Här kan en hjärtinfarkt kännas:

• i bröstet
• i ryggen mellan skulderbladen
• mot halsen och käken
• i ena eller båda armarna

Så kan hjärtinfarkt kännas:

• göra ont
• svida
• bränna
• trycka
• kännas obehagligt.

Du kan också

• bli andfådd
• bli trött och orkeslös
• bli kallsvettig och illamående
• känna stark ångest
• få hjärtklappning.

Du kan ha ett eller flera av symtomen. Symtomen kan komma snabbt och utan förvarning. Men för en del kommer symtomen gradvis under några timmar.

En del har otydliga eller inga symtom

Symtomen vid hjärtinfarkt kan vara otydliga, till exempel om du har diabetes.

Då beror det på att det har blivit svårare för dig att känna när något gör ont.

Symtomen kan ha andra orsaker

Symtomen kan ha andra orsaker än hjärtinfarkt, till exempel om du har ont i bröstet.

Ring genast 112 om något av följande stämmer:

• du har symtom på hjärtinfarkt.
• du har kärlkramp som inte går över inom 15 minuter efter att du har tagit snabbverkande nitroglycerin.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller råd om var du kan söka vård.

Du får berätta om dina besvär. Läkaren lyssnar på hjärtat, lungorna och mäter ditt blodtryck. Här är fler undersökningar:

• EKG-mätning för att se vilken behandling du behöver genast
• blodprover med några timmars mellanrum för att bedöma skadan i hjärtat
• ultraljud för att se hjärtat
• röntgen för att undersöka kranskärlen.

Du behöver behandling av kranskärlen så fort som möjligt för att hejda syrebristen i hjärtat.

Ballongvidgning öppnar kranskärlet

Den vanligaste behandlingen är att läkaren öppnar kranskärlet genom en så kallad ballongvidgning. Läkaren sätter också in ett mycket litet rör för att kärlet ska fortsätta vara öppet. Röret kallas stent.

Behandlingen kan du få vid samma tillfälle som du blir undersökt med kranskärlsröntgen.

Kranskärlsoperation eller bypass-operation

Det är ovanligt att behöva bli opererad genom ett snitt i bröstet. Läkaren gör det om du har flera förträngningar eller förträngningar som är svåra att komma åt på annat sätt. Så kan det vara om du även har till exempel diabetes.

Operationen kallas kranskärlsoperation eller bypass-operation. Läkaren leder blodet förbi förträngningarna med hjälp av andra blodkärl.

Läkemedel om det är långt till sjukhuset

Det kan vara bråttom men långt till sjukhuset. Då får du läkemedel i ambulansen som kan minska en propp tills du är framme och kan få mer behandling. Läkemedlet kallas trombolys. Du får trombolys som dropp direkt i blodet.

Hjärtinfarkt kan för en del leda till att hjärtat inte orkar pumpa runt blodet som det ska. Det kallas hjärtsvikt.

Hjärtat pumpar syrerikt blod till kroppens alla organ. Även hjärtat behöver syre och får det via kranskärlen utanpå hjärtat. Hjärtinfarkt innebär att syret inte når fram i någon del av hjärtat.

Så här går det ofta till.

1. Åderförfettning bildar plack

Åderförfettning innebär att fett, kolesterol och kalk samlas på insidan av kranskärlet. Det bildas ett lager som kallas plack. Placket växer till under många år.

2. Plack orsakar förträngning och blodpropp

Placket orsakar en förträngning i kranskärlet. Det syrerika blodet får svårare att komma fram. Du kan märka det när du anstränger dig. Du blir mer andfådd och känner obehag till exempel i bröstet. Det kallas kärlkramp.

Placket kan brista. Blodet reagerar genom att bilda en propp. Blodproppen förvärrar förträngningen. Du kan märka det på att du känner obehag eller blir andfådd fast du inte anstränger dig. Det kallas instabil kärlkramp.

3. Hjärtat får syrebrist – hjärtinfarkt

Om kranskärlet blir för trångt får du syrebrist i hjärtat, alltså hjärtinfarkt.

Andra orsaker till hjärtinfarkt

Förträngning på grund av åderförfettning är den allra vanligaste orsaken till hjärtinfarkt. Andra orsaker till syrebrist i hjärtat är till exempel:

• svår blodbrist
• väldigt högt eller lågt blodtryck
• kyla, droger eller stress.

Ja, du kan ha en ökad risk för hjärtinfarkt. Många av riskerna kan du minska själv. En del andra risker kan du inte påverka.

Din livsstil påverkar risken

Vilka vanor du har påverkar hjärtat och blodkärlen mycket. Att till exempel röka och ha ett stillasittande liv ökar risken för hjärtinfarkt. Läs om hur du kan lyckas med att ändra livsstil, om du behöver det.

Sjukdomar som du kan påverka

Det finns sjukdomar som ökar risken för hjärtinfarkt. En del sjukdomar kan du påverka genom att göra samma förändringar som för att minska risken för hjärtinfarkt. Här är exempel på sådana sjukdomar:

• högt blodtryck
• höga blodfetter
• obesitas – fetma
• diabetes typ 2
• andningsuppehåll på grund av obstruktiv sömnapné.

Sjukdomar som du inte kan påverka

En del sjukdomar ökar risken för hjärtinfarkt utan att du kan påverka det så mycket. Här är några exempel:

• diabetes typ 1
• kronisk njursjukdom
• reumatism, SLE, psoriasis eller någon annan inflammatorisk sjukdom.

Ålder och ärftlighet ökar risken

Andra saker som ökar risken för hjärtinfarkt är till exempel:

• Din ålder. Ju äldre du är desto högre är risken. Det gäller både män och kvinnor.
• Dina gener. En del har en ökad risk för hjärtinfarkt på grund av gener som du har ärvt.

Du kan ha en eller flera vanor som är skadliga för hjärtat. Genom att ändra vanorna kan du minska risken för hjärtinfarkt, eller för att få hjärtinfarkt igen.

De flesta tycker att det är svårt att ändra en vana. Det kan gå lättare om du gör så här:

• Hitta din motivation.
• Förbered dig.
• Gör förändringen lite i taget.
• Ge inte upp. Försök igen.

De här förändrade vanorna minskar risken för hjärtinfarkt:

• Sluta röka om du röker. Det är det viktigaste du kan göra för hjärtat.
• Drick mindre med alkohol eller sluta helt.
• Rör på dig varje dag.
• Ät hälsosamt, till exempel mer av fisk, frukt och grönsaker.
• Lär dig att hantera stress.

Det finns bra hjälp att få om du behöver. Kontakta en vårdcentral.

Förändringarna gör att

• blodkärlen blir smidigare och vidgar sig lättare
• hjärtat blir starkare och lugnare.

Efter en hjärtinfarkt är det vanligt att behöva vård på sjukhus i tre till fyra dygn.

Därefter är du sjukskriven. Hur länge du behöver vara sjukskriven beror på hur du mår. Det är vanligt med några veckor.

Vanligt att känna sig trött, nedstämd och orolig

Du kan känna dig mycket trött och orka mindre än du brukar den första tiden efter en hjärtinfarkt.

Du kan bli nedstämd. En hjärtinfarkt är oftast mycket omtumlande. Tankar på döden och hur livet ska bli är mycket vanliga.

Du kan känna oro för att bli sjuk igen. Det kan hindra dig från att göra saker som du annars brukar göra.

Uppföljning och rehabilitering för att livet ska bli som vanligt igen

Det är vanligt med ett första återbesök ungefär två veckor efter att du har kommit hem från sjukhuset. Det är för att se hur du mår.

Du behöver också rehabilitering. Det innebär att du får hjälp av en eller flera personer som är specialister på hjärtinfarkt, till exempel:

• en läkare
• en sjuksköterska
• en dietist
• en fysioterapeut
• en arbetsterapeut
• en kurator och ibland en psykolog.

Du blir undersökt vid flera tillfällen för att se så att hjärtat mår bra. Du får prata om hur det fungerar med läkemedlen och om dina tankar och känslor. Du får också råd och stöd som gör att du själv kan minska risken för en ny hjärtinfarkt.

Målet med rehabiliteringen är att du ska må bra och leva som vanligt.

Kan jag träna eller anstränga mig på annat sätt?

Ja, fysisk aktivitet är viktigt. Efter en hjärtinfarkt behöver du börja försiktigt med att röra på dig. Sen kan du anstränga dig allt mer. Följ råden du får av fysioterapeuten.

Kan jag ha sex?

Ja, när du känner att du har tillräckligt med ork.

Prata med vårdpersonalen om något av det här stämmer:

• Du känner dig orolig för att ha sex.
• Din lust är inte som förut och du besväras av det.
• Du har svårt att få stånd.
• Det gör ont att ha sex.

En del av hjärtläkemedlen påverkar förmågan och känslan vid sex. Läkaren kan byta läkemedel och justera doser om det behövs.

Din sexuella hälsa är viktig oavsett din ålder och om du lever i en relation eller ensam.

Kan jag köra bil eller andra motorfordon?

Ja, men när du kan köra igen beror på hur du mår och vilken körkortsbehörighet du har. Det kan dröja från två veckor till några månader. Läkaren avgör. Läs mer på transportstyrelsens webbplats.

Kan jag bada bastu eller i kallt vatten?

Det är olika för olika personer om det är säkert att snabbt bli varm eller kall, som vid bastu eller vinterbad. För att veta vad som gäller för dig behöver du prata med läkaren.

Vaccinera dig

Du har en ökad risk att bli allvarligt sjuk, till exempel om du får influensa eller covid-19. Minska risken genom att vaccinera dig när du rekommenderas att göra det. Prata med läkaren om vilka vaccinationer du behöver.

Det kan vara svårt att hantera den nya situationen när någon i ens närhet har fått en hjärtinfarkt. Personen kan behöva mycket stöd i sin rehabilitering. Det kan påverka även din vardag och hur du mår.

Prata med vårdpersonalen

Prata med läkaren eller någon annan i vårdpersonalen som ansvarar för hjärtrehabiliteringen. De kan ge råd och stöd även till närstående.

Träffa andra

Träffa andra i en liknande situation som du, till exempel genom riksförbundet Hjärtlung. Föreningarna är till även för närstående.

Hantera oron för en ny hjärtinfarkt

Det är mycket vanligt att känna oro för en ny hjärtinfarkt. Du kan minska oron genom att öka din beredskap. Gör till exempel så här:

• Gå en kurs i hjärt-lungräddning, HLR.
• Ta reda på var närmaste hjärtstartare finns.

Mer stöd

Här är fler förslag på hur du kan få råd och stöd på mejl, chatt och telefon.

Du kan behöva olika typer av stöd. Läs mer om att vara närstående.

Det finns ett nationellt kvalitetsregister för att utvärdera och förbättra vården vid bland annat hjärtinfarkt. Registret samlar uppgifter om alla som som har haft hjärtinfarkt. Det är till exempel uppgifter om utredningen, diagnosen och behandlingen.

Allt som visas i registret är helt anonymt och kan inte kopplas till någon enskild person.

Läs mer om nationella kvalitetsregister om kvalitetsregistret Swedeheart.