Risker med att köpa läkemedel på nätet

Att köpa läkemedel online utan recept innebär en stor risk för att få läkemedel som inte hjälper eller som man mår dåligt av. Läkemedlen kan innehålla något helt annat eller i andra doser än vad som utlovats i samband med köpet. 

Att köpa läkemedel säkert

Om du har besvär som du vill ha behandling för är det viktigt att gå till en läkare för att få en diagnos, ett recept och en uppföljning av hur behandlingen fungerat.

Det är också viktigt att köpa läkemedlen på ett godkänt apotek. Bara då kan du vara säker på att du får rätt läkemedel i rätt dos.

Att köpa läkemedel på internet

Det finns många webbplatser som säljer läkemedel, och det kan verka både enkelt och bekvämt att köpa läkemedel online utan recept. En del webbplatser tillhör ett godkänt apotek och är därmed säkra att köpa från. Men det finns också oseriösa webbplatser som inte har tillstånd att sälja läkemedel.

Om du köper från en oseriös webbplats är risken stor att de läkemedel du får är förfalskade. Världshälsoorganisationen, WHO, bedömer att mer än hälften av alla läkemedel som säljs via olagliga webbplatser är förfalskade.

Oftast behövs läkarkontakt

De oseriösa webbplatserna kan se mycket professionella ut, ofta med bilder på personer klädda som läkare och sjuksköterskor. Men gemensamt för dessa webbplatser är att du inte träffar en läkare och att recept skrivs ut utan tillstånd. Ingen ordentlig kontroll görs av ålder trots att många av webbplatserna anger att köparen ska vara minst 18 år.

Det krävs i de flesta fall att man träffar en läkare när man ska få ett receptbelagt läkemedel. En läkare kan genom att undersöka och ta prover ställa rätt diagnos, och bedöma vilket läkemedel och vilken dos som passar bäst. Det är inte tillräckligt att fylla i ett formulär online. Läkare i Sverige behandlar aldrig patienter med uppgifter i ett internetformulär som enda grund.

Kontrollera att webbplatsen är godkänd

Bild på den nationella apotekssymbolenOm du vill köpa läkemedel på nätet är det viktigt att först kontrollera att apoteket är godkänt. Titta då efter den nationella apotekssymbolen, som är ett bevis på att apoteket har tillstånd att sälja läkemedel. Symbolen är en variant av ett grönt kors, som är en vanlig internationell symbol för apotek.

Om du misstänker att läkemedel är förfalskade eller säljs olagligt kan du kontakta Läkemedelsverkets arbetsgrupp mot olaglig läkemedelsförsäljning.

 

 

Vanliga läkemedel på internet

När man söker läkemedel på nätet kan man få vägledning. Dels av sökmotorerna och dels av "expertanvändare", som ser sig som experter och gärna vägleder andra. Vägledningen sker på forum och i sociala medier. Bland expertanvändarna finns bland annat olagliga återförsäljare som hänvisar till den egna webbplatsen.

Exempel på läkemedel som säljs olagligt på nätet är

  • smärtstillande medel som Tramadol, Citodon och OxyContin
  • lugnande medel, oftast benzodiazepiner som Sobril, Oxascand, Stesolid och Diazepam
  • antibiotika som penicillin och doxycyklin
  • sömntabletter som Imovane och Zopiklon
  • potensmedel som Viagra och Cialis
  • antidepressiva medel som Citalopram, Fluoxetin, Sertralin och Venlafaxin
  • bantningsmedel som Reductil och Xenical.

Okänt innehåll

Ett förfalskat läkemedel kan vara en felaktig kopia av ett läkemedel som redan är godkänt. Sådana förfalskningar kan vara mycket skickligt gjorda och mycket svåra att skilja från de riktiga läkemedlen. Det gäller både själva medicinen, till exempel tabletterna, och förpackningarna.

Man kan aldrig vara säker på vad som finns i läkemedlet. Det kan innehålla rätt verksamt ämne men i för liten eller för stor mängd. Det kan innehålla något helt annat verksamt ämne, antingen något som är avsett för att behandla någon annan sjukdom eller något som inte alls är godkänt som läkemedel. Ibland förekommer blandningar av olika verksamma ämnen. Ett förfalskat läkemedel kan helt sakna verksamt ämne eller innehålla annat, till exempel tegeldamm, sågspån, bläck, färg och golvpolish.

Det kan också handla om en helt annan produkt, till exempel ett kosttillskott som anges innehålla örter men som i själva verket innehåller en eller flera läkemedelssubstanser.

Ingen kontroll

Ett godkänt läkemedel är noga kontrollerat av myndigheterna, till exempel Läkemedelsverket i Sverige. Det ställs höga krav på att läkemedlet ska ha hög kvalitet och vara säkert att använda.

Förfalskade läkemedel kan vara tillverkade i lokaler utan någon hygienisk kontroll och det finns ingen kontroll av innehållet. De har överhuvudtaget aldrig kontrollerats på något sätt av någon myndighet.

Stora risker

Om du tar förfalskade läkemedel utsätter du dig för stora risker. Om du får symtom efter att ha tagit ett förfalskat läkemedel är det svårt att veta vad symtomen beror på. Det kan vara biverkningar av en för hög dos eller förgiftning av något skadligt innehåll. Det kan också vara symtom som beror på att den sjukdom du har inte har behandlats på rätt sätt. Om du blir akut sjuk kan det vara svårt för läkaren att ge rätt behandling när du inte vet vad du har fått i dig.

När du köper läkemedel via olagliga webbplatser finns inga garantier och det kan vara svårt att få rättelse om något är fel. Om du skadas av läkemedel som är köpt via en olaglig webbplats kan du inte få ersättning från Läkemedelsförsäkringen.

Myndigheterna samarbetar

I Sverige samarbetar olika myndigheter och organisationer för att förhindra att förfalskade läkemedel kommer in i Sverige och för att öka kunskapen om problemet och om riskerna med att köpa läkemedel via internet. I samarbetet deltar till exempel Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Polisen, Tullverket, Livsmedelsverket och läkemedelsbranschen.

Även internationellt sker ett arbete mot förfalskade läkemedel. Inom EU har det till exempel beslutats om att införa en gemensam symbol för godkända internetapotek och om bättre märkning av förpackningar. WHO arbetar för att öka samarbetet mellan organisationer och myndigheter i olika länder.

Senast uppdaterad:
2014-06-24
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Marie Kerttu, Läkemedelsverket

Fotograf:

Juliana Wiklund