör en gynekologisk undersökning eller ett gynekologiskt ultraljud, eftersom cystorna sällan ger några symtom.

Troligen ärftlighet

Oftast finns det ingen förklaring till varför man får funktionella cystor. De bildas lättare hos vissa kvinnor än hos andra, och det är troligen ärftligt. Preventivmedel som bara innehåller gulkroppshormon, till exempel minipiller och hormonspiraler, stör ibland ägglossningen och kan göra att funktionella cystor bildas.

Dermoidcystor

En typ av godartade tumörer är dermoidcystor, som även kallas tvillingcystor. De uppstår i äggceller och har förmåga att utvecklas till olika typer av vävnad som normalt finns i kroppen. Dermoidcystor kan därför exempelvis innehålla talg och hår, och kan bli upp till 15 centimeter i diameter.

Vanligtvis uppstår dermoidcystor när man är ung. Man är oftast i 30-årsåldern när de upptäcks. Som regel sitter de på ena äggstocken, men ibland kan dermoidcystor finnas på båda äggstockarna. Dermoidcystor är ganska vanliga, men inte alls lika vanliga som funktionella cystor. Orsaken till att man får dermoidcystor är okänd.

Endometrios kan ge chokladcystor

Ibland finns livmoderslemhinna på andra ställen än på insidan av livmodern. Det kallas för endometrios. Det är inte helt klarlagt varför man får endometrios, men en teori är att små bitar av slemhinnan passerar genom äggledarna och tar sig vidare till bukhålan under mensen. Endometrios kan bland annat sitta på bukhinnan bakom livmodern. Om förändringen sitter på äggstocken kan det bildas cystor som ofta innehåller levrat blod som liknar mörk choklad, så kallade chokladcystor. Cystorna kan bli upp till tio centimeter i diameter.

Mellan fem och tio procent av alla kvinnor i barnafödande ålder får endometrios. Det är okänt hur många av dem som också får chokladcystor.

Godartade tumörer kan bli stora

Det finns andra godartade cystor på äggstockarna som, till skillnad från funktionella cystor, uppstår när nya celler bildas. Dessa cystor innehåller vätska eller slem och kallas också för godartade tumörer. Oftast sitter de bara på ena äggstocken och blir ibland stora, upp till fem decimeter i diameter. De växer långsamt och ger inte några tydliga symtom. Ibland innehåller en sådan godartad tumör flera liter vätska eller slem när den upptäcks. Denna typ av tumör förekommer i alla åldrar, men är vanligare hos kvinnor över 40 år.

Godartade tumörer växer hela tiden och försvinner inte av sig själv utan måste opereras bort.

Det finns olika typer av godartade tumörer. Vissa av dem kan producera kvinnliga eller manliga könshormoner. Hälften av de kvinnor som får godartade tumörer får symtom innan de växt sig stora. Symtomen liknar dem man kan få av funktionella cystor.

Det är inte känt vad som orsakar godartade tumörer.

Äggstockscancer

Om en cysta förutom vätska innehåller fastare partier kan det vara en äggstockscancer. Den orsakas av att celler i äggstocken börjar dela sig okontrollerat, så att en cancertumör bildas. Oftast börjar äggstockscancer i den del av bukhinnan som täcker äggstocken, men ibland kan det uppstå på andra platser i bukhinnan.

De flesta cystor på äggstockarna är godartade, men risken för att det är cancer ökar med åldern. Sjukdomen är vanligast efter klimakteriet. Det är ovanligt att man får sjukdomen före 40 års ålder.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Vanliga symtom

Det vanligaste är att man har cystor på äggstockarna utan att märka det. Men ibland ger cystorna symtom som gör att man kan behöva söka vård hos en gynekolog eller på en vårdcentral.

  • Man kan få värk eller känna ett tryck eller tyngd om cystan trycker mot närliggande organ.
  • Man kan behöva kissa oftare på grund av att cystan trycker mot urinblåsan.
  • Om vätska eller blod från en cysta kommer ut i buken kan det irritera bukhinnan och ibland kan man få mycket ont i magen.
  • En cysta på äggstocken kan ibland göra att man känner smärta vid samlag.
  • Ibland kan cystan producera hormoner som stör ägglossningen och göra så att mensen blir oregelbunden eller försvinner helt.

De smärtor som man kan känna av en cysta kan finnas hela tiden eller komma då man anstränger sig. Det kan också göra ont i en viss kroppsställning, när det uppstår ett tryck mot cystan.

Om man plötsligt får mycket ont i underlivet eller magen ska man söka vård direkt på en akutmottagning.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 

Sällsynt komplikation

En ovanlig komplikation är att cystan snor sig runt sitt fäste. Blodcirkulationen till äggstocken försämras då och man får kraftiga smärtor som kommer i intervall, med pauser emellan. Detta är något vanligare när man har dermoidcystor, och beror på att de ofta är tyngre än andra typer av cystor.

Chokladsystor kan ge menssmärtor

Om man har en chokladcysta är det vanligt att man får mycket ont när man har mens, även om man inte har haft mensbesvär tidigare. Det kan också göra ont när man har samlag. Ibland kan endometrios göra att man har ont hela tiden.

Undersökning på kvinnoklinik

Cystor på äggstockarna brukar diagnosticeras av en gynekolog på en mottagning eller på sjukhusets kvinnoklinik. Om man behöver opereras sker det på sjukhus. Ultraljudskontroller kan göras på kvinnoklinikens mottagning eller på någon annan mottagning som har en specialist i gynekologi.

Ultraljud kan visa typ av förändring

Om en gynekolog misstänker att man har en cysta på någon av äggstockarna görs alltid en ultraljudsundersökning. Det är ett bra sätt att bedöma vilken typ av förändring det handlar om.

Oftast görs ultraljudsundersökningen med hjälp av en stavformad ultraljudsgivare som förs in i slidan, så kallat vaginalt ultraljud. Undersökningen sker i samband med en vanlig gynekologisk undersökning, och brukar inte upplevas som mer obehaglig än en sådan. Hela undersökningen tar ungefär 15 minuter.

Funktionella cystor brukar försvinna av sig själv

Genom ultraljudsundersökningen kan gynekologen ofta men inte alltid skilja på olika typer av cystor.

Om cystan är mindre än 5 centimeter i diameter och ser godartad ut på ultraljud brukar läkaren avvakta med att behandla. I de allra flesta fall försvinner en funktionell cysta av sig själv. Efter ungefär sex veckor brukar man få göra en ny ultraljudskontroll.

Undersökning vid misstanke om cancer

Om gynekologen misstänker äggstockscancer görs en ultraljudsundersökning via slidan. Dessutom får man lämna blodprov för att mäta en så kallad tumörmarkör, som ofta är förhöjd när man har äggstockscancer.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

Cystan kan punkteras

Om den cysta som visade sig på ultraljud finns kvar vid en uppföljande kontroll efter sex veckor, och om man har besvär, kan cystan punkteras. Det görs oftast på mottagningen i samband med den gynekologiska undersökningen, eller på en kvinnoklinik på ett sjukhus. Man får bedövning via en spruta högt upp i slidan vilket kan vara lite obehagligt. Under själva ingreppet, som görs via slidan med en nål, känner man ingenting. Behandlingen tar ungefär 15 minuter.

Om cystan punkteras via slidan kan det ibland uppstå en liten blödning. Man kan då få ont i ett par dagar.

Om cystan brister av sig själv kan man plötsligt få mycket ont och ibland kan man behöva bli inlagd på sjukhus för att få smärtlindring. Oftast går smärtorna över och man kan åka hem inom något dygn.

Ibland behöver cystan opereras bort

Funktionella cystor brukar inte behöva opereras. Men det kan bli nödvändigt, till exempel om cystan blivit så stor att man får besvär av den, om en blödning uppstått eller om cystan har snott sig runt sitt fäste.

Preventivmedel kan förebygga

Hos en del kvinnor bildas funktionella cystor lättare än hos andra. Orsaken är okänd. Om man ofta får funktionella cystor och har besvär av dem kan man få förebyggande behandling i form av så kallade kombinerade p-piller eller p-spruta. De hindrar ägglossningen och på så sätt förhindras bildandet av cystor. Om man vill bli gravid är den här typen av behandling inget alternativ. Det finns ingen förebyggande behandling mot andra cystor eller godartade tumörer på äggstockarna.

Tumörer opereras bort

Om cystans utseende på ultraljudet gör att läkaren misstänker att det är en godartad tumör eller cancer får man oftast en tid för operation redan när cystan upptäcks. Om cystan är liten och helt vätskefylld får man gå på en ny ultraljudskontroll, vanlligtvis efter cirka 6 veckor.

Efter klimakteriet är risken större att en cysta är äggstockscancer och därför är det då vanligare att läkaren rekommenderar operation.

Totalt sett visar sig dock var fjärde cysta som opererats bort på misstanke om cancer vara helt godartad vid mikroskopskontrollen.

Titthålsoperation vanlig metod

Oftast opereras man med titthålsteknik, så kallad laparaskopi. Operationen görs på en kvinnoklinik på sjukhus. Man blir sövd och får först ett litet snitt nedanför naveln. I det förs ett instrument in med en lampa och kamera i toppen. Detta instrument kopplas till en bildskärm. Därefter görs ytterligare två eller tre mindre snitt nedtill i buken för de kirurgiska instrumenten. Om cystan är stor eller om det uppstår komplikationer kan ett större snitt bli nödvändigt. Operationen tar ungefär en timme.

Efter en titthålsoperation brukar man få ligga kvar på sjukhuset i ett eller två dygn. Man brukar ha ont i magen några dagar och man kan få smärtor som strålar upp mot axlarna, men de är övergående. Det går bra att ta receptfria värktabletter mot smärtorna.

Cystor under graviditet

Det är mycket ovanligt att man får funktionella cystor när man ammar. Andra typer av cystor och godartade äggstockstumörer är lika vanliga hos gravida som hos icke gravida. Om det behövs kan cystor opereras bort även under graviditeten.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-12-01
Skribent:

Marie Bixo, gynekolog och förlossningsläkare, Umeå universitet

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Barbro Larsson, läkare, specialist i obstetrik och gynekologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge